Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 875-876 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Görgei, Arthur - Görgesska bryggan - Görjeå - Görling - Görlitz - Görner, Karl August - Görres, Johannes Joseph von

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deltagande i desamma", s. å.), som emellertid genast
beslagtogs i Österrike-Ungern. Äfven sedermera
har han i större och mindre artiklar försvarat
sitt handlingssätt, och en opartisk forskning,
både från österrikisk och ungersk sida, har
fullständigt rentvått honom, men den allmänna
opinionen i Ungern har likväl ännu ingalunda
omvändts. K. B. W.

Görgesska bryggan [gö’r-]. Se
Elektricitetsmätare, sp. 212.

Görjeå, kronopark i Jockmocks socken
och revir, Norrbottens län, afsatt vid
år 1896 afslutad afvittring. Areal 16,589
har. Skogshushållningsplaner fastställdes 1905-07
med en årlig afkastning efter 200 års omloppstid
af 2,996 kbm. eller 0,17 kbm. per har produktiv
skogsmark. G. Sch.

Görling. Se Göling.

Fästet Kaisertrutz i Görlitz.

Görlitz [gö’r-], stad och stadskrets i
preussiska reg.-omr. Liegnitz (Schlesien),
vid Lausitzer-Neisse. 83,766 inv. (1905). Det
är en af Tysklands vackraste och genom sina
stora skogar (31,062 har) rikaste städer. Ehuru
stadens gamla murar och torn rifvits, kvarstå
många af dess gamla ålderdomliga byggnader. De
förnämsta af kyrkorna äro den sengotiska
S:t Peter-Paulskyrkan (5-skeppig; 1423–57),
Trefaldighets- l. klosterkyrkan (13:e och 14:e
årh., restaurerad 1868), Lutherkyrkan
(1898–1901) och det katolska korskapellet (1465–98, i
gotik), med en efterbildning af den hel. grafven
i Jerusalem. Af andra byggnader märkas rådhuset
(1530-talet; ett nytt under byggnad), med stort
bibliotek, fästet Kaisertrutz (se fig.),
som höll tappert stånd mot de kejserliga
trupperna i trettioåriga kriget, den
oberlausitzska minneshallen (centralbyggnad,
1902, med dubbelstaty af Vilhelm I och
Fredrik III samt Fredriksmuseum) samt flera
renässansbyggnader. För öfrigt finnas statyer
af Goethe (1902, af Pfuhl), Schiller (1861,
af Dannecker), Friedrich Karl (1891) och
Roon. G. har gymnasium, realgymnasium,
landtmannaskola, lärarinneseminarium,
slöjdskola för flickor, tekniska läroverk, flera
vetenskapliga föreningar (bl. a. Oberlausitz’
vetenskapssamfund, med bibliotek om 70,000 bd)
och museer. Det är säte för en landgericht
och har ett stort straffängelse. På grund af
stadens sunda läge, vackra anläggningar och
omväxlingsrika omgifning (5 km. i s. v. ligger
basaltklippan Landeskrone, 420 m., med borglikt
värdshus, Körnermonument m. m.) och låga skatter
har en mängd rentierer och pensionstagare bosatt
sig där. Dess viktigaste industrigrenar äro
textilindustri (kläde, buckskin), järn- och
maskinindustri (velocipeder, symaskiner), tillverkning af
järnvägsmateriel, kemikalier och glas. – Bredvid
en 1071 första gången omnämnd slavisk anläggning
uppstod här, vid korsningen af handelsvägarna
mellan Polen och Sachsen, Böhmen och Schlesien,
en tysk stad, som blef en rik handelsstad och
nästan intog en fri riksstads ställning.
1377–96 var det hufvudstad i hertigdömet
G., en del af öfre Lausitz. 1633 stormades
G. af Wallenstein, och 1639 intogs det af
svenskarna. 1635 afträdde kejsaren det
jämte Lausitz till Sachsen. 1815 kom det
till Preussen. I G. lefde och dog den
filosofiske skomakaren Jak. Böhme, som
där fått en minnesvård. – Sedan 1889 hållas i
G. hvart 3:e år de schlesiska musikfesterna, för
hvilka staden har uppbyggt en stor festhall.
J. F. N.

Görner [gö’r-], Karl August,
tysk skådespelare och dramatisk författare,
f. 1806 i Berlin, d. 1884 i Hamburg, fick
tidigt böjelse för scenen och lämnade hemmet
lönnligt 1822 för att egna sig åt teatern.
Vid aderton års ålder trädde han i spetsen
för ett eget sällskap, hvarefter han 1827-48
hade anställning vid hofteatern i Strelitz.
1855 öfvertog han ledningen af Krolls teater
i Berlin, men flyttade 1857 till Hamburg,
där han sedan var verksam. G. författade
omkr. 150 teaterpjäser, af hvilka de flesta
blifvit tryckta. Bland hans äfven i Sverige
bekanta arbeten märkas: English ("Numro
7!"), Tiburtius und Polycarp ("Tiburtius och
Polycarpus"), Eine kleine erzählung
ohne namen ("En liten berättelse utan
namn"), Ein glücklicher familienvater
("En lycklig familjefar"), Der geadelte
kaufmann ("En adlad köpman") m.
fl. Som en särskild genre utbildade
G. barnkomedien (Kinder-theater, 6 bd, 1855).
A. F.*


Görres-[gö’r-]. 1. Johannes Joseph von
G., tysk vetenskapsman och politiker, f.
25 jan. 1776 i Koblenz, d. 29 jan. 1848 i
München, son till en rhenländare och en
italienska, svärmade som ung för franska
revolutionens idéer och var verksam
som skriftställare i dess anda (Der
allgemeine friede. ein ideal, 1798,
tidskrifterna "Das rothe blatt" och
"Rübezahl", 1798-99). Ett besök i Paris 1799
som deputerad för Rhen-länderna öfvertygade
honom om, att republiken redan var
en chimär, afkylde
hans hänförelse för Frankrike och väckte hans
hat mot Napoleon Bonaparte. Han återvände
till Koblenz, där han vardt lärare och i sitt
skriftställarskap (Aphorismen über die kunst,
1802, Aphorismen über organonomie, s. å.,
Exposition der physiologie, 1805, Aphorismen
über organologie, s. å., Glaube und wissen, 1806)
mer och mer anslöt sig till naturfilosofien och
romantiken. 1806-08 verkade han som föreläsare
i Heidelberg, där Clemens Brentano och Achim
von Arnim blefvo hans närmaste vänner och
ryckte honom med sig i sitt intresse . för
medeltidsstudier och folklitteratur. G. utgaf
1807 ett värdefullt arbete om tyska folkböcker,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>