Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1023-1024 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagedorn, Friedrich von - Hagel - Hagelafledare - Hagelbagge - Hagelberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom att lefva sällskapligt poetlif. Versuch
einiger gedichte (1729; nytryck 1883) stod ännu
till stor del under den äldre tyska lyrikens
inflytande, men redan Versuch in poetischen
fabeln und erzählungen (1738) införde en ny
ton: behag och lätthet i formen, som vardt
sångbar och enkel i motsats mot Lohensteins
tunga poetiska ornering. Från honom tog den
anakreontiska poesien sin utgångspunkt. Med
Horatius, Lafontaine, Gay m. fl. till förebilder
skref H. sällskapsvisor, poetiska epistlar,
urbant moraliserande berättelser. Måttlig
lifsglädje, liflig naturkänsla, gratiösa
och skalkaktiga bilder af kärleksnjutning,
vinets lof utgöra innehållet i H:s länge
mycket populära dikter. Hans Poetische werke
utkommo samlade i 7 bd 1756; god upplaga
i 5 bd af Eschenburg 1800. Se arbeten
öfver H. af Schuster (1883), Eigenbrodt
(1884), Meinhold (1894) och Frick (1900).
R–n. B.

Fig. 1. Hagel, fallna i Uppsala 25 juli 1872. b och d äro plana genomskärningar; å b, d, e och f föreställa de streckade delarna klar, genomskinlig is, de hvita delarna däremot snölik, ogenomskinlig is. (Nat. storl.)

Fig. 2. Kristalliniska hagel, fallna 9 juni 1869 nära Tiflis, (1/2 nat. storl.)

Hagel. 1. Meteor., nederbörd i fast form, består
af runda, aflånga, tillplattade eller någon gång
kantiga iskroppar, vanligen i koncentriska lager af olika
klarhet och med en kärna i midten (se
fig. 1). Den i haglet förekommande isen är amorf
eller kristallinisk, stundom med inbäddade
luftblåsor, men tät och hård, under det att
trindsnö består af hopgyttrad snö eller löst
packade isnålar, alltsammans blandadt med
luft. Haglens storlek växlar från en mindre ärts
ända till ett hönsäggs eller därutöfver. Haglet
faller vanligen före eller samtidigt
med åskregn, nästan alltid på dagen, sällan
under natten. De moln, som medföra detta slags
nederbörd, synas ha en betydlig utsträckning
i vertikal riktning och förorsaka därför i
allmänhet mycket mörker. Då haglen stundom äro
på ytan beklädda med stora iskristaller (se
fig. 2), som endast långsamt kunnat utbildas,
är det tydligt, att de, oaktadt sin storlek,
måste ha rätt länge sväfvat i
molnet och på sin yta uppsamlat vattendroppar, som
småningom frusit. Detta kan svårligen förklaras
på annat sätt än så, att en hastigt uppstigande
luftström i molnet lyft haglen nästan lika
mycket som de genom tyngden samtidigt fallit. Den
ismassa, som i form af hagel på kort tid utfälles
ur molnen, är stundom högst betydlig, så att
den betäcker marken flera tum djupt. Den skada,
som starka hagelfall tillfoga växande gröda,
närmar sig stundom till fullständig ödeläggelse
och har äfven gifvit anledning till särskilda
försäkringsanstalter. Lyckligtvis äro vanligen
de områden, öfver hvilka dylika starkare
hagelfall inträffa, tämligen begränsade, men
stundom framgår hagelstormen öfver ett eller
flera ungefär parellella smalare långsträckta
områden. Jfr Hagelafledare och Hagelskjutning.

2. Krigsv. Gammal benämning på små, till
jaktgevär använda kulor af bly, ofta med tillsats
af antimon. Med afseende på grofleken äro haglen
i Sverige numrerade från 00 till 14. Den finaste
sorten (00) kallas dunst, den gröfsta (14)
snärpor.
De engelska haglen numreras med bokstäfver
och siffror och äro finare, ju högre bokstaf
(siffra) de ha. – Om drufhagel se d. o.
1. N. E–m.
2. G. af Wdt.

Hagelafledare, meteor. Med anledning af det
nära sambandet mellan luftelektriciteten och
hagelfallen ha förslag väckts att afvända de
senare genom anordningar till neutralisering
af molnen. Hagelafledaren skulle alltså bestå
af ett större antal åskledare riktade upp mot
molnen öfver det fält man vill skydda. Huruvida
förslagen kommit till utförande är icke med
visshet kändt, och huruvida de kunna leda till
det afsedda målet, är högst tvifvelaktigt.
L. A. F.*

Byrrhus pilula. (2 ggr nat. storl.)

Hagelbagge, Byrrhus L., zool., ett släkte blandskalbaggarna
(Coleoptera), afd. Pentamera, med femledade
tarser. Kroppen är mycket kullrig, hufvudet
indraget under halsskölden, antennerna 11-ledade,
från 4:e leden småningom förtjockade; äfven
benen äro indragbara i gropar. B. pilula
L. har äggformig, svart kropp och täckvingarna
försedda med 4 längsgående svarta sammetsludna
strimmor. Den förekommer mest å torra, solvarma
ställen och träffas om våren ofta nedfallen i sandgropar.
O. T. S.*

Hagelberg, socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad. 1,239 har. 273 inv. (1907). Annex till
Sköfde, Skara stift, Billings kontrakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>