Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 99-100 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gramaner - Grameen, M.P. - Gramekvivalent - Gramina - Gramineæ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gramaner, förvrängning af agremanger
(fr. agréments, eg. behagligheter, grannlåter),
hvarjehanda snören och band som garnering på
fruntimmersdräkten.

Grameen, M. P. och F. W. Se Krusenstierna 2.

Gramekvivalent, kem. Se Ekvivalent.

Gramina, bot. Se Gramineæ.

Gramineæ, Gramina, Graminéer, bot.,
gräsens familj, som jämte fam. Cyperaceæ bildar
serien Glumifloræ bland monokotyledonerna. Den
igenkännes därpå, att de vanligen tvåkönade
(enkönade hos majs), nakna blommorna sitta i
småax, som gemensamt bilda en sammansatt axlik
eller vipplik blomställning. Småaxen bestå af
en stamdel, tomma skärmfjäll (glumæ, ytteragnar)
och blomfjäll (inneragnar), som i axeln bära en
blomma med ett förblad, efter hvilket följa de
två små motsatta kronfjällen (lodiculæ), vanligen
3 ståndare (2 hos Anthoxanthum) med lättrörliga
knappar och pistillen med vanligen 2 fjäderlika
märken (se fig. 1 och blommorna å pl. I, fig. 3,
5, 6 och 9).

Fig.1. Schematisk teckning af ett småax. ns nedre skärmfjäll, ös öfre skärmfjäll, nb nedre blomfjäll, öb öfre blomfjäll (förblad), k kronfjäll, st ståndare, p pistill, I hufvudaxel, II biaxel.

Fig. 2. Hafrekorn
i längdsnitt, a skalet,
b fröhvitan, c hjärtbladet,
d stamknoppen.

Frukten är en hinnfrukt (karyops), sällan nöt eller bär
(hos Bambuseæ), med embryot liggande vid sidan
af fröhvitan (se fig. 2). Stammen (strået)
är vanligen enkel (rikgrenad hos Bambuseæ),
trind, ihålig (fylld med märg hos majs,
sockerrör m. fl.), knutigt ledad, rik på
kiselsyra. örtbladen sitta i två rader, äro
vanligen enkelnerviga och försedda med öppna
slidor (slutna hos Briza, Melica m. fl.) och
vid öfvergången mellan skifvan och slidan med
ett snärp (ligula). Alla gräs äro anemofila
eller själfbefruktande; Oryza clandestina
är kleistogam. Fröspridningen sker genom
vinden, såsom hos talrika gräs med håriga
skärmfjäll, t. ex. Melica ciliata, genom myror,
t. ex. Melica nutans, genom fasthakande vid djur,
t. ex. Cenchrus, och genom djur, som förtära
fröna (Melocanna och andra Bambuseæ). Några
arter äro vivipara (se d. o.) och föröka
sig uteslutande på vegetativ väg. Alla gräs,
utom Bambuseæ, äro örtartade. - Gräsens familj
omfattar omkr. 3,500 arter, hvilka äro utbredda
öfver alla trakter af jorden, såväl de kallaste
(polartrakterna och fjälltrakter vid gränsen
för den eviga snön) som de
hetaste, jordbältena (låglanden under
ekvatorn). Individernas antal är oerhördt stort,
och inom de tempererade luftstrecken utgöra
gräsen hufvudmassan af örtväxtligheten och
gifva väsentligen karaktär åt denna; endast
i dessa trakter finner man sammanhängande
gräsmattor. Gräsen delas i många grupper och
underafdelningar, bland hvilka Maydeæ, Paniceæ,
Chlorideæ, Oryzeæ, Andropogoneæ och Bambuseæ äro
företrädesvis tropiska, hvaremot Phalarideæ,
Aveneæ, Agrostideæ, Festuceæ och Hordeæ
öfvervägande tillhöra icke tropiska länder. I
Sverige växa omkr. 125 arter. I varma länder
når en del gräs betydlig höjd. Sockerröret
blir ända till 4 m. högt. En varietet af majs
är ännu högre; bamburören skjuta upp med
stamlika, trädartade strån till en höjd af
ända till 40 m. I Sverige erinrar den vanliga
vassen genom sin resliga växt i någon mån om
sina storväxta anförvanter inom tropikerna. -
Gräsens familj är för människan af den allra
största, vikt. Deras blad och strån lämna föda
åt boskapen; viktiga fodergräs äro Euchlæna
(teosin-te),. Zea (majs),Panicum,Phleum (timotej),
Alopecurus (se pl. II, fig. 4), Dactylis
Poa, Festuca Cynodon (bermudagräs), Buchloë
(buffalogräs), Lolium (rajgräs), Paspalum,
Glyceria,. Muehlenbergia (dyrisun), Agrostis
(fig. 5) m. fl. Frukterna äro rika på kolhydrat
(stärkelse etc.) och på grund däraf tjänliga till
föda för såväl husdjur som människor. Till gräsen
höra de i norden vanliga sädesslagen hvete, råg,
korn, hafre och de i varmare länder odlade majs,
ris, durra, hirs, kanariefrö, dagussa, tuscarora
m. fl. Genom odlingen har af dessa sädesslag
en mängd artförändringar uppkommit. Genom
gräsfrönas groning, vid deras s. k. mältning,
omsattes deras stärkelse till socker,
som sedan genom jäsning delas i kolsyra och
alkohol; sålunda beredas af sädesslagen olika
spritdrycker. Socker erhålles i stor mängd af
märgen hos sockerröret och Sorghum. Ätliga,
äpplestora, bär erhållas af flera Bambuseæ. De
torkade strånar halmen, af flera gräs ha
vidsträckt användning till flätning af hattar,
korgar o. d., till boskapsfoder (hackelse),
packnings- och stoppningsmaterial m. m., och
espartogräsens blad lämna material till starka
gröfre väfnader och till papper. Åtskilliga
gräs äro välluktande genom sin halt af flyktig
olja, såsom de den svenska floran tillhörande
vårbrodden (Anthoxanthum odoratum, fig. 3)
och myskgräset (Hierocliloa borealis) samt
tropikernas Andropogon-arter, af hvilka gräsolja
erhålles. Bamburören användas i hemlandet
som byggnadsvirke och till allehanda husgeråd,
hos oss till möbler, käppar, metspön m. m.; de
unga skotten ätas som grönsaker. Till beklädning
af husväggar och till taktäckninganvändas vass,
pampasgräs m. fl. Stoppningsmaterial erhålles af
vassens blomställning (vassvipp). Borstar
o. d. framställas af vippan af Sorghum. För
att binda flygsand planteras Psamma (sandrör,
fig. 6) och Elymus. Stärkelse af hvete, majs
och ris har stor användning som näringsmedel,
till appre-turmedel o. s. v. Som prydnadsväxter
odlas många gräs af släktena Zea, Coix (fig. 7),
Panicum, Pennisetum, Baldingera (randgräs),
Stipa, Agrostis, Lagurus, Cortaderia
(pampasgräs, fig. 8, Briza, Lamarckia,
Bambusa m. fl. Medicinsk användning ha arter af
Paspalum, Bromus (fig. 9), Triticum (stärkelse,
kvickrot), Hordeum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>