Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gottlands län - Gottlandsmarmor - Gottlands nationalbeväring - Gottlands norra domsaga - Gottlands norra härad - Gottlandsrasen - Gottlands revir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
557, och uppskattades inkomsten af
handelsrörelsen till 686 tusen kr. Af fartyg
om 20 ton (nettoton) och däröfver voro
hemmahörande i länet 36 seglande om 2,953 ton
och 11 ångfartyg om 2,760 ton. Utom i Visby in-
och utklarera fartyg för in- och utrikes fart
äfven i de 10 landthamnarna, Kappelshamn,
Fårösund, Kyllej, Slite, Katthammarsvik,
Ljugarn, Konehamn, Burgsvik, Klintehamn och
Västergarn. Å länets kuster finnas 16 fyrplatser
och 3 lifräddningsstationer. Järnvägarna, alla
enskilda och smalspåriga (0,891 m. breda), äro
den 103 km. långa Gottlands järnväg (se d. o.),
Klintehamn-Roma (22,9 km.), Slite-Roma (33,2
km.) och Ronehamn-Hemse (10 km.) järnvägar,
med en sammanlagd längd af 169 km. hösten
1908. En 2,5 km. lång järnväg af 0,6 m. spårvidd
emellan Visby och Visborgs slätt, tillkommen
för lägrets behof, eges af statsverket,
men trafikeras af enskildt bolag och kan få
brukas af allmänheten. G. har postförbindelse
med fastlandet öfver Nynäshamn (Stockholm)
och Västervik. Då, såsom i vintertrafiken
sker, daglig regelbunden postförbindelse med
fastlandet saknas, befordras af telegrafverkets
stationer telegram till och från G. mot half
afgift. Telegrafförbindelsen med fastlandet
förmedlas genom två undervattenskablar,
den ena öfver Gotska sandön till Hufvudskär
(i Stockholms skärgård), 136 km., den andra
(Kronvall-Böda) till Öland, 64 km., och ha
de nämnda anknytningspunkterna fortsatt
förbindelse med fastlandet. Inom G., men ännu
ej med fastlandet, är Rikstelefonförbindelse. -
Hemmantalet å landsbygden utgör 1,097 mantal och
beräknas för staden till omkr. 27. Taxeringsvärdet
1907 var för jordbruksfastighet 33,782,600
kr. å landsbygden och 439,200 kr. i staden
samt för annan fastighet 6,400,000 kr. å den
förra och 10,985,800 kr. i den senare, hvartill
kommer värdet af statens och menigheters fasta
egendom, 6,020,300 kr. å landsbygden och 3,245,900
kr. i staden. Af inhemska aktiebolag innehades
år 1905 fast egendom taxerad till 4,247,100
kr. och af utländsk undersåte blott till 34,500
kr. Något fideikommiss finnes ej inom länet.
K. S.
Gottlandsmarmor, den på Gottland förekommande
röda kalkstensart, som har kristallinisk textur
och innesluter talrika fragment af krinoidéer
och koraller. På grund af sin ganska stora
hårdhet och förmåga att antaga polityr har den
fått användning till bordskifvor, brefpressar
och prydnadsföremål. De i polerade arbeten af
sådan sten ofta synliga, blyertspennstjocka,
tvärdelade figurerna utgöra delar af stjälkarna
till enkriniter (sjöliljor), hvilka lefde
vid tiden för kalkstenens bildande. Som
byggnadsmaterial har stenen, som användts för
flera af Gottlands medeltida kyrkobyggnader,
visat stor motståndskraft mot tidens
åverkan. Hufvudfasaderna af konstakademiens hus
i Stockholm utgöras däraf. E. E.
Gottlands nationalbeväring, en krigsstyrka,
som bildades 1811 genom frivilligt aftal mellan
kronan och Gottlands befolkning, hvilken till
ersättning befriades från hvarje annat slags
krigstjänst. Nationalbeväringen var i själfva
verket en landstorm, med hvilken icke kunde afses
annat än att hindra mindre, fientliga afdelningar
att sätta sig i besittning af ön. Hvarje
vapenför man på Gottland var skyldig att
deltaga i beväringen från 18:e till och med 50:e
lefnadsåret och att under de 10 följande åren i
krigstid biträda vid fältarbeten m. m.
