Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harley, Robert - Harlez, Charles de - Harling, Hedvig - Harlingen - Harlingson, Samuel Gustaf - Harlock, Walter Ernest - Harlösa - Harmagedon - Harmattan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Marlborough, genom sitt personliga inflytande
till en tid dämpande partimotsatserna i
parlamentet. Medan Godolphin 1706 blef
alltmer beroende af whigpartiet, slöt sig
H. samtidigt allt närmare tories. En öppen
brytning inträffade 1707, H. afskedades i
febr. 1708 och motarbetade sedan i förbund med
tories energiskt Marlboroughs och Godolphins
krigspolitik, hvarvid han skickligt förstod
att påverka drottning Anna genom sin unga
släkting Abigail Hill (lady Masham), som var
drottningens hofdam och gunstling. 8 aug. 1710
afskedades Godolphin, och H. blef samtidigt
som skattkammarkansler ministärens ledande
man. Hans försök att vinna stöd hos de moderate
af båda partierna möttes af misstro, och han
slöt sig då helt till tories, upptog S:t John
(Bolingbroke) i kabinettet, lät genom Defoe och
Swift i pressen bearbeta allmänheten för fred
och inledde fredsunderhandlingar. H. blef i maj
1711 lordskattmästare och upphöjdes till earl af
Oxford. S. å. grundade han
Söderhafskompaniet (se d. o.) i syfte att fondera statsskulden
och var till 1714 dess guvernör. Sedan
fredsverket med Frankrike tryggats (genom
preliminärfreden 1711 och öfverhusets förseende
med en fredsvänlig majoritet genom utnämningen
af 12 nya lorder), blef söndringen mellan
H. och högtories under Bolingbroke allt
tydligare, i det att den senare i strid mot
H:s syften sökte främja en jakobitisk tronföljd
och genom lady Masham lyckades starkt påverka
drottningen. Dessa intriger ledde 27 juli 1713
till H:s afskedande, men Annas död några dagar
senare (1 aug.) hindrade Bolingbroke från
att genomföra sina planer. Med Georg I kom
whigpartiet till makten, H. anklagades 1715
för ämbetsbrott och förrädiska förbindelser
med pretendenten samt frigafs först 1717, då
högmålsprocessen till följd af en utaf lord
Harcourt skickligt arrangerad kompetenstvist
mellan båda husen nedlades. Han deltog ej sedan
i det politiska lifvet.
H:s stora, 1701 grundlagda samling af sällsynta
böcker och manuskript förökades hejdlöst af
sonen Edward H., 2:e earl af Oxford, f. 1689,
d. 1741, hvilken af sin samlarmani drefs till
ekonomisk ruin. Efter hans död såldes den
dyrbart inbundna boksamlingen (50,000 böcker
och nära 400,000 småtryck) till underpris åt en
bokhandlare och skingrades sedan. Manuskripten
inköptes 1753 för statens räkning och utgöra
nu The Harleian collection i British museum
(katalog i 4 bd, 1808 -12). Boksamlingen
beskrefs i det af Oldys med företal af d:r
Johnson utgifna verket "Harleian miscellany"
(8 bd, 1744-46, ny uppl., i 10 bd, 1808-13). Jfr
E. S. Roscoe, "Robert H., earl of Oxford" (1902).
V. S-g.
Harlez [arlä’s], Charles de, framstående
belgisk zendolog och sinolog, f. 1832 i Liège,
d. 1899 i Louvain, där han sedan 1867 verkade som
professor i orientaliska språk vid universitetet,
hvars rektor han äfven var, påflig huspredikant,
ledamot af akademien i Belgien, är grundläggaren
af den religionsvetenskapliga riktning inom den
belgiska katolicismen, som har sitt hufvudorgan
i "Le muséon". Hans fina, ädla personlighet och
vetenskapliga impulser ha utöfvat vidsträckt
inflytande. Bland hans talrika lärda verk nämnas
här endast hans öfversättningar af Avesta (1875
ff., 2:a uppl. 1881), Manuel de la langue de
l’Avesta (1879; 2 :a uppl. 1880), Ta
Tsing tsili. La religion et les cérémonies
impériales de la Chine moderne (1894)
och en öfversättning af Yi-King (1897).
