Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hanselli (eg. Hansson), Per - Hansemann, David Justus Ludwig - Hansemann, Ferdinand von - Hansen, Fredrik Vilhelm - Hansen l. Jensen (lat. Joannis), Kristiern - Hansen, Kristian Frederik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samlingsföretaget "Svenska vitterheten", i hvilket
utkommo: H. Ch. Nordenflychts, Ol. Rudbecks,
Zibets, Hallmans, Kexels, Jak. Wallenbergs
m. fl :s vittra arbeten, dels ånyo granskade
och ökade, dels första gången samlade; äfven
började H. en ny kritisk upplaga af Bellmans
skrifter, som dock afbröts. Sysselsättningen
med dessa arbeten väckte hos honom tanken
att utsträcka utgifvarverksamheten äfven
till det karolinska skedets skalder, på
hvilkas betydelse Atterbom kort förut fäst
uppmärksamheten. Sedan H. 1853 blifvit Uppsala
universitets bokauktionator, egnade han sig
också med ifver och uppoffrande uthållighet åt
utgifvandet af "Samlade vitterhetsarbeten af
svenska författare från Stjernhjelm till Dalin"
(22 dlr, 1856-78). Detta betydande verk, som
H. med biträde af några yngre krafter redigerade
samt med ytterst obetydligt understöd själf
förlade, är, trots en och annan svaghet, en
hufvudkälla för kunskapen om och studiet af
den karolinska tidens författare och hela dess
odling. Hans sista företag var början till en ny
upplaga af "Th. Thorilds samlade skrifter" (I,
1874; innehållande dikter och strödda uppsatser),
hvilket dock afstannade genom hans frånfälle.
-rn.*
Hansemann. 1. David Justus Ludwig H.,
preussisk statsman, f. 1790, d. 1864, egnade
sig i Aachen från 1817 åt affärsverksamhet
och framhöll 1830, i en mycket illa
upptagen promemoria till Preussens konung,
Fredrik Vilhelm III, nödvändigheten af en
konstitutionell författning. H. upphörde
1844 med sin affärsverksamhet samt invaldes
1845 i renska landtdagen och 1847 i den
förenade landtdagen, där han föreslog den
tyska tullföreningens omorganisation till ett
politiskt förbund under Preussens ledning. H. var
mars-sept. 1848 preussisk finansminister och
verkade då för större enkelhet och sparsamhet
i förvaltningen. Efter sitt utträde ur
ministären blef han chef för preussiska banken
och medlem af första kammaren, men ådrog sig
genom sin skarpa kritik öfver de nya preussiska
författningslagarna regeringens misshag, hvarför
han i mars 1851 afgick från chefskapet för
preussiska banken. Han grundade kort därefter det
stora "Discontogesellschaft" i Berlin. H. lade
vid flera tillfällen i dagen en betydande
praktisk statsmannabegåfning och utgaf flera
arbeten i författnings- och järnvägsfrågor. Ett
minnesmärke öfver H. restes 1884 i Aachen. Jfr
Bergengrün, "David H." (1901). Af H:s söner
blef Adolf von H., f. 1826, d. 1903, faderns
efterträdare som diskontobankens direktör,
adlades 1872 och var från 1885 en af de
finansiellt ledande i kolonisationsföretagen
på Nya Guinea; den yngre sonen, Gustaf H.,
f. 1829, d. 1902, gjorde sig känd som författare
i fysikaliska och ekonomiska ämnen.
2. Ferdinand von H., den föregåendes sonson
och son till Adolf von H. (se ofvan), tysk
politiker, f. 1861, d. 1900, upprättade på ett
gods i Posen en mycket uppmärksammad mönsterfarm
och grundade till främjande af tyskheten i
Posen och Väst-Preussen 1894 jämte Kennemann
och v. Tiedemann Tyska Östmarkföreningen
("Deutscher ostmarkenverein"), som snart blef
medelpunkten för dessa af polackerna häftigt
bekämpade sträfvanden. Jfr Hakatist.
