Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 591-592 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldberg, Cato Maximilian - Guldberg, Axel Sofus - Guldberg, Gustaf Adolf - Guldberg, Karl Edvard Lemming - Guldbladselektroskop - Guldborgland - Guldborgsund - Guldbrakteat - Guldbrandsen, Betty - Guldbrandsen, Valborg Bodil Emilie - Guldbraxnar - Guldbrons - Guldbröllop - Guldcyanid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt Kortfattet fremstilling af den mekaniske
varmetheori (1868). Tillsammans med P. Waage
utgaf han Études sur les affinités chimiques
(1867) och tillsammans med H. Mohn Études sur
les mouvements de l’atmosphère (1876 och 1880),
hvilka afhandlingar äro tryckta i nämnda
års universitetsprogram. - 3. Axel Sofus G.,
den föregåendes broder, norsk matematiker,
f. 2 nov. 1838 i Kristiania, blef student 1856,
aflade 1863 reallärarexamen, blef 1867 filos.
doktor på afh. De omvendte funktioner anvendte på
theorien for algebraiske ligninger och är sedan
1867 lärare i matematik vid krigsskolan. 1874-84
var han därjämte föreståndare för "den
kongelige tegneskole" i Kristiania. G. har
utgifvit bl. a. Astronomiens elementer (1863),
Om feilenes kompensation i den leibnizske
infinitesimalregning (1868), Regningsarterne
og deres anvendelse (s. å.), Indledning
i arithmetik og algebra (1869), Elementær
plangeometri (1870), Mathematikens betydning og
anvendelse (s. å.), Om sandsynlighedsregningen
(1873), Determinanternes theori (1876),
Kortfattet lærebog i algebraisk analyse
(1879) samt, i "Kristiania videnskabsselskabs
forhandlinger", Om ligninger af femte grad
(1869), Om ligninger af tredje og femte grad
(1871) och Bidrag til ligningernes theori
(1877). - 4. Gustaf Adolf G., de föregåendes
broder, norsk anatom, f. 1854 i Nannestad,
d. 1908 i Kristiania, var konservator vid
zootomiska anstalten i Kristiania 1879-87,
blef sistnämnda år med. doktor, var 1887
-88 t. f. professor i anatomi vid Karolinska
institutet i Stockholm samt utnämndes 1888
till professor i anatomi i Kristiania. Han
offentliggjorde en stor mängd afhandlingar
i antropologi, zoologi och jämförande
anatomi, hvarvid han särskildt beaktade
hvaldjuren, äfvensom en lärobok Grundtræk af
menneskets anatomi (1893, 3:e uppl. 1903).
1-3. O. A. Ö. 4. R.T-dt.

Guldberg, Karl Edvard Lemming, dansk
blindpedagog, f. 26 okt. 1823 i Nyborg, d. 6
aug. 1905 i Köpenhamn, 1851 teol. kandidat,
1858-85 andre lärare vid kungl, blindinstitutet
i Köpenhamn, konstruerade 1862 för blinda en
sinnrik skrifapparat, som består af en dubbel
trälinjal med slid och rörliga klaffar. Man
skrifver i den med blyerts en plan skrift,
hvars bokstäfver bli runda, ej, som i den
svenska planskriften för blinda, fyrkantiga
(jfr Blindundervisning). Apparaten begagnas
allmänt i Danmark, men då användandet är
tämligen svårlärdt, har den ej vunnit mycken
spridning i andra länder. - Äfven G:s yngste
bror, Ludvig August Friborg G. (f. 1834), har
konstruerat flera apparater för undervisning af
blinda i matematik, geografi och reliefskrift.
G. Å.

Guldbladselektroskop, fys. Se Elektroskop.

