Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haase - Haase, Friedrich - Haase, Friedrich - Haaaöen - Hab - Habab - Habakuk - Habana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Haase [haṡe], flod. Se Hase.
Haase [haṡe], Friedrich, tysk filolog, f. 1808 i
Magdeburg, d. 1867 i Breslau, blef 1834 adjunkt
i Schulpforta, suspenderades 1835 som medlem
af en "burschenschaft" och hölls under ett
år fängslad i Erfurt, uppehöll sig därefter
några år i Paris i och för filologiska studier
samt utnämndes 1840 till e. o. och 1846 till
ord. professor i Breslau. I 1848 års oroligheter
tog han verksam del; som medlem af preussiska
nationalförsamlingen tillhörde han vänstra
centern. Bland H:s arbeten må nämnas upplagor
af åtskilliga latinska och grekiska författare
(Thukydides, Vellejus Paterculus, Seneca,
Tacitus m. fl.) samt utmärkta anmärkningar
till Reisigs föreläsningar öfver latinsk
språkvetenskap.
(H. Sgn.)
Haase [haṡe], Friedrich, tysk skådespelare,
f. 1826 i Berlin, utbildades under Tiecks
ledning till skådespelare. Han debuterade
i Weimar 1846, var anställd i Prag 1849–51,
därefter i Karlsruhe, München och (1855–58)
i Frankfurt a. M. samt vann hastigt rykte som
en af samtidens utmärktare skådespelare. Under
många år hade han ej någon fast anställning, utan
uppträdde som gäst än här och än där i Tyskland
samt äfven i Petersburg och Amerika. 1870–76 var
han direktör vid Stadt-teatern i Leipzig, gaf
sedan gästspel och drog sig först 1898 tillbaka
från scenen. H:s aristokratiska personlighet
var liksom skapad till att förkroppsliga
eleganta typer i det finare lustspelet.
Haaöen [hå-]. 1. Berguppfylld ö i
Kristianiafjorden, n. v. om staden Dröbak. Areal
5,1 kvkm. H. indrogs i slutet af 1880-talet
i Dröbaksundsbefästningen (se Dröbak). –
2. Se Melsomvik.
Hab, siamesisk handelsvikt (om 60,47 kg.),
samma vikt som den kinesiska pikul (jfr Katty).
Habab, en till bedsja (se d. o.) hörande
nomadstam, bosatt på östra sluttningen af den
bergsträcka, som löper parallellt med Röda
hafvets kust emellan Suakin och Massáua. Dess
land utgör ett ständigt tvistefrö mellan
Egyptens och Abessiniens härskare samt lyder nu
blott nominellt under den förre. H. delar sig i
flera stammar, as, af hvilka följande tre äro de
förnämsta: as temariam, as tekles och as hibdes
(eller as gede), men därjämte består bland
habab en kastskillnad mellan "adliga" (den från
Abessinien senare inkomna härskande kasten) och
"undersåtar", den ursprungligare, ehuru äfven
från Abessinien härstammande befolkningen.
H. A.*
Habakuk var en af de s. k. mindre profeterna
i gamla testamentet. Hans lilla skrift har
inga uppgifter om författarens härkomst och
vistelseort eller tiden för hans uppträdande; men
af sammanhanget synes framgå, att hans profetia
tillhör den tid, då kaldéerna började hota Juda
rike, således under konung Jojakim (omkr. 605
f. Kr.). Dock tillhör säkert åtminstone kap. 3
en senare tid.
A. F. Å.*
Habana [ava’na], eg. San Cristobal de
la H., hufvudstad på ön Cuba och Västindiens
viktigaste handelsplats, belägen på öns norra
kust, s. om det smala inloppet till den rymliga
H.-viken. Tillsammans med förstäder 235,981
inv. (1899), af hvilka omkr. 12 proc. negrer,
15 proc. af blandad ras och 2,800 kineser. Till
staden sluta sig i v. och s. v. förstäderna
Carmelo och Cerro, i hvilka de rike
köpmännen och konsulerna bo, i s. Jesus del
Monte, i ö. Regla och i n. ö. Casa Blanca n. om
H.-viken. Den gamla staden, trång och smutsig,
ligger närmast hamnen, innanför de 1863 nedrifna
murarna, och utanför desamma den nya staden, med
bredare gator, af hvilka några äro planterade med
träd och genomdragna af kanaler. De flesta husen
äro byggda af sten, med verandor och platta tak,
men inga äro i arkitektoniskt hänseende framstående.
Bland stadens kyrkor märkas den 1724 af jesuiter
i gammal spansk stil uppförda katedralen, i hvars
kor Columbus’ ben hvilade från 1796 till 1899, då
de fördes till katedralen i Sevilla, kyrkorna
San Juan de Dios (från 1573), San Agostino (1608)
och San Felipe, hvilken eger ett stort bibliotek.
Staden har ett stort antal kloster samt flera
välgörenhetsinrättningar, bl. a. Real Casa de
Beneficencia (urspr. anlagdt af Las Gasas), som
innehåller både sjukhus, fattighus, dårhus och
barnhem. Jämte universitetet (grundlagdt 1728) eger
H. en annan högre läroanstalt (Instituto de segunda
enseñanza) med flera naturaliesamlingar, en
krigsskola, en konstskola, en teknisk- och
landtbruksskola, botanisk trädgård samt jesuitkollegiet
Nuestra Señora de Belén med museum och observatorium,
där större delen af de viktiga astronomiska och
klimatologiska uppgifterna rörande Cuba samlats;
det har äfven ett på arbeten rörande Cuba rikt
bibliotek.
 |
| Situationsplan af Habana. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
