Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granit - Granitgnejs - Granitisk struktur - Granitit - Granitoider - Granitoid struktur - Granius - Granius Licinianus - Granja, La - Grankölen - Granliden - Granlund, Viktor Gottfrid - Granmar - Grannelagsrätt - Grannskapsförhållande - Grano - Granofyr l. Granofyrisk granit - Granovskij, Timofej Nikolajevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slags läskedryck, bestående af tunn sockerlag med
(röd) fruktsaft och is. Drycken fryser kornigt. -
2. Ett slags glass.
Granitgnejs, petrogr., gnejs,
som har granitliknande struktur.
E. E.
Granitisk struktur, petrogr. Se Struktur.
Granitit, petrogr., hufvudsakligen af tyska
författare använd benämning för en granitart,
som jämte ortoklas innehåller rikligt
oligoklas, men föga kvarts och mörk glimmer.
E. E.
Granitoider, petrogr., Gümbels benämning
för bergartsgruppen graniter,
syeniter och felsitporfyrer.
E. E.
Granitoid struktur, petrogr. Se Struktur.
Granius. Se Gran, N. A.
Granius Licinianus, romersk historieskrifvare,
behandlade i sitt verk Annales Roms historia,
möjligen från äldsta tid till Cæsars död (44
f. Kr.). Hans verksamhet bör antagligen hänföras
till Antoninernas tidehvarf (2:a årh. e. Kr.). Af
skriften, som synes ha utgjort en bearbetning
af Livius’ historia, finnas i behåll stycken ur
böckerna 26, 28, 33, 35 och 36, behandlande tiden
164-78 f. Kr. De upptäcktes 1853 å en palimpsest
i British museum. (Troligen är G. L. samma
person som en af Macrobius och Servius omtalad
fornforskare med samma namn.) R. Tdh.
Granja [gra’ncha], La, slott i staden
San Ildefonso i spanska prov. Segovina,
på norra sidan af Sierra de Guadarrama, 1,266 m. ö. h. Det
byggdes af Filip V 1724-27. 12-13 aug. 1836,
medan regentinnan Maria Kristina residerade på
G., utbröt där en militärrevolution, hvarigenom
regentinnan tvangs att antaga 1812 års liberala
författning.
Grankölen, kronopark i Råneå socken och revir,
Norrbottens län, afsatt dels genom k. br. 30 maj
1866, dels genom K. M:ts befallningshafvandes
utslag 30 april 1881 och Kammarkollegii
beslut 11 okt. s. å. Areal 6,704 har.
G. Sch.
Granliden, kronopark i Arjepluogs socken,
Malmesjaurs revir, Norrbottens län, har bildats
därigenom, att enligt afvittringsutslagen
1 febr. 1893 och 31 dec. 1898 vid Pite älf
afsattes till kronoparker inom Arjepluogs
socken en sammanlagd trakt om 93,753 har. Genom
Kammarkollegii beslut 10 juli 1902 fördelades
detta område i 5 kronoparker, hvaraf en
benämndes Granliden n:o 1. Areal 7,715 har.
G. Sch.
Granlund, Viktor Gottfrid, arkivman,
urkundsutgifvare, f. 17 juni 1831 på Istad
i Alböke socken, Öland, d. 19 juni 1898 i
Stockholm, blef student i Lund 1849 och i
Uppsala 1852, filos. doktor där 1857 och började
s. å. tjänstgöra i Riksarkivet, där han 1862
blef amanuens och 1875-96 var arkivarie. I de af
Riksarkivet utgifna "Handlingar rörande Sveriges
historia" redigerade G. serien "Konung Gustaf
den förstes registratur" (t. o. m. år 1547). I
"Historiskt bibliotek" skref han Konung Johan
III:s byggnads- och befästningsföretag (1875-76)
och En svensk koloni i Afrika (1879). Han var
medarbetare i det af G. Thomée m. fl. utgifna
"Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon
öfver Sverige" (1858-65) och utarbetade (tills.