Nationalbeväringen bestod af 4 infanteribataljoner
med 30 kompanier och 3 fotbatterier på 8
kanoner. Manskapet vid infanteriet utgjordes af
jägare (18-30 år gamla), infanterister (30-45 år)
och reservmanskap (45-50 år). Artillerikåren
hade en värfvad stamtrupp om 75 man (i Visby)
och 200 man beväring (mellan 21 och 30 år),
hvilka uttogos bland jägarna. Hästar erhöllos
genom lejning. Underbefälet valdes af manskapet
sålunda, att en korpral kom på 25 och en
underofficer på 50 man. Officerarna utnämndes af
konungen liksom vid armén, öfningarna pågingo
sex dagar om året för artillerister och
jägare. Därjämte förekommo särskilda öfningar
för officerare, underbefäl och spel. Manskapet
begagnade under tjänstgöring egna kläder. Kronan
bestod gevär, remtygs- och utredningspersedlar,
som manskapet på eget ansvar behöll hemma hos
sig. Beväringen, som hvarken i fred eller krig
kunde föras utom ön, uppgick till omkr. 8,000
man, med 109 officerare, bland hvilka 1
militär-befälhafvare (först landshöfdingen,
sedan en öfverste) och 4 majorer, hvartill kom
1 artilleribefälhafvare (kommenderad från
ett artilleriregemente). Genom bestämmelse
af år 1886 upphörde nationalbeväringen i
själfva verket såsom sådan, ehuru benämningen
bibehölls till slutet af 1892. Genom detta
års och 1901 års härordningar har den blifvit
ersatt med Gottlands infanteriregemente och
Gottlands artillerikår, hvilka stå under befäl
af chefen för förstnämnda regemente i egenskap af
militärbefälhafvare. Samma bestämmelser rörande
värnplikt o. d. gälla numera på Gottland som på
fastlandet. Ett bidrag till G:s nationalbev:s
historia meddelar A. Wijkmark i "Gottlands
trupper 1811-1904. Biografiska anteckningar"
(1904-07). C. O. N.
Gottlands norra domsaga sammanfaller med
Gottlands norra härad (se d. o.).
Gottlands norra härad utgör Gottlands norra
domsaga och Gottlands norra fögderi samt
omfattar socknarna Visby landsförsamling,
Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby, Roma, Björke,
Follingbo, Akebäck, Fole, Lokrume, Västkinde,
Bro, Hejnum, Bal, Källunge, Vallstena, Martebo,
Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Othem, Boge,
Hangvar, Hall, Lärbro, Hellvi, Rute, Fleringe,
Bunge, Fårö, Gothem, Norrlanda, Hörsne med Bara,
Dalhem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Vänge,
Buttle, Guldrupe, Östergarn, Gammelgar , Ardre,
Kräklingbo, Ala, Anga. 1,777,7 kvkm. 21,929
inv. (1907).
Gottlandsrasen, urgammal nötkreatursras i
Sverige, förekommer på fastlandet, där den kallas
Smålandsras, sällan ren, och äfven på Gottland
har den uppblandats med främmande boskap,
hufvudsakligast ayrshire. Gottlandsboskapen
är vanligen till färgen helt gul (ljusgul
eller rödgul) eller gul- och hvitfläckig
med köttfärgad mule och till storleken
obetydlig. Lefvande vikten anses uppgå till i
medeltal 350 kg. Mankhöjden håller sig omkr. 112
cm., främre omfånget omkr. 151 cm. och bakre
omfånget omkr. 188 cm. Mjölkafkastningen säges
i medeltal per år och ko uppgå till 1,500
kg. och mjölkens medelfetthalt till 3,5 proc.
H. F.
Gottlands revir omfattar hela Gottland och är
uppdeladt i 2 bevakningstrakter, den norra och
den södra. Inom reviret finnas 7 kronoparker med
en areal vid 1905 års slut af 3.875 har samt 63
andra allmänna skogar om 8,986 har, för hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
