Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamburg - Hamburga - Hamburg-Amerika-linie - Hamburger, Hartog Jakob - Hamburger-banko - Hamburger nachrichten - Hamburghvitt - Hamburghöns - Hamburg-Südamerikanische dampfschiffahrtsgesellschaft - Hamda - Hamder - Hamelin, Ferdinand Alphonse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stark nog att bryta fransmännens motstånd,
utrymdes staden af Davoust först 31 maj efter
krigets slut. 1815 inträdde den som fri stad i
Tyska förbundet. Revolutionsåret 1848 medförde
äfven i H. oroligheter, och borgarnas fordran
på en författningsreform nödgade senaten att
s. å. sammankalla en konstituerande församling,
men först efter 12 års strider kom den nya
författningen till stånd (1860). Under 1866
års krig mellan Preussen och Österrike slöt
H. sig till den förra makten samt inträdde
efter krigets slut i Nordtyska förbundet
och afslöt en militärkonvention med Preussen
(23 juli 1867). H:s ställning till den tyska
tullföreningen bestämdes på det sätt, att en
del af stadens område mot viss årlig afgift
förklarades för frihamn. Genom fördrag 5 maj
1881 inträdde H. 1888 i tyska tullföreningen,
men behöll ett frihamnsområde. 1890 beslöts
dessutom en nöd- och vinterhamn, i Kuxhaven
vid Elbes mynning. H. härjades 5-8 maj 1842 af
en förödande brand, som lade mer än 4,000 hus
i aska och 1892 af en våldsam koleraepidemi,
som kostade 8,600 människor lifvet. - H:s
namn förekommer åtskilliga gånger i svenska
historien. 1261 afslöt Birger jarl det första
handelsfördraget mellan Sverige och H. Det
s. k. pommerska kriget slöts 1762 genom freden
i H. Öfver ett par århundraden stod Sverige
genom eget postkontor i H. i förbindelse med
kontinenten. I Riksarkivet förvaras redogörelser
från svenska posthuset i H. för år 1620,
och 1618 omtalas den svenska postanstalten
därstädes såsom "K. M :ts post". Den förste
svenske postmästaren i H. utnämndes 1635; förut
sköttes posten af s. k. faktorer. På grund
af ett i febr. 1869 afslutadt fördrag mellan
Sverige och Nordtyska förbundet stängdes för
alltid det svenska postkontoret i H. 31 mars
s. å. - Litt.: "Zeitschrift des vereins für
Hamburgische geschichte" (1841 ff.), samma
förenings "Mitteilungen" (1878 ff.), Dehio,
"Geschichte des erzbistums H.-Bremen" (1876, 2
bd), Gallois, "Geschichte der stadt H." (1853-56,
3 bd), och "Hamburgische chronik" (1861-65,
5 bd), Mönckebers:, "Geschichte der freien und
hansestadt H." (1885), samt Wohlwill, "Aus drei
jahrhunderten der hamburgischen geschichte"
(1897). V. K-r. (G. W-k. L. W:son M.)
Hamburga, astron., en af småplaneterna.
Hamburg–Amerika-linie (eg. Hamburg-Amerikanische
packetfahrt actiengesellschaft). Se
Hamburg, sp. 1200, och Ångfartygslinjer.
Hamburger, Hartog Jakob, holländsk fysiolog
och kemist, f. 1859, filos. doktor 1883,
med. doktor 1888, är sedan 1901 professor i
fysiologi, histologi och fysiologisk kemi vid
universitetet i Groningen. Redan 1883 utförde
H. en undersökning öfver blodkroppars förhållande
gentemot saltlösningar af olika koncentration,
och af hans många senare offentliggjorda
afhandlingar berör flertalet medicinska frågor
af fysikalisk-kemisk natur, såsom filtration,
osmotiskt tryck, blodkropparnas permeabiilitet,
tryckets i bukhålan och tarmkanalen inflytande på
resorptionen, variationerna i djuriska vätskors
fryspunkt o. s. v. H. kan sägas vara den förste,
som införde fysikalisk-kemisk uppfattning och
använde denna vetenskaps metoder vid studiet af
fysiologiska problem, och han har sammanfattat
resultaten af sina eena och andras undersökningar
inom detta område i sitt stora arbete Osmotischer
druck und ionenlehre (1902-04).
