Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goudron - Gouge - Gouges, Marie Olympe de - Gouge-tång - Gough, sir Hugh - Gouin, François - Goujon, Jean - Goulard, Marc Thomas Eugène de - Goulards vatten - Goulburn - Gould, John - Gould, Augustus Addison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Goudron [godrå7], fr., tjära, tekn. Se Asfalt,
sp. 145.
Gouge [gõj], fr., kir., en hålmejsel med i skäret
afrundade hörn, som af kirurgerna begagnas vid
operationer på ben, då det gäller att borttaga
stycken däraf för att åtkomma och aflägsna i
benens inre befintliga döda benpartier eller att
öppna varhålor. Både hålmejseln och den vanliga
mejseln begagnas inom kirurgien allt mer och mer
i stället för sågen (likväl naturligtvis ej vid
amputationer), och en van hand skär därmed i ben
med samma säkerhet som med knifven i de mjuka
delarna. Man har äfven konstruerat en särskild
tång, hvars båda betar äro formade som gouger,
gouge-tång, och därmed kan en betydlig kraft
utöfvas i och för afskiljandet af framspringande
benkanter. Rsr.*
Gouges [goj], Marie Olympe de, f. 1748, var
dotter till en modehandlerska och kom vid unga
år till Paris, där hon egnade sig åt litteratur
och skref ett stort antal teaterstycken samt
småskrifter i sociala frågor. I början liflig
anhängare af revolutionen, erbjöd hon sig
emellertid vid Ludvig XVI:s process (1792) att
försvara konungen och bekämpade därefter häftigt
Robespierre, hvilket föranledde hennes afrättning
4 nov. 1793. (E. A-t.)
Gouge-tång [gõj-], kir. Se Gouge.
Gough [ga’f], sir Hugh, viscount G., engelsk
fältherre, f. 1779, d. 1869, inträdde 1794
i armén, deltog 1809 i fälttåget på spanska
halfön, där han särskildt utmärkte sig i slagen
vid Talavera (1809) och Barossa (1810), erhöll
1815 knight-värdighet, befordrades 1830 till
generalmajor och fick 1841 öfverbefälet i kriget
mot Kina. Där utmärkte han sig så, att han efter
freden utnämndes till baronet och generallöjtnant
(1842) samt till befälhafvare öfver trupperna i
Ostindien (1843). G. besegrade s. å. maratterna
vid Maharajpore och sikherna vid Mudki (1845)
och Sobraon (1846), hvilka bedrifter medförde
hans kreering till peer (baron G. 1846). Under
1849 års fälttåg mot sikherna förde han befälet i
den blodiga striden vid Chillianwallah (13 jan.),
uppref fullständigt sikhernas här vid Goojerat
(21 febr.) och införlifvade kort därefter
Punjab med brittiska riket. S. å. fick
han titeln viscount G. af Goojerat och
Limerick. 1862 utnämndes G. till fältmarskalk.
(V. S-g.)
Gouin [gol7], François, fransk språklärare,
f. 1831, har gjort sig vida bekant genom en af
honom utarbetad ny metod för undervisningen
i främmande språk. Om gouinska språkmetoden,
som bl. a. fordrar, att lärjungen skall ha en
klar och lefvande föreställning om innehållet i
det språkliga uttryck, som han skall inlära,
kunna närmare upplysningar erhållas i G:s
arbete L’art d’enseigner et d’étudier
les langues. Pratique de la méthode. Une
première leçon de langue allemande (1886;
eng. öfv. af H. Swan och V. Betis, 1892), en
uppsats af K. Brekke i "Norske universitets- og
skoleannaler" 1894 och en uppsats af A. Western
i tidskr. "Vor ungdom" (1894, 6:e h.).
(P.E.L-m.)
