Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 825-826 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gå öfver slag - Gå öfver stäf - Gäckengös - Gäckeri af gudstjänst - Gäddan - Gädd-drag - Gäddebäcks redutt - Gäddede - Gäddeholm - Gäddeviksås skans - Gäddhufvud - Gäddnate - Gäddnät - Gäddsjö - Gäddsläktet - Gäddviken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gå öfver stag, sjöv., säges om ett fartyg, då man
vänder genom vind (”stagvänder”) eller då man
under bidevindsegling, till följd af vindförändring
eller ouppmärksam styrning, får vinden på lä bog,
så att man måste ”brassa om”. Se Brassa och
Uggla, sjöv.
O. E. G. N.*

Gå öfver stäf, sjöv. Se Fart och Öfver stäf.

Gäckengös, sjöv. Se Blindrå.

Gäckeri af gudstjänst. Se Religionsbrott.


Gäddan, Esox lucius, zool., den enda i Sverige
förekommande arten af gäddsläktet, Esox, tillhörande
blåsmunnarna, Physostomi (se Fiskar). Till
gäddsläktet räknas 7 arter, som äro utbredda inom den
norra tempererade zonen och till flertalet äro hemma
i Nord-Amerika. Vår vanliga gädda förekommer i
såväl Europa och Asien som Nord-Amerika. Inom
vårt land har gäddan stor utbredning: den
finnes i insjöar och vattendrag från Skåne
till Torne lappmark samt dessutom vid kusten
af Östersjön och Bottniska viken; undantagsvis
träffas den någon gång vid västkusten. Gäddan
utmärkes genom långsträckt kropp, täckt af
medelstora cykloidfjäll (se Fjäll 2) samt
stort hufvud med bredt, ofvanifrån tillplattadt
nosparti. Bukfenorna ligga långt bakom
bröstfenorna, och den korta ryggfenan har sitt
läge långt bakåt, midt öfver analfenan. Ryggen
är mörkt grågrön, kroppssidorna grågröna,
nedåt ljusare, med gulaktiga fläckar och sneda,
tvärgående band, buken gulhvit; fenorna äro
grönaktiga. Längden öfverstiger sällan 100-120
cm., ehuru undantagsvis äfven större exemplar
anträffas. Vikten uppgår till 5-15 kg., som
sällsynthet ha fångats gäddor på ända till 35
kg. Gäddan hör till de fiskar, som kunna uppnå
mycket hög ålder. Man känner ett fall, då en med
graverad silfverplåt märkt gädda infångades efter
267 år. - Gäddans lek börjar tidigt på våren,
vid islossningen, i södra Sverige redan i mars,
och fortgår med korta uppehåll till fram i
juni månad. Djur af olika ålder leka nämligen
vid olika tider, så att de yngre leka först,
därefter de något äldre och sist de äldsta. På
hvarje plats försiggår därför leken vanligen
i tre omgångar; dock kunna inga bestämda tider
angifvas, då de naturligtvis ställa sig olika i
olika delar af landet. Leken eger rum vid grunda,
vassbevuxna stränder, öfversvämmade ängar och
mader. Ynglet når redan samma sommar en längd
af 7-10 cm. Vid 3 års ålder anses gäddan bli
fortplantningsduglig och har då nått en längd
af omkr. 45 cm. och en vikt af inemot 0,5 kg.;
vid 6 år skall den ha nått en längd af omkr. 80
cm. och en vikt af 2,5 kg. - Gäddans kött är
hvitt och välsmakande, ehuru det ej räknas till
våra finare fisksorter; på djur, som uppnått
en vikt af ett pund (8,5 kg.) och därutöfver,
är köttet dock hårdt, groftrådigt och föga
användbart. Gäddan är en svår roffisk, som bör
kraftigt efterhållas i vattendrag, hvarest man
vill skydda och odla ädlare fisksorter; men där
sådana saknas, kan den med skäl betraktas som
ett värdefullt fiskslag. Gäddan fångas på många
olika sätt. De vanligaste äro med ryssja, nät,
not, stångkrok och angelkrok samt med
slantspö och drag (se Fiskredskap).
G. G.

Gädd-drag. Se Drag, fisk.

Gäddebäcks redutt, i Västergötland,
vid Göta älf, 2 km. v. om Karls grafs
mynning, anlades, af M. G. de la Gardie
1676. Numera finnes intet spår af redutten.
L. W:son M.

Gäddede, kyrkby i Frostvikens socken,
Jämtlands län, vid Kvarnbergsvattnets nedre
ända, med post-, telefon- och tullstation, 5
km. från norska gränsen, gästgifvargård, läkare
(extra prov.-läkare i Frostvikens distrikt)
och medikamentsförråd. Kvarnbergsvattnet (en
af Faxeälfvens öfre källsjöar) bildar vid sitt
utlopp strax nedanför prästgården ett omkr. 15
m. högt fall, den vackra Gäddedeforsen.

Gäddeholm. 1. Fideikommiss i Västmanlands
län, omfattande 19,46875 mtl inom Irsta,
Badelunda och Kärrbo socknar, tax. till 474,200
kr. (1905), hvaraf hufvudgården, vackert
belägen i Irsta socken nära Mälaren, midt emot
Björnön, utgör 2 1/4 mtl säteri. Egendomen
är gammal och har tillhört släkterna Sture,
Bielke, Posse, Fägerstjerna m. fl., såldes
under förra hälften af 1700-talet till
presidenten frih. C. Cronstedt, som gjorde
den till fideikommiss. Genom gifte öfvergick
fideikommisset till släkten Lewenhaupt och
innehafves nu af ledamoten af riksdagens
Första kammare, grefve G. E. Lewenhaupt. -
2. Se Tureholm.

Gäddeviksås skans, i Blekinge, strax
s. om sjön Mien, byggdes af svenskarna
1678 till förbindelseskydd mot danskar och
snapphanar. Skansen fick efter krigets slut
förfalla. L. W:sonM.

Gäddhufvud, veter., kallas hos hästen
den hufvudform, hvars profil har en svagt
inåtgående böjning. Den förekommer i synnerhet
hos hästar med torr och fin hufvudbildning,
t. ex. hos de orientaliska slagen.
H. J. Dft.

Gäddnate, bot., namn på Potamogeton natans.

Gäddnät. Se Fiskredskap, sp. 450.

Gäddsjö. kronopark i Ramsjö socken, norra
Hälsinglands revir, Gäfleborgs län, afsatt
af öfverloppsmarker genom k. bref 29 maj
1865. Areal 1,101 har. Skogshushållningsplan
fastställdes 1896 med årligr afverkning af
839 träd. G. Sch.

Gäddsläktet, zool. Se Gäddan.


Gäddviken, fabrik för tillverkning af konstgjorda
gödselmedel och svafvelsyra, belägen i Nacka socken,
Stockholms län, på södra sidan af den halfö, som
mellan Stora segelleden och Svindersviken skjuter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>