S. J-n.
Hamburger-banko, en räkneenhet, i hvilken
Hamburgs bank förde sina räkningar 1774-1872,
men hvaraf intet motsvarande mynt präglades
därstädes, 1 mark banko delades i 16 schilling
och motsvarade 1 kr. 35 öre.
Hamburger nachrichten, en 1792 uppsatt, numera
två gånger om dagen utkommande moderatliberal
tidning i Hamburg. Bismarck använde på 1890-talet
tidningen för sina politiska uttalanden.
Hamburghvitt, kem., detsamma som blyhvitt
(se d. o.).
Hamburghöns, husdjurssk., en engelsk hönsras
med roskam, elegant kropp och hållning, snöhvita,
runda och glatta öronlappar, röda ögon, hornfärgad
näbb samt mörkt skiffer- eller blyfärgade ben.
Rasens färg är mycket varierande. Vanligaste varieteter
äro silfverrandiga, guldrandiga, silfverspräckliga,
guldspräckliga, svarta och hvita. Tuppen väger
1,7–2,2 och hönan 1,5–2 kg. Hamburghönsen
äro dåliga rufvare, men goda värpare och lägga
årligen 140–180 ägg à 40–60 gr.
H. F.
Hamburg–Südamerikanische dampfschiffahrtsgesellschaft. Se
Ångfartygslinjer.
Hamda, folkstam. Se Bedsja.
Hamder var enligt Eddan och Volsungasagan son
till Gjukes dotter Gudrun och konung Jonakr. Hans
bröder hette Sorle (isl. Sorli) och
Erp (isl. Erpr). Äfven Svanhild, dotter till
Gudrun och Sigurd Fafnesbane, uppfostrades hos
Jonakr. Till Svanhild friade den mäktige konungen
Jormunrek genom sin son Randver. Den falske
Bicke sade, att Randver sökte vinna Svanhilds
kärlek. Jormunrek dömde Randver till galgen
och lät Svanhild nedtrampas af hästar. Gudrun
eggade då sina söner H. och Sorle att hämnas. På
vägen dit dräpte de sin broder Erp, emedan de
ej tyckte honom lofva någon hjälp. De kommo om
natten till Jormunrek och höggo händer och fötter
af honom. Jormunrck vaknade och tillkallade sina
hirdmän; då yttrade H., att "om Erp nu lefvat,
hade han af huggit hufvudet". Hirdmännen kunde
icke såra bröderna med eggvapen, men en gammal
enögd man (Oden) rådde, att man skulle stena dem
ihjäl. I anledning däraf kallas i fornnordisk
skaldepoesi stenar för "Jonakrs söners sorg". -
Jormunrekssagan omtalas i den äldre Eddans
sånger "Hamdesmal" och "Guðrunar-hvot", i
Brage den gamles Ragnarsdrapa, i Volsungasagan,
hos Saxo Grammaticus. Jordanes, som skref 551,
säger, att den gotiske konung Ermanarik
i vrede öfver en underkonungs affall låtit
sönderslita hans maka Sunilda mellan hästar,
till hämnd genomborrats af hennes bröder Sarus
och Ammius och dött af såret. Quedlinburgkrönikan
(slutet af 900-talet) berättar, att bröderna
Hemidus, Serila och Adaccar (Odoaker)
afhuggit händer och fötter på Ermanarik.
Th. W. (B-e.)
Hamelin [amla’], Ferdinand Alphonse, fransk
amiral, f. 1796, d. 1864, ingick 1805
som skeppsgosse i flottan och deltog i en
fyraårig expedition till Indien. 1812 blef
H. underlöjtnant och 1821 löjtnant. 1827
var han chef för en expedition mot algeriska
sjöröfvare och blef 1828 fregattkapten. Som chef
på korvetten "l’Actéon" deltog han i Algers
eröfring 1830. 1836 blef H. linjeskeppskapten
(kommendör), 1842 konteramiral, 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
