Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gurowski, Adam - Gurre - Gurskö l. Hidseg-land - Guru - Gurung - Guru-nöt - Gury, Jean Pierre - Guseck, Bernd von - Guska - Guslar - Gusle - Gusli - Guss. - Gussander, Per Ulrik - Gusselhyttan - Gussenbauer, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(s. å., Om aristokrati och demokrati i Polen)
under märket P. I. Wolowski, Die lelzten
ereignisse in den 3 theilen des alten Polen
(1846), Le panslavisme (1848). Russia as it
is (1854), America and Europe (1857) m. fl.
A-d J.
Gurre, under medeltiden ett litet danskt slott
vid den skogomkransade Gurresjön, 5,5 km. från
Helsingör. Till G. knyta sig sägnerna om konung
Valdemar Atterdags kärlek till Tovelille, hans
ifriga lust för jägarlifvet och hans vilda jakt
efter döden. Han tyckte så mycket om detta vackra
ställe, att han lär ha yttrat: "Må Gud behålla
sitt himmelrike, bara jag får behålla Gurre". Där
slutade han också sina dagar (1375). G. nämnes
visserligen först i 14:e årh., men är sannolikt
byggdt i det 12:e. Äfven Erik af Pommern bodde
tidtals på G. (man har mynt slagna på G. från
hans tid), men på 1500-talet förföll slottet,
och det förstördes under Fredrik II. Ruinerna
fridlystes 1835, och vid utgräfningar 1833-40
och ånyo på 1890-talet har man fått kännedom om
dess utseende. Det bestod af en inre fyrkantig
tornbyggnad af granit, omgifven af en ringmur
af tegel med fyra mindre likaledes fyrkantiga
hörntorn samt en graf rundt om. Änskönt
Tove i verkligheten var Valdemar den stores
älskarinna och moder till hans son Kristofer,
ha dock både J. L. Heiberg i sitt skådespel
"Syvsoverdag" (1840) och H. Drachmann i "Gurre"
(1899) samt J. P. Jacobsen i sina "Gurresange"
(1869) och Lange-Müller i operan "Tove" (1878)
behandlat ämnet såsom hörande till Valdemar
Atterdags tid. E. Ebg.
Gurskö l. Hidseg-land, en berguppfylld ö,
som upptager största delen af Herö socken i
Söndmöre fögderi, Romsdals amt (Norge),
och skiljes från fastlandet af den breda
Vartdalsfjorden. Ytinnehåll 136 kvkm. 3,000
inv. Oförfärade sjömän. O. A. Ö.
Guru, sanskr., "tung", "viktig", "vördig", säges
i Indien om personer, som man bör egna särskild
vördnad, såsom föräldrar, lärare, framför allt
religionsfärare. Därför är bramanen guru framför
andra. Inom de nyare indiska religionerna
(hinduismen) har ordet teknisk betydelse:
1. Sektstiftare, sektreformator, som ofta
åtnjuter samma anseende som den ursprunglige
upphofsmannen till en religiös riktning
(en Buddha o. s. v.). 2. Sektreformatorns
efterträdare (afkomlingar eller designerade
af företrädaren). De blifva ett slags påfvar
eller öfverstepräster, t. ex. hos Caitanya- och
Vallabhacarya-sekterna. Guruns ord är heligt och
har gällande kraft liksom de heliga skrifternas
eller träder i stället därför. 3. Själasörjare i
allmänhet, som admittera medlemmar till sekten
o. s. v. Förhållandena äro olika hos olika
sekter. Hos sikherna ha funnits 10 guruer
från stiftaren Nanak till Govind Singh.
K. F. J.
Gurung, ett språk, som talas i Gandaks floddal
i mellersta Nepal. Det föres af Fr. Müller till
den grupp af tibetska språkfamiljen, som han
kallar "himalayaspråk" (jfr Himalaya-folk). Se
Hodgson, "Essays on the languages, literature,
and religion of Nepal and Tibet" (1874)
och "Journ. of Bengal asiat, soc." (1833).
H. A.»
Guru-nöt, bot., detsamma som kolanöt. Se
Cola.