med J. A. Hammarström) ett 1865 utgifvet
alfabetiskt och kronologiskt register öfver
de 40 första delarna af "Handlingar rörande
Skandinaviens historia". G. var en af Svenska
fornminnesföreningens stiftare samt 1872-74
dess sekreterare
och redaktör af dess tidskrift. - Hans broder
Anton Teodor G., f. 14 dec. 1842, d. 26
juni 1907, sekreterare (1871) och byråchef
(1888) i Lotsstyrelsen, redigerade från 1884
"Underrättelser för sjöfarande" samt skref ett
stort antal artiklar i geografi och lotsväsendet
för Nordisk familjebok.
Granmar, nord. myt. 1. En mäktig konung, som
bodde på Svarinshög. Han omnämnes i eddasångerna
om Helge Hundingsbane, som kämpar mot hans
söner. - 2. En konung i Södermanland, hvilken
omtalas i Ynglingasagan. Han infann sig icke,
då Ingjald Illråde firade arföl efter sin fader,
och undgick de tillstädeskomne fylkeskonungarnas
öde, som innebrändes. G:s dotter Hildegunn
blef gift med konung Hjorvard Ylfving, som
skulle hjälpa svärfadern att försvara riket
mot Ingjald, som sedan anföll dem. Efter
en lång ofred förbundo sig Ingjald, G. och
Hjorvard med eder och trohetslöften att hålla
fred, så länge de lefde. Våren därefter for
G. till Uppsala att blota. Då spåddes honom,
att han icke skulle länge lefva. Nästa höst
blefvo ock G. och Hjorvard på Selaön i Mälaren
lömskt öfverfallna af Ingjald och innebrända.
Th. W.*
Grannelagsrätt, jur., sammanfattningen af
de rättsregler, som bestämma det inbördes
förhållandet mellan egare eller innehafvare af
angränsande fastigheter. Egaren af en fastighet
är sålunda för sina grannars skull underkastad
vissa begränsningar i sitt förfogande öfver
fastigheten, framför allt med hänsyn till
det framrinnande vattnet. Fastighetsgrannar
emellan bestå vidare förpliktelser till
positivt handlande (såsom uppgående af rågång,
uppsättande af stängsel) och till deltagande i
kostnader för gemensamma företag, såsom dikning
och vattenafledning. I tätt bebyggda orter
(städer, köpingar och municipalsamhällen)
äro fastighetsegarna särskildt underkastade
en mängd bestämmelser, afseende att trygga
bl. a. närboendes trefnad, säkerhet och
hälsa. I enstaka fall består lösningsrätt
till stadstomt till förmån för nabo (egare
af angränsande tomt, Jordab. 7 kap.). Jämte
dessa legala anordningar rörande grannelaget -
hvilka vår rättstillämpning märkbart tenderar
att utvidga - kunna vidare på grund af
öfverenskommelse eller urminnes häfd bestå
särskilda rättsförhållanden mellan innehafvare
af angränsande fastigheter. Hit höra de
s. k. servituten. Jfr Eganderätt och Vattenrätt.
C. G. Bj.
Grannskapsförhållande mellan fastigheter ger
anledning till vissa rättsförhållanden mellan
fastigheternas egare eller innehafvare. Se
Grannelagsrätt.
Grano [gra’nå], sp. och port., en vikt, gran. Se
Dinero.
Granofyr l. Granofyrisk granit, petrogr.,
öfvergångsform eller mellanting mellan granit och
porfyr, hos hvilken alla mineralbeståndsdelarna
kommit till kristallinisk utveckling,
l. en porfyr med holokristallinisk
grundmassa. - Granofyrisk struktur
uppstår inom gränszonen hos djupbergarter.
E. E.
Granovskij, Timofej Nikolajevitj, rysk historiker
och filosof, f. 1813, d. 1855, anställdes
1835 som sekreterare vid marinministeriets
hydrografiska afdelning och studerade
under två års vistelse i Berlin historia och
filosofi. Efter återkomsten till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
