Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1243-1244 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammare - Hammaren - Hammarflit - Hammarforsen - Hammargar koppar - Hammarhajar - Hammarhjul - Hammarhämtningen - Hammarinus, Samuel Benedicti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vatten- och ånghammare. -Om hammare i ur (se d.o.).
C. A. D. O. E. W.

2. Magnetisk hammare, fys. Se Neefs
hammare.

3. I betydelsen klippa, bergshöjd finns ordet
hammare i en mängd ortnamn på
Hammar-, -hammar och -hamra.

Hammaren (Malleus) i örat, anat. Se Hörselorgan.

Hammarfilt. Se Filt.

Hammarforsen, det yngsta af Sveriges många
vattenfall och på samma gång ett af de
kraftigaste, bildas af Indalsälfven i Ragunda
socken, Jämtlands län, omkr. 7 km. n. om Ragunda
station på Norra stambanan. En 1890 byggd ståtlig
landsvägsbro af järn går öfver älfven medelst
fyra spann (två 65 m. och två 39 m. långa)
strax ofvanför fallet. Detta har en höjd af
15,8 m. och en vattenmängd varierande efter
vattenståndet mellan 105 och 1,500 kbm. pr
sek. Efter vissa regleringar vid H. och än mer
efter Storsjöns reglering kan man, enligt major
G. Nermans åsikt, påräkna 190 kbm. i sek.,
hvilka med ofvannämnda fallhöjd utveckla 30,000
naturhästkrafter, hvaraf 75 proc. l. 22,500 hkr
kunna tillgodogöras genom motorer. Genom K. M:ts
dom 14 maj 1897 tillerkändes eganderätten till
fallet Storfors bolag, som efter Ragundasjöns
uttappning 6 juni 1796 satte sig i besittning
af den genom torrläggning
vunna marken, men vattenfallskommittén, som anser
fallet kunna användas för elektrisk drift af
någon del af stambanan genom nedre Norrland, vill
tillerkänna kronan viss andel i detsamma. För
någon tid sedan köptes fallet af ett konsortium,
och Ragunda tingslags häradsrätt underkände 1908
kronans anspråk. En kraftstation är nu (1909)
under anläggning, hvarifrån kraft är afsedd att
öfverföras till Sundsvalls industridistrikt. Huru
fallet bildats se Indalsälfven.


Hammarforsen

Hammargar koppar. Se Gara.

Hammarhajar, Zygæna l. Sphyrna, zool., ett
släkte bland hajfiskarna, hvilket hänföres till
en egen familj (Sphyrnidæ). Dithörande fiskar
igenkännas lätt på hufvudets egendomliga form,
som är ensamstående i hela fiskklassen. Hufvudet
är nämligen bredt, plattadt samt på sidorna
framtill utdraget till en lob på hvardera sidan,
hvarigenom det får likhet med hufvudet på en
hammare; i spetsen af loberna sitta ögonen. Den
mest bekanta bland de fem kända arterna af släktet är
hammarhajen (Z. malleus Cuv.), som förekommer
i nästan alla tropiska och subtropiska haf.


Hammarhajen.

I Medelhafvet är den allmän och förekommer äfven i
Atlanten ända upp till franska och engelska
kusterna, där den dock är sällsynt. Den är
glupsk och rofgirig. Färgen är ofvan brun,
undertill ljusare. Fisken blir omkr. 3 m. lång.
R. L.*

Hammarhjul, det vattenhjul, hvarmed en
vattenhammare (se <sp>Hammare <sp>1) drifves.

Hammarhämtningen. Se Trymskvida.

Hammarinus, Samuel Benedicti, präst, f.
i Ofvansjö i Gästrikland (födelseår okändt),
d. 1665 i Stockholm, blef student i Uppsala 1620,
prästvigdes 1629 och blef 1630 komminister i
Klara församling i Stockholm. 1638 författade
och försvarade han en disputation, De mundo,
samt blef filos. magister 1639. 1640 utnämndes
han till rektor vid Stockholms storskola, blef
1642 hofpredikant, 1647 öfverhofpredikant och
kyrkoherde i Klara församling samt 1649 tillika
pastor i Bromma. Han var riksdagsman 1643,
1650 och 1660. H. var en dugande kraft, men
synes ha varit häftig och obetänksam. En gång
beskyllde han dåv. pastor primarius Emporagrius
i ärkebiskopens närvaro för mened, hvaraf
åtskilliga stridigheter uppstodo. 1663 afsattes
han från sina prästerliga befattningar därför
att han, då han först upptäckte, att en hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>