Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 431-432 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grundtvig, Svend Hersleb - Grundtvig, Frederik Lange - Grundtvig, Ludvig August - Grundtvigianism - Grundtåg och Kontragrundtåg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Köpenhamns universitet. Han blef hedersdoktor
i filos. fakulteten vid Uppsala universitets
jubelfest 1877.

G:s hufvudgärning rör Nordens
folkvisor. Redan 1842-46 utgaf han en öfv. af
"engelske og skotske folkeviser". Efter en
långvarig förberedelse började han 1853 sin
stora upplaga af "Danmarks gamle folkeviser",
som innehåller ett ordagrant aftryck af
alla gamla uppteckningar samt en mängd nya
jämte motsvarande uppteckningar af visor från
Sverige (i synnerhet af en genom G. Stephens och
Hyltén-Cavallius åstadkommen handskriftsamling),
från Norge (i synnerhet genom S. Bugge) samt från
Färöarna och Island. Hvarje visa inledes med en
utförlig redogörelse för dess och den densamma
motsvarande sagans förekomst inom alla europeiska
folks litteratur. Utom detta verk, som är ett
hufvudarbete på sitt område och icke kan lämnas
obeaktadt af någon folkpoesiens granskare i
Europa, antingen gjorde G. själf eller medverkade
till andra samlingar: "Islenzk fornkvæði"
af Jon Sigurðsson og G." (1854-85), "Gamle
danske minder i folkemunde" af G. (1854-61)
och två samlingar "Jydske folkeviser" af
E. T. Christensen (1871 och 1876). Vidare visade
han i ett litet urval: "Danske kæmpeviser og
folkesange fra middelalderen, fornyede i gammel
stil" (1867) och i en större samling (1882)
"Danske folkeviser i udvalg" vägen till en
nutidsbehandling af dessa gamla minnen, som
är trogen mot deras egen anda. På liknande
sätt återupplifvade han i två små band Danske
folkeeventyr (1876 och 1878; "Folksagor och
äfventyr, upptecknade från folkmunnen", 1879)
en hel serie af de betydelsefullaste alstren af
detta slags folkdiktning i Danmark. Bland en hel
mängd vetenskapliga afhandlingar af G. må här
nämnas Udsigt över den nordiske oldtids heroiske
digtning (1867), Om Nordens gamle literatur. En
anmeldelse og en indsigelse (s. å.; först i
"Historisk tidsskrift") och Er Nordens gamle
literatur norsk? Eller er den dels isländsk, dels
nordisk? (1869), tillsammans ett hufvudinlägg
mot den munch-keyserska uppfattningen af den
nordiska fornlitteraturen. G. utgaf därjämte 1868
"Sæmunds edda" (med anmärkningar) samt Dansk
retskrivnings-ordbog efter retskrivningsmödets
regler (1870) och Dansk haand-ordbog, med den
af kultusministeriet anbefalede retskrivning
(1872; 2:a tillökade uppl. 1880). G. dog,
utan att det lyckats honom att fullborda
folkvise-editionen. Band V afslöts 1890 af hans
mest betydande lärjunge, A. Olrik, som från
1895 utgifvit bd 6-8 af "Danmarks ridderviser"
efter G:s samlingar. Hans utomordentligt
rikhaltiga Folkemindesamlinger - däribland
färöiska visor och ordbok i 15 kvartband -
förvaras i k. biblioteket i Köpenhamn.

4. Frederik Lange G., den föregåendes halfbroder,
dansk präst, f. 1854, d. 1903, blef 1876 student
och 1881 kandidat i statsvetenskap, men studerade
vid sidan häraf folklore, författade i denna
riktning småskrifterna Lösningsstenen
(1878) och Fuglene i folkenes digtning og tro
(1883). Efter att ha tagit examen gifte han sig
med en svensk bondflicka och for till Nord-
Amerika, där han 1883 blef präst i danska
församlingen i Clinton i lowa. Han var själen
i Dansk folkesamfund, stiftadt 1887 för att
skydda dansk kultur hos utvandrarna, och diktade
själf en del psalmer och fosterländska sånger,
men utkämpade häftiga strider dels med den
ortodoxa lutherska riktningen, dels med "inre
missionens" anhängare. Han återvände 1900 till
Danmark. I Troens ord (1898) ville han med stöd
af kyrkofäderna bevisa riktigheten af faderns
påstående, att trosbekännelsen förefanns redan
i den äldsta församlingen, åtminstone sedan
2:a årh. Härtill anknyter sig en öfv. af
Tertullianus’ skrift "Invändningar mot alla
kätterier" (1900).

5. Ludvig August G., den föregåendes sysslings
sonson, dansk jurist, f. 18 dec. 1868
i Nakskov, juris doktor och docent vid
Köpenhamns universitet 1902, professor i juridik
("lovkyndighed") där 1903, s. å. led. af den
danska kommission, som samarbetade med en svensk
och en norsk kommitté för att åvägabringa en
likartad lagstiftning om köp och byte m. m. Bland
G:s arbeten, som utmärka sig för klarhet i
framställningen, praktisk läggning, men på samma
gång noggrannhet och skärpa, må nämnas en i 3
uppl. utkommen kortfattad lärobok i handels-
och växelrätt, Konnossementet, en söretslig
studie. I (doktorsafh. 1902), Om reklamation i
formueretsforhold (professorsspecimen, 1903),
korta framställningar af författarrätten (1905)
och af den danska sjörätten (1907) samt dels
motiven till det 1904 af ofvannämnda kommission
framlagda "Udkast til lov om köb", dels ock
en kommentar till den på grundvalen häraf 1906
utfärdade danska lagen om köp.
1. K. M. 2, 4. E. Ebg. 3. C. R.*
5. C. G. B j.

Grundtvigianism är närmast namnet på den
från N. F. S. Grundtvig utgångna kyrkliga
riktningen i Danmark och Norge, hvilken
af anhängarna själfva gärna betecknas som
"den kyrkliga åskådningen" (i motsats till
den skriftteologiska). Se Grundtvig 1. - Men
grundtvigianismen har också en folklig-politisk
sida, i det Grundtvigs lefvande intresse för en
nationell och demokratisk utveckling framhäfves
och tages till rättesnöre. På denna grundval
bildades kort efter kriget 1864 "nationella
vänstern", hvars egentlige ledare voro S. Högsbro
och Termansen, men hvartill också K. Berg,
L. Dinesen och Krabbe hörde. Visserligen
sammanslöt den sig med andra vänstergrupper
till "förenade vänstern"; men senare utgjorde
grundtvigianerna pluraliteten både i "moderata
vänstern" (under Fr. Bojsen) och bland Bergs
närmaste anhängare, hvarför de också till en
tid ånyo samlades i "danska vänstern" 1884.
E. Ebg.

Grundtåg och Kontragrundtåg, sjöv., svåra kablar,
som vid fartygs "kölhalning" användas för att
under kullvindningen hålla skrofvet i jämnt
tvång. Grundtågen utföras från läsidan (den sidan,
hvaråt kullvindningen sker) under fartygets
botten och fastgöras till dykdalb, moring
l. d. Kontragrundtågen utföras från lofvartsidan
likaledes under kölen till fastgöringsställe i
land. De förra styfhalas ombord, de senare
halas och firas medelst taljor i land.
O. E. G. N.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>