V. S-g.
Hansen, Fredrik Vilhelm, väg- och
vattenbyggnadsingenjör, f. 22 juni 1862 i
Stockholm,
blef student 1878, aflade examen vid
Tekniska högskolan 1882, blef 1888 löjtnant
i Väg- och vattenbyggnadskåren, där han
avancerade till major (1905), och fick 1908
öfverstes afsked. H. egnade sig från början åt
vattenledningstekniken, var 1882-86 biträdande
ingenjör vid Stockholms vattenledningsarbeten,
1886-88 arbetschef för anläggande af vatten-
och afloppsledningar i Västerås, 1888-94
ingenjör vid Stockholms vattenledning, 1894-97
t. f. arbetschef och 1897-1905 förste ingenjör
därstädes, därvid under H:s ledning Stockholms
nya vattenverk vid Norsborg planlades och
utfördes. Samtidigt var H. 1894-96 t. f. och
1896-99 ord. brandinspektör vid stadens
brandförsäkringskontor. Vid sidan af sin
verksamhet i Stockholm var H. sedan 1898
verkställande direktör för Nya Trollhätte
kanalbolag och öfvergick vid statens inköp
af kanalen 1904 i statens tjänst först som
t. f. direktör vid Trollhätte kanal- och
vattenverk, efter 1905 som verkställande direktör
och led. af Styrelsen för samma verk. I denna
egenskap leder H. projektering och utförande af
statens storartade kraftverk vid Trollhättan, som
nu nalkas sin fullbordan, äfvensom projekteringen
af Trollhätte kanalsombyggnad. 1908 utnämndes
han till vattenfallsdirektör och ordf. i
Vattenfallsstyrelsen, som med 1909 började sin
verksamhet. H. är sedan 1906 svenska statens
ombud i Internationella föreningens för
sjöfartskongresser permanenta utskott i
Bruxelles. Han var 1907-08 led. af kommittén
för granskning af förslag till ny sluss
och farled genom Hammarby sjö, är led. af
Göteborgs hamnstyrelse och har på privat
uppdrag projekterat och öfvervakat utförande
af speciellt vatten- och afloppsledningar
för städer m. m. Af trycket har H. utgifvit
bl. a. Statistisk sammanställning öfver
vatten- och avloppsledningsanläggningar i
Sveriges städer etc. (1902) och Stockholms
nya vattenledningsverk vid Norsborg (1906).
S. L-k.
Hansen l. Jensen (lat. Joannis),
Kristiern, skolmästare i Odense, synes enl. en
handskrift från 1531 ha författat eller öfversatt
tre (af S. Birket-Smith 1874 utg.) skådespel på
knittelvers: "Den utro hustru", en grof fars,
"Paris’ dom", en ytterst tarflig "moralitet",
och "Dorotheæ komedie",, ett slags "mirakel". De
sakna litterärt värde, men äro jämte det samtida,
vida bättre originalstycket "Ludus de sancto
Kanuto" af okänd författare, de äldsta skådespel
på danska. E. Ebg.
Hansen, Kristian Frederik, dansk arkitekt,
f. 1756, d. 1845, utbildade sig vid
konstakademien i Köpenhamn och vann 1779 dess
stora guldmedalj. Af sin lärare, arkitekten
Harsdorff, ärfde han förkärlek för den
grekisk-romerska konsten, men saknade lärarens
fina känsla för linjernas och proportionernas
skönhet. Efter Harsdorffs död (1799) kallades
han att uppföra flera genom 1794 och 1795 års
eldsvådor ödelagda offentliga byggnader, bland
dem Kristiansborgs slott, Rådhuset, Frue kirke
och Metropolitanskolan. Rådhuset vid Gammeltorv
var hans bäst lyckade verk. Om H. yttrar Julius
Lange träffande, att han "mindre kan betecknas
som konstnär än som ämbetsarkitekt, chef för
ett stort arkitektoniskt ritkontor, som på
regeringens order kunde åstadkomma allt till
facket hörande i den härskande empirestilen, ett
hårdt och känslolöst återgifvande af romerska
former". H. blef af sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
