- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
645-646

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunter, Archibald Clavering - Guntersegel - Guntertackling - Guntramn - Guntur - Gura, Eugen - Guran - Gurara - Gurdsapur - Gurdschistan - Gurgaon - Gurgelvatten - Gurjev - Gurjunbalsam - Gurk - Gurka - Gurkfrukt - Gurkha - Gurklist - Gurkmeja - Gurkmejapapper - Gurko, Iosif Vladimirovitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finnes i svensk öfversättning: "Mr Potter från
Texas" (1889; 2:a uppl. 1890), "Mr de Verney från
Paris" (1890), "Miss Ingen Alls från Ingen Stans"
(1891), "Miss Godfrey från Texas" (1906) och
"Mrs Barnes från Newyork" (1907) m. fl.

Guntersegel, sjöv., ett trekantigt segel,
hvars förliga lik litsas till masten eller
en å dennas förlängning löpande stång.
C. K. S.

Guntertackling, sjöv., en å båtar förekommande
tackling med en till tre master, hvardera med ett
s. k. guntersegel; dessutom ofta fock. C. K. S.

Guntramn. Se Merovingerna.

Guntur [gantõ’e], stad i brittiska
Indien, presidentskapet Madras, distriktet
Kistna. Omkr. 25,000 inv. Handel med spannmål
och bomull. Högre skola, underhållen
af amerikanska lutherska missionen.
(J. F. N.)

Gura, Eugen, bömisk sångare, f. 1842, studerade
vid konservatoriet i München samt uppträdde 1865
på operascenen där. Sedan var han en prydnad
för operorna i Breslau (1867-70), Leipzig
(1870-76), Hamburg (1876-83) och München. Han
har vid festspelen i Baireuth mästerligt utfört
de stora Wagnerska barytonrollerna. Äfven
som balladsångare har han vunnit ett stort
namn. A. L.*

Guran. en bland kurderna i Zagrosbergen bosatt
åkerbruksidkande stam, sannolikt en gren af de
persiska tadsjik. Den talar en persisk dialekt.

Gurara, oasgrupp i nordvästra Sahara
(Tuatom-rådet), består enligt Deporter
("l’Extrème Sud de l’Algérie", 1890) af tolf
oaser med tillsammans omkr. 80,000 inv. och
öfver 3 mill. fruktbärande dadelpalmer. Den
viktigaste orten är Timimun, med 22,000
inv. Fransmannen besatte G. 1895. J. F. N.

Gurdaspur [göadäspö’e]. 1. Distrikt i
reg.-omr. Amritsar, Punjab, brittiska Indien,
v. om Bias, ett tillflöde till Sutlej. Arealen
omkr. 4,892 kvkm. 940,334 inv. (1901). Till
detta distrikt hör sanatoriet Dalhousie,
ehuru beläget i vasallstaten Chamba. -
2. Hufvudstad i nämnda distrikt. Omkr. 5,000 inv.
(J. F. N.)

Gurdschistan. Se Georgien, sp. 1008.

Gurgaon [gõogä’ån]. 1. Distrikt i divisionen
Delhi, Punjab, brittiska Indien. 5,138
kvkm. 746,208 inv. (1901). - 2. Hufvudstad
i nämnda distrikt. 4,765 inv. (1901).
(J. F. N.)

Gurgelvatten, Gargarisma, med., en lösning eller
blandning af antiseptiska, sammandragande eller
lindrigt retande ämnen med vatten eller med
något aromatiskt te, hvilken blandning nyttjas
till svalgets sköljning under långsam utandning,
hvarvid ett gurglande ljud uppkommer. Gurgling
af svalget brukas mot s. k. halsfluss, angina
tonsillaris
, äfvensom rid andra åkommor, då
örmandlarna och gomseglet äro mer eller mindre
inflammerade. Att använda gurgelvatten mot
"heshet" (katarr i luftstrupen) är tämligen
lönlöst, emedan gurgelvattnet svårligen kommer
längre ned i svalget än till dess trängsta del
mellan örmandlarna. Till gurgling begagnas
bl. a. svag koksaltlösning, klorsyradt kali
(3-5 proc. - försiktigt på grund af medlets
giftighet!), svag alunlösning e. d. Ibland
användes te på fläder, kamomill eller salvia
till gurgling, vanligen med tillsats af det
ena eller andra verksamma medlet, t. ex. af
spansk-peppartinktur, 10-12 droppar i ett halft
glas vätska. O. T. S. (C. G. S.)

