Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hansen, Karl Kristian Konstantin - Hansen, Jens Andersen - Hansen, H.M. - Hansen, Frants Johannes - Hansen, Jörgen Kristian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
harmoni och plastisk monumentalitet. Bland dessa
kompositioner äro Prometheus skapar människan,
Den fjättrade Prometheus, Prometheus befrias,
Apollon och Marsyas, Apollon och Pythia,
Argonauttåget, Sånggudinnorna. Bland hans
stafflimålningar från de följande åren märkas
Ägirs gästabud (1857, Konstmuseet), ett väl
nyktert och ej rätt lyckadt försök att gifva de
nordisk-mytologiska gudarna en lefvande karaktär,
och Den grundlagsstiftande riksförsamlingen
(1864, Frederiksborgs slott) med en stor mängd
porträtt. Hans målningar från hans senare skede
ha föga koloristiskt behag och äro mindre
måleriskt än plastiskt sedda. Bäst stå sig
hans intimt och älskvärdt uppfattade porträtt
af sina närmaste. Han målade 1860 Kristus och
apostlarna i högkoret i Roskildes domkyrka
och Idun, plafond i Studentföreningens
festsal, flera altartaflor, dekorativa
målningar och kartonger till dylika för
Nationalbanken, k. teatern m. m. H. gjorde äfven
raderingar, bokband, teckningar till kaméer och
illustrationer. H. fick professorstitel 1854 och
blef akademiens vicedirektör 1873. Han var ock
poetiskt begaf vad, skref uppsatser i konstfrågor
och var en skarp polemiker. - H. är representerad
i Konstmuseet, förutom af de båda ofvannämnda
målningarna, af italienska genrescener, danska
interiörer, porträttgrupper m. m. Han är ock
representerad i Thorvaldsens museum (porträtt
m. m.), i Konstindustrimuseet (dekorativa
utkast), i Hirschsprungska samlingen (bl. a. af
skisser till flera af hans hufvudverk). Freskerna
i universitetet ha blifvit så förstörda af tiden,
att de nyligen måst förnyas (arbetet afslutades
1904 af Aug. Jerndorf). Jfr E. Hannovers
stora monografi "Maleren Const. Hansen"
(med förteckning öfver H:s arbeten, 1901). -
H:s dotter Elise Constantin-H., f. 1858, är
målarinna (genre, porträtt, landskap med djur).
G-g N.
Hansen, Jens Andersen, dansk politiker,
f. 7 jan. 1806 i Odense, d. 1 juni 1877,
var 1835-41 skomakarmästare i Rudkjöbing
och Slagelse och författade 1833-41 flera
småskrifter dels om näringsväsendet, dels om
de kyrkliga förhållandena (han blef redan
1825 gripen af den kyrkliga rörelse, som
Grundtvig väckte). 1842 flyttade han till
Köpenhamn och började utgifva veckotidningen
"Almuevennen", som hänsynslöst förde de lägre
samhällsklassernas talan gentemot godsegares
och ämbetsmäns verkliga eller inbillade
förtryck. 1848 ifrade han för allmän rösträtt
och kämpade med stor bitterhet mot upptagande
af kungavalda medlemmar i den grundlagsstiftande
riksförsamlingen. I okt. s. å. invaldes han själf
i denna församling, men tog ingen framstående
del i dess förhandlingar. Därefter hade han,
endast med ett kort afbrott, till sin död säte
i folketinget samt 1856-66 därjämte i riksrådet
och utöfvade snart stort inflytande. Dels
som motionär, dels som referent för viktiga
utskott medverkade H. till genomförande af
många reformer, i synnerhet till förbättring
i de mindre jordbrukarnas ställning och till
utveckling af den kommunala själfstyrelsen,
under det han genom skarpsinnig, ofta
spetsfundig kritik närde böndernas misstro till
de andra samhällsklasserna och särskildt till
ämbetsmännen. 1851 blef H. medlem af styrelsen
för Bondevennernes sel-skab, liksom senare för