Gury [gyri], Jean Pierre, fransk moralteolog,
f. 1801, d. 1866, återupplifvade den
gammaljesuitiska kasuistiken i Compendium
theologiæ moralis (1850), hvartill sluter sig
Casus conscientiæ
(1864; många uppl.) och som är lärobok
vid de katolska prästbildningsanstalterna.
(N. S.)
Guseck [go’-], Bernd von, pseudonym för K. G. von
Berneck (se d. o.).
Guska (ty. kautschen), tekn., aftaga det
handgjorda papperet från pappersformen och
nedlägga det på torkfilten. - Guskare kallas
den, som utför guskarbete i pappersbruk. -
Guskvalsar, två vanligen filtbeklädda valsar
i pappersmaskiner, som åstadkomma den första
våtpressningen af den mellan dem passerande
pappersbanan. G. H-r.
Guslar. Se Gusle.
Gusle. mus., sydslaviskt stråkinstrument med en
sträng (sällan två), nyttjades vid recitation
af folkliga hjältekväden (junacke pjesme)
i Serbien, Bulgarien, Montenegro, Kroatien,
Dalmatien och Bosnien samt förekommer ännu i
Montenegro och vissa trakter af Serbien och
Bosnien-Hercegovina. Jfr Kuhac, "Opis i poviest
gusala" (i "Rad jugoslavenske akademije",
h. 38). De sångare, ofta blinda eller idkande
sin konst som yrke, som sjunga till denna
primitiva "fiol", kallas guslarer. - Det ryska,
särskildt lillryska gusli är däremot ett
slags mångsträngad cymbal, hvartill förebilden
lånats från Grekland (urspr, psalterion).
A-d J.
Gusli, ry. Se Gusle.
Guss., vid växtnamn förkortning för italienske
botanisten Giovanni Gussone, f. 1787, d. 1866
som professor i Neapel.
Gussander, Per Ulrik, främjare af
mejerihandteringen, militär, f. 26 mars 1793,
d. 26 april 1871, blef officer 1808, deltog som
brigadadjutant vid Dalregementet med utmärkelse
i affärerna vid Lier, Medskog, Skotterud
m. fl. under norska fälttåget, blef 1815 kapten
vid Jämtlands regemente och fick 1823 afsked
som major. G. egnade sig sedan som egare af
Gammelstilla bruk i Gästrikland åt utvecklingen
af mejerihushållningen, af hvars stora betydelse
för Sveriges jordbruksekonomi han hade en liflig
uppfattning. Särskildt känd blef han genom
sin nya gräddsättningsmetod, som bestod däri,
att mjölken uppsilades i grunda bleckbunkar, ur
hvilka den sedan aftappades från grädden. Härmed
ville G. nedbringa de dryga kostnader, som den
då vanliga gräddsättningen i holsteinska källare
medförde; han ville vinna en snabb gräddsättning
utan surning genom att uppsila mjölken i
tunt lager i bunkar uppställda i varmt, ljust
rum med frisk luft. Metoden var emellertid ej
lämplig för mjölkhushållning i större skala och
undanträngdes snart fullständigt af J. G. Swartz’
ismetod (se Gräddsättning). G., som äfven på
andra sätt arbetade för mjölkhushållningens
förkofran, anlade på Gammelstilla den första
svenska fabriken för mejerikärl af järnbleck
samt inrättade 1865 landets första mejeri - å
sin egendom Mogård i Hälsingland. G. var led. af
Landtbruksakad. (1863). Hans skrift Fullständig
underrättelse om bästa sättet att erhålla den
högsta nu kända vinsten af mjölken (1852; 2:a
uppl. 1861) är öfversatt till tyska och finska.
H. J. Dft.
Gusselhyttan, masugn i Lindesbergs
landsförsamling, tillhörig Guldsmedshytte
aktiebolag.
Gussenbauer [go’s-], Karl, österrikisk läkare,
f. 1842, d. 1903, kirurgie professor i Liège
1875, i Prag 1878 och i Wien 1894. G. var en
mycket betydande kirurg och egnade sig äfven åt
anatomisk forskning. Bland hans särskildt för
sig utgifna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