N. S.
Harling, Hedvig, operasångerska. Se
Willman 3.
Harlingen (fris. Harns], sjöstad i nederländska
prov. Friesland, vid Zuiderzee. 10,448
inv. (1900). Utom en inre hamn, som skyddas af
starka slussar, finns en 1870-77 anlagd yttre
hamn af 5 m. djup för större fartyg. Stor
export till England af papper, spannmål,
lin och ladugårdsprodukter. Tillverkning
af gröfre linnevaror, segelduk, kablar,
cigarrer. Skeppsbyggen, sillfiske.
(J. F. N.)
Harlingson, Samuel Gustaf, präst, vitterlekare,
f. 10 april 1740 i Vikingstad, Östergötland,
d. 21 mars 1810, blef student i Uppsala 1760
och filos. magister 1767. Efter att tjugu år
ha tjänstgjort vid Linköpings konsistorium och
därunder utöfvat stort inflytande på stifts- och
skolstyrelsen, utnämndes han 1792 till lektor
och blef 1798 kyrkoherde i Landeryd. 1802
erhöll han professors titel och blef 1809
teol. doktor. S. å. var han riksdagsman för sitt
stift, och förut ansedd såsom andlig vältalare,
gjorde han sig i denna egenskap bemärkt äfven
som politisk talare. Af hans vitterhetsförsök
äro Ode öfver det olyckliga lifvet och Camillas
korg tryckta i "Vitterhetsnöjen", utgifna af
sällskapet "Utile dulci", hvarjämte han skref
många tillfällighetsverser, bl. a. de för sin
kvickhet fordom mycket bekanta Aesculapii bref
till den store Carl von Linné (1772) och Bref
till Carl Brunkman (1778). Som lärare vid
Linköpings gymnasium anses H. ha varit den,
som mest påverkade sina lärjungar i litterär
riktning, hvarigenom han fick betydelse för
nyromantikerna. Se R. Hjärne, "Dagen före
drabbningen" (1882).
Harlock [hä/låk], Walter Ernest, engelsk filolog,
f. 14 juli 1866 i England, vardt 1889 bachelor
of arts i London och promoverades 1894 till
master of arts, var 1891-93 lektor i engelska vid
Marburgs och 1893-1900 vid Uppsala universitet
samt är i samma egenskap anställd sedan 1900 vid
Sjökrigsskolan och sedan hösten 1909 därjämte vid
handelshögskolan i Stockholm. Utom uppsatser
i periodiska publikationer har H. utgifvit
Svensk-engelsk ordbok (i förening med
O. E. Wenstrtim, 1904).
Harlösa, socken i Malmöhus län, Frosta
härad. 3,694 har. 1,256 inv. (1907). H. bildar
med Hanimarlunda ett regalt pastorat
i Lunds stift, Frosta kontrakt.
Harmagedon, i Uppb. 16:16 den grekiska
beteckningen för det hebr. har megiddon,
"Megiddos berg". Då trakten omkring Megiddo,
som låg på den berömda Jisreelsslätten, sedan
urminnes tider varit ett kändt slagfält,
framställer också Uppb. denna ort som
skådeplatsen för den sista afgörande striden.
E. S-e.
Harmattan, het östanvind, som blåser
periodiskt 3 till 4 gånger hvarje årstid
vid norra Afrikas västra kust. Den härskar
företrädesvis i dec., jan. och febr., vanligen
blott en dag i sänder, sällan 5-6 dagar å
rad," och uppdrifver ett dammoln, så tätt,
att endast midt på dagen några strålar af
den rödfärgade solen kunna tränga igenom. En
karakteristisk egenskap hos denna vind är dess
ytterliga torrhet, hvaraf både växter, djur och
människor lida. De senare besväras af torrhet
i halsen, huden fjällar sig, och andedräkten
försvåras. Till skydd pläga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
