Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 363-364 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grot, Jakov Karlovitj - Grot, Konstantin Jakovlevitj - Grote, George - Grote, Hermann - Grotefend, Georg Friedrich - Grotefend, Karl Ludwig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

saga", Fritiof, skandinavskij vitiaz (
1:a uppl. 1841; 2:a uppl. 1874), hvilken
inledes med en öfversikt af de gamle
skandinavernas lefnadssätt, religion och
poesi samt af skaldens biografi och åtföljes
af en fullständig bibliografi rörande dikten
samt af en prosaisk tolkning af den isländska
sagan. G. icke allenast skref om Sverige, han
skref äfven på svenska: Calender till minne
af kejserl. Alexanderuniversitetets andra
secularfest (1842; samtidigt äfven utgifven
på ryska), Theoretisk och praktisk lärobok i
ryska språket (1848; 2:a uppl. 1849), Handbok
i ryska rikets historia (1848-00; till Peter
I). - I fråga om rent ryska förhållanden
uppträdde G. dels som språkforskare, med
arbetet Filologitjeskija raziskanija (1873, 2:a
uppl. 1876. Filologiska undersökningar), dels
som häfdaforskare, med bl. a. uppsatserna Petr
Velikij kak prosvjetitel Rossii (1872. Peter
d. store såsom Rysslands upplysare), Bumagi
imperatritsy Ekateriny II (1874), Ekaterina
II i Gustav III (1877), och som utgifvare
af historiska urkunder, Katarina II:s
brefväxling med M. v. Grimm (1878) och med
Diderot (1880), dels, och förnämligast, såsom
litteraturhistoriker. 1865-80 författade han en
serie biografiska arbeten rörande 18:e och 19:e
årh:s mest framstående ryska skriftställare,
såsom Lomonosov, Sumarokov, Derzjavin,
Chemnitser, Karamzin och Pusjkin. I synnerhet
har han sysselsatt sig med den ryktbare lyrikern
Derzjavin, af hvars arbeten han, på uppdrag
af vet. akad., utgaf (1864-82) en storartad
kritisk upplaga, försedd med historiska och
bibliografiska anmärkningar. 8:e delen, Zjizn
Derzjavina (1880, Derzjavins lefnad), innehåller
en vidlyftig skildring af Derzjavin som skald och
ämbetsman. G. ledde ock den nya bearbetningen af
vet. akad:s ordbok öfver ryska språket (1891
ff.). G :s samlade verk (Trudy), redigerade af
hans son Konstantin J. Grot, utgåfvos i 5 bd
1898-1903, jämte autobiografiska anteckningar
från 1852-80.

2. Konstantin Jakovlevitj G., den föregåendes
son, rysk historiker och språklärd, f. 1853,
studerade vid Petersburgs universitet, fick
1880 en vetenskaplig utmärkelse för en
afhandling om Konstantin Porfyrogennetos’
framställning af syd-slavernas framträngande på
Balkan-halfön och skref
1881 en doktorsafhandling om Mähren och
magyarerna i 10:e årh. Efter studieresor
till utländska slaviska universitet blef
G. e. o. professor vid universitetet i Warschau.
Han är numera bosatt i Petersburg som direktör
för k. ryska husarkivet. Bland G:s många
skrifter rörande slavisk filologi, historia
och litteratur märkes en studie om
de slaviska grunderna för Comenius’
idéer och verksamhet Slavjanskija osnovy
idej i djejatelnoti J. A. Komenskago
(1893). - En äldre broder till G.,
Nikolaj Jakovlevitj G. (f. 1852,
d. 1899), var professor i filosofi.
1. J. Th. W.* 2. A-d J.

Grote [gråH’t], George, engelsk politiker och
häfdatecknare, f. 17 nov. 1794, d. 18 juni
1871, inträdde vid 16 års ålder i sin faders
bankiraffär, men fann dessutom tid att bedrifva
omfattande studier i klassiska och moderna språk,
filosofi, historia och nationalekonomi och kom
därvid under starkt inflytande af Bentham och
Mill. I en mot Mackintosh’s klassvalsteorier
riktad skrift Statement of the question of
parliamentary reform (1821) intar han en
utprägladt reformvänlig ståndpunkt och bl. a.
yrkar på för den tiden så radikala önskemål
som sluten omröstning (ballot) och kortare
valperioder. 1829-30 tog han liflig
del i organisationen af det nygrundade
Londonuniversitetet. I The essentials of
parliamentary reform (1831) fullföljde han
förut uttalade radikala åsikter.

Som medlem
för Londons city i underhuset 1833-41 framstod
han som ledare för de filosofiske radikalerna
(Molesworth, Buller) och kämpade för sluten
omröstning. Sedan han 1843 upphört med sin
affärsverksamhet, egnade han sig uteslutande
åt historiska forskningar, hvilkas förnämsta
resultat är G:s hufvudarbete A history of
Greece (12 bd, 1846-56; 4:e uppl. 1888), ett
af den historiska litteraturens mästerverk. Det
präglas af en omfattande och ingående kännedom
om materialet, den erfarne politikerns
statsmannamässiga uppfattning i förening med
affärsmannens skarpa och klara blick samt en
välgörande värme i framställningssättet. Men vid
sina undersökningar hjälpes förf. mera af genial
historisk takt än af någon säker kritisk metod,
liksom uppfattningen är starkt färgad af förf:s
politiska och ekonomiska åskådning. Särskildt
har hans liberala åskådning på det ekonomiska
området skymt hans blick för de socialpolitiska
synpunkterna. Hvad G:s filosofiska ställning
angår, hör han väl närmast till positivisterna
och - i sin morallära - till utilitarierna. Som
komplement till hufvudarbetet äro att betrakta
Plato and the other companions af Socrates
(3 bd, 1865) samt de efter G:s död i 2 bd
utgifna fragmenten af en ofullbordad teckning
af Aristoteles. Ur hans litterära kvarlåtenskap
ha ytterligare utgifvits Minor works of George
Grote (1873) och Fragments on ethical subjects
(1876). G. blef 1862 vicekansler för University
of London, 1868 president i University college’s
förtroenderåd. Han mottog hedersgrader i Oxford
1853 och Cambridge 1861. 1869 afböjde han en af
Gladstone erbjuden peersvärdighet. - G:s rikt
begåfvade maka Harriet G. (f. 1792, d. 1878)
utgaf The personal life of George Grote (1873)
och en biografisk skiss öfver Ary Scheffer.
T. H-r.

Grote ("gråte], Hermann, tysk numismatiker
och heraldiker, f. 1802 i Hannover, d. där
1895, uppsatte och redigerade tidskriften
"Blätter für münzkunde" (4 bd, 1834-39;
ny följd: "Münz-studien", 9 bd, 1855-77), i
hvilken han offentliggjorde sina numismatiska
arbeten. G. utgaf äfven bl. a. vetenskapligt
utarbetade Stammtafeln (1877), innehållande
genealogiska tabeller samt regentlängder m. m.

Grotefend [gråte-]. 1. Georg Friedrich G.,
tysk filolog och arkeolog, gymnasiedirektor i
Hannover, f. 1775, d. 1853, utgaf värdefulla
skrifter bl. a. om umbriska och oskiska
språken. Mest frejdadt har hans namn blifvit
genom hans snillrika tydning af kilskriften (se
d. o.). - 2. Karl Ludwig G., den föregåendes son,
tysk lärd, f. 1807, d. 1874, statsarkivarie i
Hannover, utgaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>