Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyangtsee l. Gjangtse-dshong - Gyarung - Gyberg, Oskar Emanuel - Gyckelblomster - Gyda - Gyda - Gydisdorf - Gye, Frederick - Güell y Rente, José - Gyergyó Szent Miklós - Gyges - Gygr - Gyl. l. Gyll. - Gülden, Gylden - Gyldén, Klas Vilhelm - Gyldén, Nils Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i södra Tibet, under 29° n. br. och 39° 30’
ö. lgd, 3,920 m. ö. h., vid en biflod till Sangpo
och vid den handelsväg, som leder från Darjiling
i Sikkim till Lhasa. Viktig som handelsplats och
tibetansk fästning. G. består af omkr. 1,000
boningshus, som ligga på sluttningarna af två
kullar, af hvilka den östligare bär ett starkt
fäste, den västra ett mycket heligt kloster
(Palkhoichoide, "lärandets tempel") med 500
munkar och ett stort bibliotek. Orten omgifves
af en 4 km. lång stenmur. - Vid engelsmännens
inryckande i Tibet 1904 gjorde G. flera veckor
motstånd, men stormades 6 juli. J. F. N.
Gyarung, ett med tibetanskan besläktadt språk,
som talas i den kinesiska, prov. Jünling,
ö. om floden Kinscha vid Jahlungflodens öfre
lopp. Jfr Hodgson, "Essays on the languages,
literature, and religion of Nepal and Tibet"
(1874). H. A.*
Gyberg, Oskar Emanuel, skogsman och framstående
skogsodlare, f. 16 juli 1839 i V. Tunhems
socken, Älfsborgs län, d. 16 mars 1892, blef
1867 förvaltare af kronoparkerna Lilla och Stora
Svältan samt Trenningshult i Älfsborgs län, 1870
jägmästare i Svältornas revir och 1881 i Bohus
revir. G. fullföljde de af Lindqvist påbörjade
skogsodlingarna på Svältorna. Både där och i
Bohuslän arbetade han energiskt och framgångsrikt
på att försätta västra Sveriges kala ljunghedar
i skogbärande skick och var den förste, som i
stor skala utförde lyckade skogsplanteringar i
dessa svårkultiverade trakter. Han företog flera
studieresor utomlands och utgaf en del broschyrer
om skogsodling. Till minne af G. restes 1893
en vård midt inne i den af honom planterade
vackra tallskogen å kronoparken Lilla Svältan,
nära Ljungs järnvägsstation. G. Sch.
Gyckelblomster, bot. Se Mimulus.
Gyda, dotter af konung Erik på Hordaland i
Norge, uppfostrades, enligt de isländska
sagornas berättelser, hos en mäktig bonde
i Valders, då den unge Harald Halfdansson
(Hårfager) anhöll om hennes hand. Därpå svarade
hon, att hon blott ville blifva den mans
hustru, som underkufvade hela Norge, såsom
konung Erik gjort i Sverige och konung Gorm
i Danmark. Då Harald hörde detta, skall han
ha svurit, att han skulle blifva den mannen,
och därvid aflagt ett löfte, att han ej skulle
klippa eller kamma sitt hår, förrän Norge
blifvit lagd t under hans spira. Efter slaget
vid Hafrsfjord (872) tog han G. till äkta,
och hon födde honom fyra söner och en dotter.
O. A. Ö.
Gyda, dansk drottning, dotter af svenske konungen
Anund Jakob, äktade Sven Estridsson, men blef
förgifven af hans frilla Tora omkr. 1045. Enligt
en annan framställning förväxlas hon med Svens
drottning Gunnhild på så sätt, att det var
hennes äktenskap, som väckte förargelse på grund
af makarnas inbördes släktskap och på kyrkans
befallning blef upplöst. I denna form har hon
lämnat stoff till C. J. Boyes sorgespel "Juta"
(1824). E. Ebg.
Gydisdorf [gy-]. Se Grindelwald.
Gye [gäi7], Frederick l., enl. några källor,
Ernst, engelsk teaterledare, f. 1810,
d. 1878, blef direktör för Drury-lane-teatern
1847 och ledde betydande operaföretag
på Covent-garden-teatern från 1849 (se
Covent-garden-teatern). Han var gift med
sångerskan Albani (se d. o.).