Guldborgland, danskt baroni, beläget i nordöstra
delen af Lolland, nära staden Saxkjöbing,
omfattar två hufvudgårdar, Orebygaard och
Berritsgaard. Baroniet upprättades 1784 af
kammarherre P. A. Lehn, gick vid hans död (1804)
öfver till hans dotterdotter, hvilken blef
gift med kammarherren H. K. Rosenörn (d. 1847)
och moder till den senare utrikesministern
O. D. Rosenörn-Lehn, som 1847-92 egde
detsamma. Till hufvudgården höra 1,270 har jord
och 1,300 har skog, vidare i fideikommisskapital
1,740,000 kr. och betydliga afgifter för
ärftliga arrenden; däremot äro nästan
alla tidigare arrendegods försålda.
E. Ebg.

Guldborgsund, sundet mellan de danska öarna
Lolland och Falster. Vid Nykjöbing, hvarest
bredden är omkr. 300 m., byggdes 1867 en
bro öfver detsamma och 1875 en järnvägsbro.
E. Ebg.

Guldbrakteat, fornk. Se Brakteat.

Guldbrandsen, Betty. Se Borchsenius, 0.

Guldbrandsen, Valborg Bodil Emilie, dansk dansös,
f. 19 nov. 1872 i Köpenhamn (hette före sitt
giftermål 1896 Jörgensen), kom som barn till
k. teaterns balettskola och öfvertog sedan 1892
en rad större roller (utmärkte sig särskildt
1896 i "Coppelia"), blef 1895 solodansös och
har varit balettens primadonna. Sedan hennes
första äktenskap blifvit upplöst, ingick hon
1908 äktenskap med skådespelaren K. Borchsenius.
E. Ebg.


Doraden (Chrysophrys aurata).

Guldbraxnar, Chrysophrys Cuv. & Valenc.,
zool., ett fisksläkte af fam. Sparidæ bland
de taggf eniga fiskarna. De ha hoptryckt,
tämligen hög kroppsform, något påminnande om
braxens, men mera långsträckt. Fjällen äro
af medelmåttig storlek. Framtill finnas 4-6
större tänder och på sidorna tre eller flera
rader knöliga "kindtänder". Kinderna täckas af
fjäll. Ryggfenan, som har 11-12 taggstrålar,
kan nedfällas i en rännformig fördjupning på
ryggen. Några och tjugu arter af detta släkte
äro kända från den tropiska och den varmare
delen af den tempererade zonen. Den mest bekanta
är doraden,
C. aurata L. (se fig.), från Medelhafvet, någon
gång funnen äfven vid Englands sydkust. (Genom
förväxling gifves benämningen dorad äfven åt
en annan Medelhafsfisk, dolfinen, Coryphæna
hippurus, men namnet dorad tillkommer egentligen
C. aurata.) De gamle romarna kallade doraden
aurata (den gyllene), och af grekerna, hos hvilka
den var helgad åt Afrodite, fick den namnet
chrysofrys ("guldögonbryn"), med hänsyftning på
den glänsande, guldfärgade fläck, som finnes
mellan ögonen, hvilka därjämte omgifvas af en
guldfärgad ring. Doradens färgteckning är svår att
beskrifva, ty den förändrar sig genast efter det
fisken tagits ur vattnet. Ryggen är gråviolett,
med röd- eller blåaktig glans, sidorna vackert
ljusgula och buken silfverhvit. Doraden blir
ganska stor, intill 60 cm., och skall nå en vikt
af 4-6 kg. Den lär trifvas väl i fiskdammar och
var bland de fiskar, som plägade underhållas i de
gamle romarnas beryktade vivaria. Den håller sig
vanligen nära kusterna samt lefver hufvudsakligen
af snäckor och musslor. Det ljud, som uppkommer,
då den söndertuggar dessa, uppgifves stundom
förråda dess närvaro. R. L.*

Guldbrons, tekn. Se Bronsfärg.

Guldbröllop, fest till högtidlighållandet af
årsdagen af ett femtioårigt äktenskap.

Guldcyanid, kem. Se Guld, sp. 579 och 586.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>