Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Hallager, Laurents
- Hallager, Georg Fredrik
- Hallam, Henry
- Halland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hallager. 1. Laurents H., norsk språkman, f. 1777,
d. 1825 som läkare i sin födelsestad Bergen,
utgaf 1802 Norsk ordsamling, som innehöll en mängd
språkprof från Norge, med hvilka han ville rikta
det danska skriftspråket för att motverka dess
förtyskning och språkligt närma danskar och
norrmän till hvarann.
2. Georg Fredrik H., norsk rättslärd, f. 20
mars 1816 i Köpenhamn, d. 10 nov. 1876, tog
studentexamen 1833 och juridisk examen 1837,
hvarefter han 1841 blef lektor och 1847 professor
i lagkunskap vid Kristiania universitet samt 1864
assessor i Höiesteret. H :s förnämsta skrifter
äro: Den norske obligationsret (1844-46;
ny uppl. 1859-60, omarb. af L. M. B. Aubert
1879 och 1887), Den norske arveret (1862;
ny uppl. af Fr. Hagerup, 1885) och Den norske
söret (1867; 3:e uppl. utg. af Fr. Hagerup,
1881). Gemensamt med Fr. Brandt utgaf han 1855
"Kristian IV :s norske lovbog af 1604". I den
norska rättsvetenskapens historia intager
H. en framstående plats såväl genom sin
verksamhet som universitetslärare som genom
sina trägna arbeten i flera lagkommissioner.
2. O. A. Ö..
 |
Hallands vapen. |
S. om sistnämnda fjärd ligger Getterön, den största
ön vid kusten, dock blott 3 kvkm., och därmed
upphöra de goda ankarplatserna och kusten ligger
öppen. Vid gränsen i ö. har landet en höjd af
130–180 m. ö. h., men det uppstiger äfven på ett
par ställen till 200 m. Största höjden finnes
i s., där Hallandsås har sin högsta punkt, 226
m. Några nämnvärda vattensamlingar finnas icke
inneslutna inom landskapet, men i gränsen mot
Västergötland och Småland ligga många sjöar,
som sålunda till någon del sträcka sig in i
det, såsom störst Lygnern (15 m. ö. h.) med
omkr. 16 kvkm., hvilken genom Rolfsån afflyter
i Kungsbackafjorden, Fegen (132 m. ö. h.), i
hvilken detta landskap möter de båda landskapen
i ö., och Frillen (152 m. ö. h.). Bland de
många vattendragen äro särskildt att nämna
de fyra från höglandet v. och s. om Vätterns
södra ända kommande åarna Viskan, som utfaller i
Klosterfjorden, Ätran, som i sitt nedersta lopp
äfven har namn af den stad, som den förbiflyter,
och kallas Falkenbergsån, Nissan utfallande vid
Halmstad i Laholmsbukten samt Lagan, som utmynnar
i samma breda vik. – Landskapet är till sin
natur väsentligen olika i den västra och östra
delen. Kustlandet till en bredd af omkring 15
km. är ett i det stora hela sedt bördigt land,
väl odladt och tätt befolkadt, då däremot det
magra höglandet i ö. har stora skoglösa vidder,
ljunghedar och mossar, med små odlingstillfällen
för den därför glesa befolkningen. I många af
slättlandets socknar uppgår den odlade jorden
till 60–90 proc. af arealen, men är mångenstädes
i höglandet mindre än 8, t. o. m. blott 4 à
5 proc., och medan folkmängdstätheten är 40–60
personer och däröfver på 1 kvkm. land i de förra,
uppgår denna siffra i höglandets socknar till
9–15. Om den forna folkdräkten i H. se anförda
arbeten och fig. i art. Folkdräkt, sp. 749.
Rörande H:s geologiska beskaffenhet vet man,
att berggrunden utgöres hufvudsakligen af
urformationens röda, delvis rödgråa gnejser
och gnejsgraniter med inlagringar af diorit och
dioritskiffer. På en mängd ställen uppsticka berg
och höjder däraf ur de yngre jordaflagringarna,
undantagandes inom vissa lägre delar af
själfva kustlandet, där berggrunden stundom är
h. o. h. dold af dessa senare. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Dec 27 17:31:44 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0598.html