Güell y Renté [guelj i ränte’], José, spansk
skald och politiker, f. 1818 i Habana, d. 1884
i Madrid,
juris doktor i Barcelona 1838, utpräglad
demokrat, tog verksam del i pronunciamentot
1856 mot O’Donnell och i revolutionen
1868 samt arbetade med kraft för Cubas
pacificering och slafveriets afskaffande,
sedan han blifvit senator för Habana. Trots
våldsamt motstånd från hela kungliga familjen
ingick G. 1848 äktenskap med prinsessan
Josefa Fernanda, syster till drottning Isabellas
gemål. Landsförvist tillika med Prim, Sagasta
m. fl. lefde G. 22 år i Paris, där han författade
större delen af sina 22 arbeten, många skrifna
på franska. G. var en melankolisk, romantisk
lyriker. Af hans arbeten må nämnas Amarguras del
corazón (1843), Lagrimas del corazón, Leyendas
americanas (1856), Leyendas de un alma triste,
Leyendas de Montserrat (1866), Ultimos cantos
(1859), Consideraciones politicas, filosóficas
y literarias, Pensamientos cristianos,
filosóficos y politicos och Philippe II et
D. Carlos devant l’histoire, hans sista arbete.
Ad. H-n.
Gyergyó Szent Miklós [dje’rdjå sent miklåj],
köping i siebenbürgska komitatet Csik,
nära Maros’ källa. 7,028 inv. (1901), de
fleste magyariserade armenier. Boskaps- och
trävaruhandel. (J. F. N.)
Gyges (grek. Fvyrjg), konung i Lydien och
grundläggare af Mermnadernas dynasti därstädes,
regerade i början af 7:e årh. Herodotos meddelar
en sagolik berättelse om det sätt, hvarpå G.,
genom undanröjande af den förre härskaren,
Kandaules, kommit i besittning af Lydiens
tron. Enligt en annan saga (hos Platon) vann
han sina framgångar med tillhjälp af en underbar
ring, som egde förmågan att göra sin innehafvare
osynlig. G. utvidgade det lydiska riket genom
eröfringar och underlade sig bl. a. några af de
grekiska städerna på Mindre Asiens kust. Sagan
om G. har behandlats af bl. a. Fr. Hebbel ("Gyges
und sein ring", 1856). A. M. A.
Gygr var i norrönaspråket benämning på
jättekvinna, häxa. Ordet fortlefver i norska
landskapsmål i formerna gygr, gyvr eller gjure.
Th. W.*
Gyl. l. Gyll., vid insektnamn förkortning för
svenske entomologen Leonard Gyllenhaal.
Gülden, Gylden, mynt. Se Gulden.
Gyldén. 1. Klas Vilhelm G., finsk ämbetsman,
f. 12 maj 1803 i Eura socken, d. 16 mars 1872 i
Helsingfors, började sin bana som underofficer
vid ett finskt jägarregemente. 1821 blef
han student och egnade sig f. o. m. 1823
åt landtmäteriväsendet. Han inlade
där betydande förtjänst, t. ex. vid
uppgåendet af gränsen mellan Finland och
Onegaguvernementet (1839-40). Han utnämndes
1854 till landtmäteriöfverdirektör och 1869
till verkligt statsråd. En af honom ombesörjd
publikation, "Samling af författningar rörande
landtmäteriet, forstväsendet och justeringen
af mått, mål och vikt i Finland" (1836-53),
är af bestående värde. Han egnade äfven ett
varmt intresse åt Finlands geografi. Bland de
kartverk han utarbetade må nämnas en samling
kartor öfver Finlands städer (1845) och en
höjdkarta öfver Finland (1850); det stora finska
generalkartverket är till stor del utarbetadt
af honom. I tidskriften "Suomi" (1863) finnes
en af G. författad afhandling, Suomen joet ja
järvet (Finlands floder och sjöar). Det finska
forstväsendets nuv. organisation är till stor del
G:s verk. För forstväsendets befrämjande utgaf
han Handledning för skogshushållare i Finland
(1853).
2. Nils Abraham G., den föregåendes kusin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
