Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 461-462 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gräfe, Albrecht von - Gräfe, Karl Alfred von - Gräfe, Heinrich - Gräfenberg - Gräflingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undersökningar. Första häftet upptages nästan
uteslutande af hans viktiga monografier öfver
dubbelseende efter operationer mot skelning och
öfver den difteritiska ögoninflammationen. Bland
andra G:s uppsatser i denna tidskrift må
framhållas hans arbete om glaukom, hvilken
svåra och dittills obotliga sjukdom han
lärde att läka genom att utskära ett stycke
af iris. Beundransvärda voro resultaten
af denna operationsmetod, liksom af hans
modifierade periferiska linearsnitt för
starroperationer. I sitt uppträdande mot sjuka
likasom i sin verksamhet som lärare ådagalade
G. den utsöktaste humanitet.

Också strömmade till
honom såväl ögonsjuka som ögonläkare från alla
världens kanter för att åtnjuta hans råd och
undervisning, och få lärostolar i oftalmologi
funnos, hvilkas innehafvare icke varit G:s
lärjungar. Det dröjde dock länge, innan G. i
sitt hemland lyckades åt sin vetenskap tillkämpa
den själfständiga ställning, som tillkommer
densamma. Först under de sista åren af sin lefnad
fick han en egen afdelning på Charité i Berlin;
dittills hade han endast på sin privatklinik
varit i tillfälle att utöfva sin välsignelserika
verksamhet. Först efter hans död inrättades vid
hvarje tyskt universitet en särskild ögonklinik.

3. Karl Alfred von G., den föregåendes kusin,
tysk ögonläkare, f. 1830, d. 1899, blef 1858
docent i oftalmologi och 1864 e. o. professor
i Halle samt var 1873–92 ord. professor
därstädes. Tillsammans med Saemisch redigerade
han "Handbuch der gesammten augenheilkunde"
(7 bd, 1874–80; en ny, af Saemisch ensam
redigerad uppl. började utkomma 1899).

1, 2 o. 3. ^{R. T–dt.}

Gräfe, Heinrich, tysk pedagog, f. 1802,
d. 1868, blef 1825 rektor vid stadsskolan i
Jena, 1840 tillika e. o. professor i pedagogik
vid universitetet därstädes och 1842 rektor
för borgarskolan i Kassel. För en skrift,
Der verfassungskampf in Kurhessen,
dömdes han (1852) till ett års fästning, begaf
sig efter uttjänadt straff till Schweiz, där han
i Genève inrättade en ny läroanstalt. 1855 kallades
han till rektor för borgarskolan i Bremen. G. utgaf
en stor mängd pedagogiska skrifter, af hvilka de
förnämsta äro
Allgemeine pädagogik (1845),
Die deutsche volksschule (1847; 3:e uppl. 1878),
G:s hufvudarbete, och
Archiv für das praktische volksschulwesen (1828–35).

(^{P. E. L–m.})

Gräfenberg, kurort i österrikiska Schlesien,
2 km. n. v. om staden Freiwaldau, ligger
632 m. ö. h., på en afsats af Sudeterna,
kallad Hirschbadkamm. Af de två där belägna
kallvattenkuranstalterna anlades den äldre,
den första i sitt slag, 1826 af en landtman
Vincenz Priessnitz, fick snart världsrykte och
besöktes af tusentals sjuka. Där ledde instinkten
Priessnitz att uppfinna alla dessa former af
vattenkurbehandlingen, som nu spridt sig öfver
hela den civiliserade världen. Det vackra läget
och den mönstergilla behandlingen ha
år från år ökat kurgästernas antal, som nu uppgår
till omkr. 3,000 årligen. Se vidare Priessnitz.

^Ln.


Gräflingen l. Gräfsvinet, Meles taxus, zool.,
tillhör vessledjurens familj bland rofdjuren och
utgör den enda representanten i Europa för sitt
släkte. Allmänna kroppsformen är undersätsig,
benen äro korta, och hela fotsulan berör
marken. Framfotens klor äro synnerligen långa
och utbildade för gräfning, ögon och öron äro
små, svansen kort. Kroppsbetäckningen utgöres
af borstlika hår, som på ryggen och öfre delen
af kroppssidorna bilda en yfvig päls, jämte en
finare bottenull, som dock saknas å buksidan,
hvarest skinnet lyser fram mellan de
sparsamma borsthåren. Färgen är öfver större delen
af kroppen gråaktig, hufvudet är ofvan och
på sidorna hvitt, med ett bredt svart band
genom hvartdera ögat; undre kroppsdelarna
och extremiteterna äro svarta. Kroppslängden
uppgår till 70 cm., svansen till 15. Gräflingen
finnes i Sverige från Skåne upp till Jämtland
och Medelpad, ehuru den till sitt uppträdande är
tämligen sporadisk, så att den på vissa ställen
är sällsynt, under det den på andra är mycket
talrik; i öfrigt förekommer den spridd öfver
större delen af Europa. Gräflingen är till
sin natur skygg och försiktig samt tillbringar
större delen af sitt lif i sina underjordiska
hålor, sina lyor eller gryt. Den är nämligen
ett utprägladt nattdjur, som först efter
skymningens inbrott går ut för att söka sin
föda. Af sinnena synes den mera lita på lukten
och hörseln än på synen. I allmänhet söker den
undfly hvarje hotande fara, men ansattes den
hårdt och ej hinner sätta sig i säkerhet under
jord, försvarar den sig modigt och ger svåra
bett. Ur lyan kunna endast de mest skarpbitna
hundar mota ut gräflingen. Till lya väljer den
bergskrefvor och stenkummel, eller ock gräfver
den sig i sandig mark ett med flera ingångar
försedt bo. I närheten af sin stora lya –
yngellyan – har den ofta en eller flera mindre
"sommarlyor". Gräflingen ligger i vintersömn,
som i mellersta Sverige vanligen räcker från
midten af nov. till slutet af mars. Dock synes
denna sömn vara hvarken så djup eller så utan
afbrott, som fallet vanligen är med djur, som
tillbringa vintern i dvala, ty under blidväder
på eftervintern kan man stundom på spåren se,
att gräflingen varit ute och gått något stycke
från lyan. Angående gräflingens parningstid
växla uppgifterna. Enligt äldre åsikter
skulle den infalla, strax innan djuret går i
vinterkvarter, alltså i okt., men enligt nyare
iakttagelser redan i aug.–sept. Äggen utvecklas
i hvarje fall i början ytterst långsamt,
och först i dec. börjar fostret mera märkbart
tillväxa. Ungarna födas i febr. eller början af
mars, äro till antalet vanligen 2–4, stundom 5,
och vid födelsen blinda. Gräflingen är allätare
(rötter, bär och andra frukter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>