andra politiska föreningar, som följde efter den
nämnda. Dessutom fortsatte han utgifvandet af
"Almuevennen", som 1856 fick
namnet "Morgenposten" och blef daglig tidning,
men lämnade 1864 själfva den redaktionella
ledningen. Under sin långa politiska bana blef
H. ständigt trogen sina demokratiska grundsatser,
t. o. m. med stor ensidighet och trångsynthet,
men gjorde med afseende på de stora nationella
och politiska frågorna upprepade gånger
betydliga svängningar, säkerligen delvis ledd
af sin ovilja mot de nationalliberale. Så
försvarade han 1852-53, i förbund med den
byråkratiska reaktionen, helstaten, ehuru han
förut varit ifrig ejderdansk, men slog strax
om, då reaktionen hotade allmänna rösträtten;
blef ånyo ejderdansk och var 1861 medlem af
Dannevirkeforeningen. 1857-58 uttalade han sig i
afgjordt skandinavisk anda, men stämplade detta
1864-65 som "hjemmesvenskeri". Märkligast var
dock hans uppträdande under förhandlingarna om
grundlovens revision 1865-66, i det han ingick
hemligt aftal med godsegarnas ledare grefve
Frijs om landstingets nya sammansättning för
att därigenom komma sina gamla motståndare
inpå lifvet. Man trodde då, att han hade låtit
köpa sig härtill af godsegarna för en större
penningsumma, men det förefaller snarare,
som om denna kommit honom till del sedermera
som vederlag för att han ej i nov. 1865 blef
upptagen i ministären. Kort förut hade han
jämte grefve Frijs stiftat Oktoberföreningen,
ett förbund mellan "de store og smaa bönder",
och var de närmaste åren i folketinget ledare
för en liten grupp forna bondevänner i samma
riktning, men kunde ingenting uträtta. 1870
var H. en bland stiftarna af Förenade vänstern
och en af dess ledare, ifrig i kampen både i
riksdagen och på folkmöten, samt villig att
våga de yttersta steg, men ställdes dock de
senare åren i skuggan af yngre krafter. 1855
hade han af politiska skäl undanträngt sin
f. d. partikamrat Gleerup som ledare för
Holbæk amts brandassuranceforening och fick
senare ledningen af ett djurförsäkringsbolag,
men drefs tidigt af penningförlägenhet
att bedraga dessa bolag, där han åtnjöt
obegränsadt förtroende. Efter hand ökades både
hans penningförlägenhet och hans oredlighet,
och kort före sin död måste han tillstå,
att han försnillat omkr. 200,000 kr. Innan
undersökningen förts till slut, afled han. - Utom
smärre flygskrifter utgaf H. Vor forfatnings
historie fra 18k8 til 1866 (4 bd, 1868-76,
ofullb.) och Mit livs historie og gjerning
(1875, ofullb.); senare utkom Efterladte
papirer (1878-79, likaledes ofulländad).
E.Ebg.
Hansen, H. M. Se Matthison-Hansen.
Hansen, Frants Johannes, dansk skald, f. 1810,
d. 1852, framträdde redan som student 1828 i
litteraturen och skref senare ett stort antal
lyriska dikter och sånger i prydlig form, men
till största delen utan djupare värde. Blott
en och annan, såsom romanscykeln Corsaren og
hans brud (i "Romantiske digtninger", 1839)
torde man ännu minnas. Under pseudonym Torkel
Thrane skref han Humoristiske noveller (1841)
och romanen Let sind og letsind (1844), bägge
öfv. på svenska. F. Liebenberg utgaf 1857 H:s
valda "Poetiske skrifter", hvaribland ett par
skådespel (2 bd). E.Ebg.
Hansen, Jörgen Kristian, dansk sångare, f 24
maj 1812 i Köpenhamn, d. där 24 febr. 1880,
debuterade 1832. I sin första större roll, Hans
Heiling (1836), vann han stormande bifall. Han
blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
