Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 791-792 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikdirektör - Gymnastiska centralinstitutet - Gymnastiskt-ortopediska institutet - Gymnema - Gymnemasyra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

instruktörs-, gymnastiklärar- och
sjukgymnastkurser, samt kvinnlig elev,
som genomgått både gymnastiklärar- och
sjukgymnastkursen. ’’Samma titel må och tillkomma
läkare, som genomgått den sjukgymnastiska kursen
vid institutet". L. M. T.


Öfningar med manliga och kvinnliga elever
vid Gymnastiska centralinstitutet.

Gymnastiska
centralinstitutet, i Stockholm, har till uppgift
att utbilda gymnastiklärare och -lärarinnor för
alla rikets allmänna läroverk och seminarier, för
armén och flottan och andra af staten understödda
undervisningsanstalter samt att utbilda behöfligt
antal sjukgymnaster. Institutet inrättades
af P. H. Ling på grund af ett k. br. af 5
maj 1813. Åt Ling uppdrogs att hyra lämplig
lägenhet, men enl. k. br. 13 dec. 1815 upplätos
för institutet och dess föreståndare rum i
den s. k. Styckgjutargården (nu med n:r 19
Hamngatan). 1864-65 vidtogos där
omfattande om- och tillbyggnader, och 1895-96
tillökades institutet med ytterligare två
gymnastiksalar, ett rymligt bibliotek och några
smärre lägenheter. - Lärarpersonalen utgöres
af 1 öfverlärare och 1 lärare i hvartdera af
ämnena friskgymnastik (pedagogisk gymnastik),
militärgymnastik (fäktning) och sjukgymnastik
(öfverlärarna i frisk- och sjukgymnastik
benämnas professorer), 2 lärarinnor i frisk-
och sjukgymnastik samt ett antal lärare och
lärarinnor. En af öfverlärarna förordnas af
K. M:t till föreståndare på fem år. För
att antagas till elev fordras: för civil
man mogenhetspröfning, för kvinna kunskaper
motsvarande fordringarna för inträde vid
Högre lärarinneseminarium, för alla en
frisk och stark kropp samt goda anlag för
gymnastisk verksamhet. Elevernas antal
är f. n. omkr. 150. Från armén och flottan
kommenderas årligen ett 50-tal officerare att
genomgå kurs vid institutet. Undervisningsåret
omfattar f. n. 1 okt.-10 juni. För manliga
elever finnes en ettårig instruktörskurs,
en (med inberäkning af instruktörskursen)
tvåårig gymnastiklärarkurs och en ettårig
sjukgymnastkurs (som förutsätter genomgången
gymnastiklärarkurs), för kvinnliga endast en kurs
(tvåårig). Den, som genomgått sjukgymnastikkurs,
eger rätt att bära titeln gymnastikdirektör. Med
sjukgymnastik behandlas årligen 600-700
patienter. Institutets nu gällande stadga är af
13 juli 1887. L. M. T.

Gymnastiskt-ortopediska institutet grundlades
1821 af professor Nils Åkerman, som då af
Sundhetskollegium förordnades att bestrida
intendentsbefattningen vid K. Djurgårds brunn,
där han äfven träffade anstalter för gymnastiska
öfningars anställande. Från 1827 benämndes
denna institution "Ortopediska institutet",
och då stiftelsen uppmuntrades af konungahuset,
erhöll den på grund däraf 1828 benämningen
Josefinska ortopediska institutet. Det afsåg
närmast behandling af medfödda och förvärfvade
missbildningar i ben och ledgångar, såsom puckel-
och snedrygg, klumpfot, m. m., följderna af
förlamningar o. s. v. Sedan en på medicinska
grunder fotad sjukgymnastik af H. Sätherberg 1847
inrättats och ortopediska institutet samtidigt
därmed förenats, ändrades institutets benämning
till Gymnastiskt-ortopediska institutet. Åt
institutet är sedan 1858 anslaget på ordinarie
stat ett årligt understöd af 8,250 kr., mot vissa
förpliktelser, hvilkas uppfyllande öfvervakas af
en direktion, bestående af fem ledamöter. Enligt
dessa förpliktelser åligger det institutets
föreståndare bl. a. att ständigt upplåta minst
15 friplatser åt obemedlade patienter, att hålla
poliklinik för medellösa ortopediska patienter,
att låta medicine studerande utbilda sig i
medicinsk gymnastik samt att vid institutet
anställa och aflöna en biträdande läkare.
A. W-e.

Gymnema, bot. fysiol., växtsläkte till
fam. Asclepiadaceæ. Den i tropiska Afrika
förekommande slingerväxten G. silvestre företer
den kuriösa egendomligheten, att, om man tuggar
bladen, förmågan att känna söt smak upphäfves
för ett par timmar. Äfvenså nedsättes vanligen
uppfattningen af bittert, däremot ej af salt
och surt. Ibland kan en person, som tuggat
gymnemablad, icke med smaken åtskilja socker
och kinin. Dessa iakttagelser äro af stort
fysiologiskt intresse, emedan de tala för, att
olika nervbildningar i tungans smakpapiller
äro verksamma vid uppkomsten af olika
smakförnimmelser. Det ämne, som anses framkalla
bladens egendomliga verkan, är en organisk
syra, gymnemasyra. Tuggande af gymnemablad
eller sköljning af munnen med en spritlösning
af gymnemasyra har föreslagits för att motverka
den ofta förekommande söta smaken hos dem, som
lida af sockersjuka, samt för att minska obehaget
vid intagning af bittra medikament. - Bladen af
en annan art, G. latifolium Wall., uppges efter
torkning utveckla cyanväte och bittermandelolja
såsom bittra mandlar, när de fuktas.
C. G. S.

Gymnemasyra, farm. Se Gymnema.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>