Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1399-1400 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hanoi - Hanorgan - Hanotaux, Albert Auguste Gebriel - Hanoteau, Hector - Hanots sjukdom - Hanover

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kolonien Tonkin och i prov. H. samt sedan 1902 (i
st. f. Saigon) i hela franska Indo-Kina, ligger
på högra stranden af Songkoi, 175 km. från dess
utflöde i Tonkinviken. 103,188 inv. (1900;
med förstäder 150,000 inv.), däribland 2,000
kineser, 1,088 européer, 100 andra utlänningar,
eljest annamiter. Under Lanessans tid som
generalguvernör på 1890-talet ombyggdes H. nästan
fullständigt; den gamla annamitiska staden
lämnade plats för en ståtlig europeisk stad med
breda gator, bulevarder, stora öppna platser och
alla nutida förbättringar och bekvämligheter,
det annamitiska citadellet refs, kajer och
sjukhus byggdes, botanisk och zoologisk trädgård
anlades. Järnvägar utgå från H. till Hai-phong,
till Laokay vid Junnans gräns, till Thanh-hoa
längs kusten för att fortsättas till Hué samt
till Langson, hvarifrån järnvägen skall genom
södra Kina dragas till Kanton. H. är säte för en
afdelning af Indo-Kinas appellationsdomstol, har
en medicinsk skola för infödingar och en École
française de l’Extrême-Orient. Det är Annams
litterära centrum, där alla annamitiska böcker
tryckas och hvarje vinter 3,000 aspiranter för
lärda grader från rikets alla delar samlas i det
af murar omgifna "vetenskapslägret". 1899 funnos
30 skolor med 1,800 lärjungar. Industrien
producerar bomulls- och sidentyger,
filigranarbeten af guld och silfver samt
lackerade varor. Handeln är betydande, mest
i händerna på kineser. Hamnstad är det 93
km. längre ned belägna Haiphong (se d. o.), dock
kunna fartyg om 1,8 m. djupgående komma fram till
H. – Staden anlades af kineser 767 e. Kr. och
blef i slutet af 17:e årh. hufvudstad i riket
Tonkin samt kallades då vanligen Kescho (förr
hette den Dongdo l. Dong-kin), under hvilket
namn den till 1873 var känd i Europa, men kallas
nu allmänt H. 1 nov. 1873 intogos staden och
fästet af franske upptäcktsresanden Francis
Garnier. Denne mördades kort därefter, men hans
seger ledde till ett fördrag (6 febr. 1874)
mellan Annam och Frankrike, enligt hvilket
sistnämnda land skulle underhålla en konsul
och en liten garnison i H. samt hamnen hållas
öppen för alla nationers handelsfartyg. Under
Frankrikes krig i Annam 1883–84 intogs fästet 24
apr. 1883 af franske befälhafvaren Rivière. Till
1897 var konungen af Annam representerad af
en vicekonung i H., men denne efterträddes
då af en fransk öfverresident. 1903 blef
staden nästan alldeles förstörd af en tyfon.
(J. F. N.)

Hanorgan, bot., det könsorgan hos växten, inom
hvilket de befruktande cellerna, hancellerna,
bildas. Hos de lägre kryptogamerna saknas
differentierade hanorgan. Hos de högre
klorofycéerna, de högre feofycéerna och
rodofycéerna bland algerna, monoblefaridéerna
och laboulbeniacéerna bland svamparna,
hos lafvarna, charofyterna, mossorna och
ormbunkarna utgöras de af antheridier, i
hvilkas inre de befruktande cellerna, själf
rörliga spermatozoider (antherozoider),
eller - hos rodofycéer, laboulbeniacéer
och lafvar - spermatier utan själfständig
rörelse, bildas. Lafvarnas antheridier kallas
spermogonier. l antheridierna hos de flesta
oomyceterna och hos askomyceterna bland
svamparna utbildas inga spermatozoider eller
spermatier. Hos fanerogamerna (gymnospermer
och angiospermer) kallas hanorganet ståndare,
som bära pollensäckar, i hvilka pollenkornen
(frömjöl, ståndarmjöl) bildas. Vid pollenkornens
groning komma de befruktande cellerna
(spermatozoider hos cykadéer
och Ginkgo) till utveckling.
G. L-m.


Hanotaux [anåtå], Albert Auguste
Gabriel, fransk statsman och författare,
f. 19 nov. 1853 i Beaurevoir (dep. Aisne),
genomgick Ëcole des chartes i Paris och
anställdes 1879 i utrikesministeriets arkiv,
1881 blef han sous-chef och 1883 chef-adjoint
i utrikesministerns kabinett. Han användes
i flera maktpåliggande uppdrag och var
1885-86 ambassadråd vid franska legationen
Konstantinopel. 1886-89 var han medlem af
deputeradekammaren, där han tillhörde vänstern
och hufvudsakligen sysslade med militära och
diplomatiska frågor. Han bekämpade boulangismen
och blef 1889 underdirektör samt 1892 direktör
i utrikesministeriet. I denna egenskap ledde
han förtjänstfullt underhandlingarna om
handelsfördragen med Ryssland, Rumänien och
Spanien 1893. Maj 1894 blef han utrikesminister
i Dupuys andra ministär samt bibehöll denna post
under Ribots tredje ministär och, efter ett kort
afbrott under Bourgeois’ ministär, då Berthelot
var utrikesminister (nov. 1895-april 1896),
äfven under Mélines ministär (april 1896-juni
1898). Under H:s ministertid konsoliderades
alliansen med Ryssland, som öppet proklamerades
under presidenten Faures resa dit (aug. 1897),
då H. var honom följaktig, och som han kraftigt
befrämjade, ända därhän, att han beskylldes för
alltför stor undfallenhet mot Ryssland. H. är
äfven en framstående historisk författare. Hans
främsta verk är det af Franska akad. prisbelönta
Histoire du cardinal de Richelieu (hittills 2
bd, 1893-96, omfattande tiden till 1624). Bland
hans öfriga arbeten märkas Henri Martin, sa
vie, ses œuvres, son temps (1885), Ëtudes
historiques sur le XVI:e et XVII:e siécle en
France (1886), L’affaire de Madagascar (1896),
Le tableau de la France en 1614 (1898), Histoire de
la France contemporaine 1871-1900 (hittills 4 bd,
1900-08, omfattande endast tiden t. o. m. 1882),
hvarjämte han redigerat "Instructions aux
ambassadeurs et aux ministres de France à Rome
de 1648 å 1789" (1886), L’énergie française
(1902), La jeunesse de Balzac (i förening med
G. Vicaire, * 1903) och "Souvenirs de M:me
de Maintenon" (tills. med d’Haussonville,
1903-05). H. invaldes 1897 i Franska akad.
E. A-t.

Hanoteau [anåtå], Hector, fransk målare, f. 1823,
d. 1890, målade bäst mellersta Frankrikes
natur. Han är representerad i Luxembourgmuseet.

Hanots sjukdom [anas], med., en tämligen
sällsynt lefversjukdom, som yttrar sig i
lefverförstoring, beroende på en kronisk
inflammation af organet (hepatit eller cirrhos),
lindrig gulsot, men utan mjältförstoring och
vätskeutgjutning i buken (ascites), obetydlig
feber och nedsatt allmäntillstånd. Sjukdomens
etiologi är okänd och prognosen oftast ogynnsam.
I. H.

Hanover [hä’nåüva], namn på flera
städer i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>