Goujon [goj!’], Jean, Frankrikes förnämste
bildhuggare under 1500-talet, f. före 1510,
d. förmodligen mellan 1564 och 1568 i Boulogne,
hugenott, utbildade sig att döma af stilen
i hans verk i Italien och efter mönstret af
antiken. Därjämte har han rönt inverkan af
Cellini och Primaticcio. G :s
äldsta bekanta verk äro relieferna för
korskranket i kyrkan S:t Germain l’Auxerrois i
Paris (1541-44, nu i Louvre). Utmärkta arbeten
af honom äro vidare de 1550 utförda relieferna
på Fontaine des innocents i Paris äfvensom de
fyra karyatiderna för en sal i Louvre. 1555-62
var konstnären sysselsatt vid byggandet af
detta palats. För en brunn i slottet Anet,
uppfördt af Henrik II åt hans älskarinna Diane
de Poitiers, skapade G. en hvilande Diana med
en hjort vid sidan (nu i Louvre). Slutligen
tillskrifvas honom den grafvård Diane de
Poitiers reste öfver sin gemål hertig Louis de
Brezé i katedralen i Rouen samt några reliefer
i Louvre-museet. G:s stil är präglad af kysk
grace och förfinad uttrycksfullhet samt en
beundransvärd enkelhet och behärskning i det
tekniska. Se Lister, "Jean G., his life and work"
(1903). A. L. R.
Goulard [golar], Marc Thomas Eugéne de,
fransk statsman, f. 24 nov. 1808 i Versailles,
d. där 4 juli 1874, slog sig 1830 ned som
advokat i Paris samt var 1845-48 medlem af
deputeradekammaren. Som medlem af lagstiftande
församlingen bekämpade han presidenten Louis
Napoleons politik under den andra republiken
och drog sig under kejsardömet tillbaka till
privatlifvet. I febr. 1871 blef han medlem
af nationalförsamlingen och skickades som
fullmäktig till fredsunderhandlingarna i
Frankfurt. 1872 blef han först handels-, sedan
finansminister och emitterade det ryktbara
3 milliards-lånet samt genoindref den svåra
budgeten för 1873 och de nya skatterna till
betäckandet af bristerna. Dec. 1872-17 maj
1873 var G. inrikesminister, men måste afgå
på grund af sina orléanistiska böjelser.
(E. A-t.)
Goulards vatten [golärs], Aqua Goulardi, eau
de Goulard, eau blanche l. eau végéto-minérale,
farm. med., är ungefär samma beredning, som nu
i Sv. farmakopén kallas Solutio subacetatis
plumbici diluta, blyvatten, hvilket 1767
började användas af franske kirurgen Goulard
till utvärtes bruk, såsom omslag å svullnader,
kontusioner, ytliga hudsår, rosutslag och
inflammation i ögonens bindehinna o. s. v.
O. T. S.*
Goulburn [gõ’lbõn], stad i Nya Syd-Wales,
Australien, vid Wollondilly river och
järnvägen Sydney-Albury-Melbourne. 10,618
inv. (1901). Säte för en anglikansk
och en katolsk biskop. Läderindustri.
(J. F. N.)
Gould [gõ’ld], John, engelsk zoolog, f. 1804,
d. 1881, är känd förnämligast genom de vackra
planscher, som förekomma i hans arbeten, af
hvilka de flesta äro ornitologiska. Nämnas må
A century of birds from the Himalaya mountains
(1831), Birds of Europe (1832-37), Synopsis of
the birds of Australia (1837-38), Icones avium
(1837-38), Birds of Asia (1840-52) och Birds
of Great Britain (1862). Efter en resa till
Australien 1838 offentliggjorde G. Birds of
Australia (1840-52) och Mammals of Australia
(1845-60), hvilka bidrogo till kännedomen om
Australiens fauna. L-e.
Gould [gõ’ld], Augustus Addison, nordamerikansk
zoolog, f. 1805, d. 1866, blef med. doktor 1830
och vann stort anseende som läkaro i Boston,
men egnade sig äfven åt studiet af molluskerna,
af hvilka han var en bland de förnämste kännarna
i Amerika. Utom bidrag till de af Boston society
of natural history utgifna skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
