Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handtverksföreningar - Handtverks- och industriföreningar - Handtverksorganisation (Sveriges handtverksorganisation) - Handtverksskolan för blinda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Formen för handtverksföreningarnas konstitution
har under senare tiden alltmera undergått
förändringar; de flesta föreningarna torde
numera ha det gemensamt, att de bilda
ett samband mellan ortens fabriks- och
handtverksidkare - således i vissa fall äfven
omfattande idkare af fabriksindustri -, att
de vid regelbundet återkommande sammanträden
bereda medlemmarna tillfälle att handlägga
ärenden rörande gemensamma och allmänna
yrkesintressen, att de åt lärlingar, anställda
hos föreningsmedlemmar, utfärda gesällbref
och tilldela belöningar, att de medverka till
yrkes- och konstskicklighetens höjande, att de
afgifva utlåtanden i allmänna yrkesfrågor samt
i ärenden, som till föreningarna hänskjutas,
samt att de deltaga i centralförbundet
mellan rikets handtverksföreningar (se
Handtverksorganisation) till bevakande af de stora,
allmänna handtverksintressena.
Föreningarnas benämning varierar, beroende
dels af lokala förhållanden, dels i många
fall af historiska skäl. För det mesta torde
ännu begagnas 1846 års benämning fabriks-
och handtverksförening, medelst hvilken man
synes ha velat angifva föreningens omfattning
såsom gällande ej endast det speciella
handtverksintresset, som dock är hufvudsaken,
utan äfven, delvis, fabriksindustrien. Stundom
har man dock valt benämningen handtverks- och
industriförening. Handtverksintresset är i allt
fall det öfvervägande och det, som egentligen
åsyftas med föreningsverksamheten. Sammanförandet
af representanter från den större industrien
med handtverksidkarna har visat sig gagneligt å
ömse håll, alldenstund flera af fabriksyrkena
ha åtskilliga intressen gemensamma med vissa
handtverksyrken, hvaribland utbildningsfrågan
och främjandet af den tekniska färdigheten
i regel intaga främsta rummen. 1908 funnos
i riket inalles 96 handtverksföreningar med
omkr. 6,500 medlemmar, hvaraf till Sveriges
handtverksorganisation anslutit sig 86
föreningar med 6,200 medlemmar.
Utom handtverksföreningarna, och mångenstädes
vid sidan af dessa, existera sedan några år
tillbaka å flera större platser särskilda
yrkesföreningar med hufvudsaklig uppgift att
tillvarataga de för de olika handtverksyrkena
viktiga och i stort sedt gemensamma ekonomiska
intressena, bl. a. frågor om löneaftal med
arbetarförbunden. Dessa yrkesföreningar ha
en gemensam riksorganisation i Centrala
arbetsgifvarförbundet (se d. o.), som
också tidigare varit förenadt med Sveriges
handtverksorganisations föregångare. C. J. F. L.
Handtverks- och industriföreningar.
Se Handtverksföreningar.
Handtverksorganisation (Sveriges
handtverksorganisation). För tillvaratagandet af de
mera allmänna yrkesmässiga handtverksintressena
antogos på initiativ af den 1893 upprättade
Centralstyrelsen för Sveriges handtverks- och
industriföreningar i april 1898 stadgar för
det svenska handtverkets organisation. Riket
indelades i handtverksdistrikt länsvis,
hvart och ett med sin särskilda styrelse,
och centralstyrelsen sökte åstadkomma ett
samband emellan dem och på lagstiftningens väg
främja handtverkets intressen m. m. Med denna
institutions ombildning 1905 lades grunden till
Sveriges
handtverksorganisation, hvilken institution med
rikets handtverksföreningar som grundelement
och med en särskild grupp "enskilda medlemmar",
däribland åtskilliga större industriidkare,
verkat gagneligt i åtskilliga hänseenden,
hvilka beröra handtverkarna samt öfver hufvud
taget de mindre industriidkarna. Sålunda har
organisationen tagit initiativet till flera
åtgärder för främjande af den tekniska och
yrkesmässiga utbildningen, framlagt förslag till
bl. a. ordnande af lärlingslagstiftningen,
utredning ang. inrättandet af praktiska
yrkesskolor, åstadkommande af statsstipendier
för facklärare och föreståndare vid tekniska
aftonskolor, ökning af statens anslag för
reseunderstöd åt handtverksidkare samt
yrkesarbetare, upprättandet af en statsbyrå
för "medelståndsärenden" och åstadkommande af
en statslånefond för handtverk och mindre
industri. Flera af de nämnda förslagen
ha antingen redan ledt till resultat
eller äro vid 1909 års ingång föremål för
framtida beslut. Organisationen har dessutom
vidtagit en del inre åtgärder af mera allmänt
intresse, såsom uppläggandet af gesällbref
och gesällbelöningsmedaljer, gemensamma för
de handtverksföreningar, som anslutit sig,
fastställandet af "normalstadgar" för rikets
handtverksföreningar samt af normalprogram
för handtverkslånekassor, lärlingsskolor
och mästarkurser samt de mindre typerna af
tekniska aftonskolor, i regel understödda af
handtverksföreningar i förening med kommuners
och statens anslag. Som eget tidningsorgan utger
organisationen "Handtverks- och industritidning",
som sedan 1906 åtnjuter statsanslag.
Af det till 96 uppgående antalet
handtverksföreningar i riket hade vid 1908 års
slut 86 med 6,200 medlemmar direkt anslutit
sig till organisationen, som med inräkning af
ett par hundra enskilda medlemmar omfattade
närmare 6,500 medlemmar. Då emellertid antalet
själfständiga handtverksidkare i Sverige torde
kunna räknas till omkr. 60,000, ligger ett
ofantligt arbetsfält öppet för organisationen
för att öka sitt medlemsantal och åstadkomma nya
handtverksföreningar. Organisationen söker att
genom publicerande af småskrifter i aktuella
frågor ("Något om åtgärder till handtverkets
och den mindre industriens förkofran", 1905, "Om
handels- och industrikammare", 1906, "Åtgärder
för ordnande af lärlingsväsendet", s. å.,
"Från internationella handtverksutställningen
i Amsterdam 1907", 1908) bereda medlemmarna
tillfälle att följa med på området för det
allmänna näringslifvet. Dessutom utgifves
"Svensk handtverkskalender" (1909), som
afses bli en uppslagsbok i mera allmänna
frågor. Organisationen har bildat premiefond
för handtverkslärlingar, premiefond
för handtverksgesäller, broschyrfond för
utgifvandet af småskrifter, biblioteksfond
för upprätthållandet af tekniskt bibliotek
(omkr. 400 bd 1908) för utlån inom
handtverksföreningarna samt börjat bildandet
af en fond "till yrkenas förkofran", afsedd
att stödja yrkesundervisningen och den tekniska
utbildningen samt lämna inrikes resestipendier
åt handtverksidkare m. m. Fondernas samlade
belopp uppgick vid 1908 års slut till öfver
20,000 kr. Konungen har 13 maj 1908 åtagit
sig att vara organisationens beskyddare.
C. J. F. L.
Handtverksskolan för blinda i Kristinehamn,
öppnad 1884, är afsedd för sådana blinda, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