Gurjev (fordom Ust-Jaisk), stad
i asiatisk-ryska området Uralsk, 17 km. ofvan floden
Urals utlopp. Omkr. 9,000 inv. Störfiske.

Gurjunbalsam. Se Dipterocarpus.

Gurk, biflod (fr. v.) till Drava i
Kärnten, 135 km. Efter G. kallas västra
delen af Noriska alperna Gurktal-alperna.
J. F. N.

Gurka. Se Cucumis och Gurkfrukt.

Gurkfrukt, bot., en för fam. Cucurbitaceæ
karakteristisk bärfrukt, utmärkt af sin tjocka,
utåt läderartade vägg; den är bildad af 3
fruktblad, som äro invikna och sammanväxta,
så att frukten blir trerummig med 2 utåt
tillbakaböjda fröfästen i hvarje rum.
G. L-m.

Gurkha. 1. (Gorkha) Stad i Himalayastaten
Nepal, n. v. om hufvudstaden Katmandu, med
omkr. 2,000 inv. G. (Gorkhali) kallas ock den
härskande klassen i Nepal (se d. o.), afkomlingar
af soldater, som på 1700-talet lämnade området
kring G. för att eröfra det nuv. Nepal. Deras
verkliga namn är khas l. khassia. De härstamma
utan tvifvel till en del från ariska rajputer,
som i 14:e årh. invandrade för att utbreda islam
och gifte sig med kvinnor af khasstammen. G. äro
i första rummet krigare och förakta industri,
jordbruk och handel. De äro hinduer och tala
nepali (se d. o.). - De i brittisk-indiska
armén och polisen tjänande "gurkha" tillhöra
bergstammarna gurung och magar i Nepal eller
härstamma från Manipur. - 2. Stad. Se Aurangabad 1.
(J. F. N.)

Gurklist, bot. Se Cucumis.

Gurkmeja, bot. farm. Se Curcuma.

Gurkmejapapper. Se Curcuma, sp. 968.

illustration placeholder

Gurko, losif Vladimirovitj, rysk general,
f. 1828, d. 1901, blef 1846 kornett
vid lifgardeshusarregeinentet, 1860
kejserlig flygeladjutant, 1866 chef för
ett kavalleriregemente, 1867 generalmajor,
1874 brigadchef, året därefter chef för
2:a gardeskavalleridivisionen och 1876
generallöjtnant. G. har blifvit namnkunnig
genom sina bedrifter under rysk-turkiska kriget
1877-78. Då ryska armén kommit öfver Donau under
de första dagarna af juli 1877 och utbredde
sig i norra Bulgarien, ställdes han i spetsen
för ett af 10 1/2 bataljoner, 31 1/2 skvadroner,
5 batterier m. m. bestående detachemang, med
hvilket han skulle öfvergå Balkan och framrycka
mot Adrianopel för att bringa Rumilien i uppror
och skrämma turkarna. 14 juli öfvergick han
Balkan genom Hainköjpasset, tog besättningen i
Schipkapasset i ryggen, hvarigenom denna drog
sig undan och lämnade stora vägen öppen, samt
styrde kosan till Kazanlük och Stara-Zagóra. En
på denna krigsskådeplats ny turkisk armé under
Sulejman pascha samlades i slutet af juli vid
Karabunar och framryckte till Stara-Zagóra,
samtidigt med att G. marscherade på Nova-Zagóra
(29-31 juli). Turkarna togo den förra, ryssarna
den senare staden. Till följd af det besynnerliga
krigsläge, som sålunda uppstod, och af ryssarnas
svåra belägenhet


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free