Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grundstam - Grundström, Klas Axel Amos - Grundstötning - Grundsund - Grundsunda - Grundtal - Grundtaljor - Grundton - Grundträskliden - Grundtvig, Nikolaj Frederik Severin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett odladt äppelträd tillhör sålunda
i regel en af en äppelkärna uppdragen
grundstam, som sedermera förädlats, och den
"ädla’’’ sorten bildar endast trädets öfre
delar. Som gnindstammar för äppeldvärgträd
användas genom afiäggning uppdragna
doucin-l. paradisäppelstammar, för päronsorter
päronfröplantor, resp. kvittenplantor, för
stamformade exemplar af krusbärssorter stammar
af gullribs (Ribes aureum), för brokbladiga
varieteter af parkträd och prydnadsbuskar
dessas grönbladiga hufvudarter o. s. v.
C. G. D.
Grundström, Klas Axel Amos, arkitekt, f. 5
dec. 1844 i Hacksta (Uppland), studerade vid
Tekniska högskolan 1864-66 och vid konstakademien
1868-74 och vistades på studieresor i Tyskland,
Frankrike och Italien 1875-81. Han var arkitekt
i öfverintendentsämbetet 1875-84 och blef
1883 professor vid konstakademien. G. väckte
först uppmärksamhet, då han framkom med ett
motförslag till Zettervalls projekt af 1875
till restaurering af Uppsala domkyrka. G. utgick
från den synpunkten, att det historiskt gifna,
som utan skada för byggnadens total verkan
kunde bibehållas, också borde bibehållas. Hans
åsikt blef likväl ej den segrande. G. har
lämnat ritning till flera landskyrkor,
restaurerat kyrkor i Vadstena och Sigtuna
samt biskopshuset i Strängnäs och byggt hus i
Stockholm (bl. a. nybyggnaden på Strömsborg);
han har dock verkat mera som lärare än som
utöfvande arkitekt. G. är äfven akvarellist. Han
blef led. af Akad. f. de fria konsterna 1883.
G-g N.
Grundställning (ty. rendez-vous-stellung),
krigsv., kallas den formering, som trupperna
intaga vid samling och vanligen äfven under
rörelser på slagfältet utanför fiendens eld. l
grundställning böra trupperna samlas på en så
liten plats som möjligt, och denna bör ha en
form så nära lik den kvadratiska som möjligt.
C. O. N.
Grundstötning, sjöv. Då ett fartyg under segling
eller gång kommer på så grundt vatten, att det
fastnar, säges det stöta, sätta l. törna på
grund, stundom endast stöta l. törna. Ligger
fartyget däremot till ankars och kommer på grund
därigenom, att kättingen springer eller ankaret
ej förmår hålla fartyget fast, säges det drifva
på grund (på land). Då ett fartyg blott lindrigt
vidrör bottnen, utan att fastna, säger man,
att det skrapar, om bottnen är stenig och hård,
samt muddrar, om densamma är lös och mjuk, så
att vattnet grumlas. Ehuru orden grundstötning
och strandning användas i samma betydelse, torde
bland sjömän det förra beteckna ett lindrigare
fall, då däremot en strandning innebär ringa
eller ingen utsikt för fartygets räddning.
R. N.*
Grundsund, fiskeläge och municipalsamhälle
(endast ordningsstadgan och hälsovårdsstadgan
beträffande stad tillämpas) på västra stranden
af Skaftölandet i Göteborgs och Bohus län,
omkr. 5 km. s. v. om Fiskebäckskil. Post-
och telefonstation, telegramexpedition. 1,100
inv. (1907). Storsjöfiske och fraktfart idkas
med i fiskeläget hemmahörande 25 större och
mindre fartyg. G. utgör egen kommun, men tillhör
i kyrkligt hänseende Skaftö församling, annex
till Morlanda, Orusts och Tjörns kontrakt i
Göteborgs stift.
Grundsunda, socken i Västernorrlands län,
Själevads och Arnäs tingslag. 30,923 har. 4,074
inv.
(1907). G. utgör ett konsist. pastorat i
Härnösands stift, Ångermanlands nordöstra
kontrakt. - Inom socknen ligger Husums sågverk
m. m.; omkr. 850 personer.
Grundtal. Se Räkneord.
Grundtaljor, sjöv., mellan rorpinnen
och fartygets sidor "huggna" taljor, med
hvilka fartyget styres, ifall drilltåget
sprungit. Grundtaljorna höggos på örlogsfartyg
som ett försiktighetsmått i hårdt väder. Å
fartyg med batteri höggos de på trossbottnen
akterut, eljest på öfre däck uti en
särskild reservrorpinne, som för tillfället
påsattes. Nyare örlogsfartyg ha i regel roder
och styrmaskiner h. o. h. under vattenytan
och sakna såväl rorpinne som grundtaljor.
O. E. G. N. (H. W-l.)
Grundton, mus., djupaste tonen i en tonart eller
ett grundackord. Jfr Fundamentalbas. A. L.*
Grundträskliden, kronopark i Lycksele
socken, Norra Lycksele revir, Västerbottens
län, afsatt af öfverloppsmarken n:r
29 genom K. M:ts befallningshafvandes
afvittringsutslag 16 maj 1882 och på grund af
Kammarkollegiets beslut 29 dec. 1885 benämnd
n:r 1 Grundträskliden. Areal 13,610 har.
G. Sch.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
