Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grisbådarna - Grischuns, Ils - Griseb. - Grisebach, August Heinrich Rudolf - Grisebach, Eduard Rudolf - Griselbjörnen - Griselda - Griseldis - Grisett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammansatt statsråd, men frågan om G. blef
oafgjord. Vid senare från svenskt håll
företagna utredningar framhöll länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län efter företagen
undersökning om häfden, att fisket i äldre tider
bedrifvits uteslutande af svenskar vid G. och
Sköttegrundet samt ända in på 1870-talet vid
den af kommissarierna som "ostridigt norsk"
betecknade ön Heja, från hvilken sistnämnda de
sedermera utträngts. Lotskaptenen i Göteborgs
lotsfördelning erinrade om, att de båda grunden
som svenska upptagits på äldre kartor och att
svenska staten 1896 fått utan protest från
norsk sida med svensk konprick utmärka det till
G. hörande Sköttegrundet. De båda myndigheterna
uttalade dessutom som sin mening, att den djupa
segelrännan n. om Stenbrottet, Rödskärs nordgrund
och Sköttegrundet utgjorde den naturligaste
gränsen. Frågan om G. upptogs ånyo 1904, då i
sammansatt norsk-svenskt statsråd i Kristiania
preliminärt beslöts sakens hänskjutande till
en skiljedomstol, bestående af två svenska
och två norska skiljomän samt en eventuellt
af ett främmande statsöfverhufvud utsedd
ordförande. K. M:t föreslog (apr.) i proposition
till riksdagen sakens ordnande på detta sätt, men
efter skarpa anmärkningar i pressen och riksdagen
mot frågans tidigare behandling och mot planen på
en främmande statschefs möjliga indragande i en
tvistefråga mellan de Förenade rikena förklarade
sig riksdagen (i skrifvelse af 17 maj s. å.) väl
ej motsätta sig skiljedomsprincipens anlitande,
men däremot ogilla grunderna för skiljedomstolens
sammansättning, och kort därefter lade
norska stortinget under förhandenvarande
omständigheter frågan till handlingarna. Efter
unionsupplösningen återupptogs den ånyo, och 7
mars 1908 afslöts mellan Sverige och Norge en
konvention, enligt hvilken den ännu omstridda
sjögränsens sträckning skulle afgöras af en
skiljedomstol med utländsk man, eventuellt
utsedd af drottningen af Nederländerna, som
ordförande samt två svenska och två norska
ledamöter. Dock gjordes till Norges förmån
den inskränkningen, att ytterlinjerna för det
skiljedom underkastade området ej finge dragas
så, att däraf omfattades "öar, holmar och skär,
som ej ständigt öfversköljas af vattnet". Om
skiljedomstolen ej anser sig böra uppdraga
gränsen med ledning af 1661 års traktat och
karta, eger den "fastställa densamma med afseende
på faktiska förhållanden och folkrättsliga
principer". Mot uppdragets begränsning,
därhän, att ön Heja undantogs från skiljedom,
samt mot vissa öfvergångsbestämmelser rörande
fyrbelysningen framkom inom riksdagen rätt stark
opposition, men genom regeringens energiska
ingripande blef konventionen (maj) af riksdagen
godkänd. Till skiljedomare utsagos i okt. 1908
förre nederländske justitieministern J. A. Loeff
(ordf.) samt landshöfdingen Hj. Hammarskjöld
och justitiarius F. V. N. Beichmann. V. S-g.
Grischuns, Ils, rätoromanska namnet på
Graubünden (se d. o.).
Griseb., namnförkortning. Se Gris.
Grisebach. 1. August Heinrich Rudolf G., tysk
botanist, f. 1814, d. 1879, blef 1847 professor
i botanik vid universitetet i Göttingen. På
växtgeografiens område, där han gjort sig ett
berömdt namn genom sina forskningar, sökte han
framför allt visa förhållandet mellan klimatet
och växtvärlden. Detta utgör grundtanken i hans
förnämsta arbete, Die vegetation der erde
nach ihrer klimatischen anordnung (1872,
2:a uppl. 1884), med hvars offentliggörande
växtgeografien anses ha inträdt i ett nytt
stadium. Äfven åtskilliga af hans öfriga
växtgeografiska arbeten, t. ex. Ueber die
vegetationslinien des nordwestlichen Deutschlands
(1846) och Die geographische verbreitung der
pfianzen Westindiens (1865), intaga framstående
rum i den botaniska vetenskapen. G. visade
sig äfven som utmärkt fanerogam-monograf
i bearbetningen af fam. Gentianaceæ (i De
Candolles prodr.), Dioscoreaceæ,Smilaceæ och
Malpighiaceæ (i Martius’ "Flor. bras.") samt
florist, t. ex. Flora of the british Westindian
islands (1859-64).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>