409 Föreningen för svensk hemslöjd-Föreningen för välgörenhetens ordnande 410 1900 en officiell, af fackmän (öfverstelöjtn. L. W:son Munthe och kommendörkapten D. U. W. Linder) ledd undersökning, som gaf vid handen, att Sundsvalls stad och hamn med närliggande bukter skulle nöjaktigt kunna försvaras mot öfverrumplingsförsök från sjösidan medelst minspärrar, fasta batterier och bevakningsbåtar, hvilka anordningar skulle kosta omkr. 950,000 kr. (vid tiden för undersökningen var undervattensbåten ännu alltför opålitlig och torpedens säkra skottvidd jämförelsevis obetydlig). Vid ett mycket talrikt besökt möte å Sundsvalls stadshus 12 jan. 1901 beslöts därpå bildandet af Föreningen för Sundsvalls med omnejd försvar åt sjösidan. Enl. de 16 febr. s. å. antagna, sedermera i någon mån ändrade stadgarna har föreningen till syfte att väcka och underhålla intresset för ordnandet af ett betryggande försvar åt sjösidan för Sundsvall och dess omnejd; att söka hopsamla 500,000 kr. för att med erbjudande af detta belopp förmå regeringen åtaga sig arbetets utförande efter uppgjord plan; att i hvad på föreningen kan ankomma dels för framtiden vårda de blifvande försvarsanstalterna och öfvervaka deras vidmakthållande, dels jämväl medverka till ordnande och vidmakthållande af de försvarskrafter, som i samband med nämnda anstalter komma att erfordras. Medlemsantalet uppgick 1907 till 235. Föreningens tillgångar utgjorde vid 1906 års slut i kontanta medel 23,588 kr. 62 öre, i villkorliga anslag eller skattningar 398,641 kr. 07 öre. H. Hdbg. Föreningen för svensk hemslöjd stiftades 7 okt. 1899 i Stockholm dels för att tillvarataga och sprida alstren af vår inhemska husflit samt bereda dess idkare så gynnsamma försäljningsvillkor, att de kunna uthärda konkurrensen med fabrikerna, dels för att genom råd och tillhandahållande af goda modeller och mönster främja slöjdarnas konstnärliga smak samt deras arbetens kvalitet. Föreningens i dec. 1899 öppnade permanenta utställnings- och försäljningslokal (Biblioteksgatan 12 med filialen Eiddargatan 1) i Stockholm omfattar dessutom väfnads- och möbellager, garnbutik och garnlager, snickar-, målar- och tapetserarverkstad samt profväfnadsanstalt, det hela sysselsättande 40 personer. Omsättningssumman för 1900 var i rundt tal 35,000 kr.; för 1907 uppgick den till öfver 260,000 kr. För driftkostnaderna har bildats ett förlagsaktiebolag, som mot 5 proc. ränta ställt 50,000 kr. till föreningens disposition. Ett årligt statsunderstöd af 15,000 kr. till hemslöjdens upparbetande och utveckling har kommit föreningen till del. Penninghjälp har lämnats äfven af hushållningssällskapen, hvilkas sträfvanden att befordra hemslöjden föreningen kraftigt understödt genom talrika utställningar på skilda platser i de olika länen. En synnerligen förtjänstfull insats af föreningen är dess anordnande af en fullt planmässig undervisning inom textil-, möbel-, spetsknypplings- och korgflät-ningsbranscherna, särskildt i landsorten. Betydelsefull var också föreningens verksamhet, i synnerhet i Norrland, under nödåret 1902. Medlemsantal 1,660. Föreningen för upprättande af skandinaviska sjömanshem i utländska hamnar. Se Sjömanshem. Föreningen för vård af fallandesjuka sinnesslöa barn bildades, med prins Karl som ordf., 1891 i Stockholm på initiativ af fru Ebba Eamsay, som redan förut Tid Yilhelmsro nära Jönköping upprättat .ett hem för fallandesjuka barn. Under första tiden underhöll föreningen några barn i fru Ramsays hem, men l juli 1892 förhyrde den ett eget hem vid Mariehäll, nära Sundbyberg, där föreningen årligen vårdade omkr. 30 barn, af hvilka somliga varit bildbara och åtnjutit skolundervisning af därtill anställd lärarinna, andra obildbara eller asy-lister. l okt. 1902 hyrde föreningen Åkeshof, nära Drottningholm. Under de första åren betalades för barnen 250 kr. per år, men summan ökades sedan till 300 kr. För återstoden svarar föreningen. Föreningens inkomster utgöras dels af årsafgifter, dels af anslag från landsting och Stockholms stad, dels af frivilliga gåfvor. Dess fonder uppgå till omkr. 60,000 kr., samt en lifränta på 75,000 kronor. Af tacksamhet för de förtjänster prins Karl inlagt ändrades efter hans dotter Margaretas födelse föreningens namn till Margaretahemmet för vård af fallandesjuka sinnesslöa barn. E. Wn. Föreningen för välgörenhetens ordnande, vanligen betecknad F. V. 0., stiftades i Stockholm 1889 efter mönstret af de engelska Charity organisation societies (Föreningar för välgörenhetens ordnande), som afse att förekomma olämpligt utöfvande af välgörenhet, af hvilka den första, London charity organisation, upprättades 1869 och hvilkas antal inom England, dess kolonier och Amerikas förenta stater uppgår till omkr. 300. Deras verksamhet går hufvudsakligen ut på att förmedla understöd från redan befintliga institutioner och fonder. De uppmuntra f. ö. allehanda sträfvanden för förbättrandet af sociala missförhållanden, och i Amerika, där den politiska korruptionen ofta är skulden till dylika missförhållanden, gå de än längre och söka åstadkomma rörelser till förmån för reformer i muni-cipal förvaltningen. Föreningen för välgörenhetens ordnande i Stockholm har till syfte att "oberoende af religiösa och politiska meningsskiljaktigheter" inom hufvudstaden verka för ett "ordnadt samarbete" i fråga om såväl enskild välgörenhet som den offentliga fattigvården. Liksom hvarje rationellt ordnad modern verksamhet på detta område har F. V. 0. till sin ledande grundsats en genomförd individualisering, fotad på noggrann kännedom om den hjälpbehöfvandes person och på grundlig undersökning af de olika förhållanden, hvilka man måste taga i betraktande för att kunna lämna "verksam och varaktig" hjälp. En följd af denna uppfattning är, att F. V. 0. på allt sätt motarbetar allmosegifvande till okända personer samt yrkestiggeri och bettlande. - Af många anledningar behöfves ett "ordnande" af välgörenheten, dels för att samla de spridda krafterna, dels för att undvika s. k. dubblerande af understöd (då en och samma person af enskilda och föreningar, som icke veta om hvarandras åtgöranden, erhåller hjälp från flera olika håll på ett sätt, som lägger hyende under lättjan och så är egnadt att stjälpa i stället för att hjälpa). Vidare är det uppenbart, att äfven med bästa vilja den enskilde oftast saknar tid, tillfälle och förmåga att själf verkställa nödig utredning af hvarje särskildt fall. Slutligen böra på ett enda håll uppgifter samlas och tillhandahållas rörande olika erfarenhetsrön och metoder i fråga om välgörenhet och fattigvård. För att i alla dessa afseenden yinna en föreningspunkt har F. V. 0. inrättat sin centralbyrå, hvars närmaste ledning är anförtrodd åt en