Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1261-1262 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammeren - Hammerfest - Hammerich, Peter Frederik Adolf - Hammerich, Martin Johannes - Hammerich, Asger (Hamerik)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Slotslyngen 1907 inköpt af staten och
mot vederlag till egaren ålades egendomen
Hammersholm, förr ladugård till Hammershus,
förbud mot utstyökning och försäljning till
tyskar. E. Ebg.

Hammerfest,
Norges och tillika hela den civiliserade världens
nordligaste stad (70° 39’ 15" n. br.), ligger
på västra kusten af Kvalöen och har 2,300
inv. (1900). Platsen var ursprungligen ett
faktori för den monopoliserade kungliga handeln,
men fick 1787 stadsrättigheter. En stor del af
staden ödelades genom eldsvåda natten mellan
21 och 22 juli 1890; den återuppfördes med
moderna byggnader och väl reglerade gator samt
försågs med .elektrisk belysning. I närheten
ligger Fuglenæs med meridianpelare. Antalet
fartyg utgjorde vid 1905 års slut 45 med 1,770
tons dräktighet. H. drifver liflig handel
med ryssarna i guv. Archangel samt är en
centralpunkt för fisket vid Östfinnmarkens
kuster och för de fångstexpeditioner, som
utgå till Spetsbergen. Däremot är dess aktiva
skeppsfart nästan uteslutande inskränkt till
fraktfart på de närliggande städerna. 1809
anfölls H., som försvarades af 2 batterier,
Fuglenæs skans och H:s batteri, af 2 engelska
örlogsskepp, hvilka 9 juli bragte batterierna
till tystnad, hvarefter staden utplundrades. 1810
iståndsattes batterierna, 1811 tillkom ett
tredje, Moldenbatteriet, vid vikens inre
ända, och 1815 ökades bestyckningen, men 1845
evakuerades samtliga försvarsverk. O. A. Ö.
L. W:son M.


Hammerich. 1. Peter Frederik Adolf H.,
dansk historiker, f. 9 aug. 1809 i Köpenhamn,
d. 9 febr. 1877, blef 1830 teol. kandidat,
tog magistergraden 1834 och var 1839-43 präst i
trakten af Kolding samt 1845-58 i Köpenhamn, under
det han dock krigsåren 1848-50 tjänstgjorde
vid hären som fältpräst. 1859 utnämndes han till
professor i kyrkohistoria vid universitetet. Som
teolog hyllade han den grundtvigska riktningen,
var 1849 en af stiftarna af Selskabet for
Danmarks kirke-historie och 1857-71 verksam
för de skandinaviska kyrkliga mötena; dessutom
var han 1851 ordf. i Roskilde prästkonvents
psalmkommitté och hade väsentlig andel i att
så många af Grundtvigs psalmer upptogos i den
(1855) auktoriserade kyrkopsalmboken. Han
var också själf psalmdiktare och diktade
bl. a. Toner og billeder fra Christi kirke
(1842). Af hans historiska arbeten må nämnas
Danmark i Valdemarernes tid (1847-48), Danmark
under de nordiske rigers förening (1849-54) och
Danmark under adelsvælden (1854-60), hvartill
sluta sig Christiern den anden i Sverige och Carl
X Gustav i Danmark (1847) samt Enevældens
indförelse i Danmark (i "Nord. universitetstidskr.",
1857). H:s hufvudarbete är Den christne kirkes
historie (1868-71, ny uppl. 1872-75; "Den kristna
kyrkans historia", 1878-80), det första större,
själfulla och allmänfattliga danska arbetet af
detta slag efter Holbergs. Det föregicks af
två särdeles grundliga specialafhandlingar
rörande undersökningar af Nordens kyrkohistoria
under medeltiden: Den hellige Birgitta og
kirken i Norden (1863; "Den heliga Birgitta
och hennes tid", 1864) och En skolastiker og
en bibeltheolog (1865; Andreas Sunesön och
mäster Matthias). Dessutom förtjäna nämnas De
episk kristelige oldkvad hos de gotiske folk
(1873), som innehåller bl. a. en mängd goda
öfversättningar af fornengelsk poesi, och
Nordens ældste digt, oplyst og oversat (1876),
en med stor flit och mycken smak utförd öfv. af
Voluspa. Efter hans död utkom Livserindringer
(1882).


2. Martin Johannes H., den föregåendes
broder, skolman och författare, f. 4 dec. 1811
i Köpenhamn, d. 20 sept. 1881, blef
1833 teol. kandidat, tog 1836 magistergraden
(med en afh. om Ragnaröksmyten,
den första disputation på danska) och
var 1841-42 docent vid universitetet i
sanskrit samt 1842-67 föreståndare för
"borgerdydskolen" på Kristianshavn. Därefter
öfvertog han sin svärfaders herrgård Iselingen
i Syd-Själland. Han var en mycket nitisk och
själfständig skolman, arbetade för ändringar
i skolundervisningen och tog liflig del i
den offentliga debatten därom. Som uppriktig
skandinav var han en bland stiftarna af Det
skandinaviske selskab (1841) och af "Nordisk
universitetstidskrift" (1856), hvari han var
en flitig medarbetare; likaledes ifrade han
för att sprida kännedom om svenskt språk och
svensk litteratur. Han utgaf de två ypperliga
med grammatikaliska och litteraturhistoriska
upplysningar försedda läseböckerna Svenske
læsestykker (1859; flera uppl.) och Danske og
norske læsestykker (1866; flera uppl.). Vidare
utgaf han Th. Kingos "Aandelige sjungechor"
(1856), författade Ewalds levned (1859; 3
:e uppl. 1882) och Thorvaldsen og hans kunst
(1870; 3:e uppl. 1889) samt en ypperlig öfv. af
"Sakuntala" (1841, 4:e uppl. 1881). Hans många
smärre afh. om skolfrågor samt om modersmål och
litteratur samlades i Smaaskrifter om kultur
og undervisning (5 bd, 1866-82). H. erhöll 1852
professors titel.

3. Asger H. (Hamerik), son till
H. 1, kompositör, f. 1843 i Köpenhamn,
fick sin utbildning hos Matthisson-Hansen,
Gade och Haberbier samt 1862-64 hos H. v.
Bülow och Wüerst i Berlin, tog där ej ringa
intryck från Rich. Wagner och slöt sig 1866 i
Paris nära till Berlioz, som gjorde honom till
juryman för musik vid världsutställningen 1867.
För denna komponerade H. en med guldmedalj
belönt Fredshymne (för solo, stor kör och
harmoniorkester, 2 orglar samt 14 harpor
och 4 kyrkklockor). Förut hade han skrifvit
bl. a. operorna Tovelille (1865, med text
af honom själf) och Hjalmar och Ingeborg
(1867, till svensk text af L. Josephson) samt
vid ett besök i Stockholm 1866 en festkantat
till firande af svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>