Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1501-1502 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harrassowitz, Otto - Harren - Harrie - Harrien - Harrier - Harries, Heinrich - Harriman - Harrington - Harrington, John - Harrington, james - Harringtonit - Harris - Harris - Harris, James - Harris, James, earl of Malmesbury

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Harrassowitz Otto, tysk förläggare och
bokhandlare, f. 1845 i Venezuela, började 1872
i Leipzig ett vetenskapligt antikvariat, som
särskildt sysslade med orientalisk litteratur
och som småningom utvidgats till ett högst
betydande kommissionsförlag, omfattande bl. a. en
mängd skrifter utgifna af lärda sällskap,
biblioteksorgan o. d.


Harren, Thymallus vulgaris, zool, är den
enda europeiska representanten af det till
laxfamiljen hörande harrsläktet. Tre till fyra
arter af detsamma äro därjämte kända från Asien
och Nord-Amerika. Från våra öfriga laxfiskar
skiljes harren lätt genom
sin långa och höga ryggfena samt därigenom,
att fjällen på sidorna bilda längsgående
band. Harren kan nå en längd af ända till
omkr. 60 cm., men vanligen är den endast 30-40
cm. Ofvan är den brun, på sidorna grå; ryggfenan
är blågrå, med mörkt brungredelina tvärfläckar
vid basen. Harren synes företrädesvis älska
vattendrag med klart vatten och stenig botten,
förekommer hufvudsakligen i högre belägna trakter
och går på fjällen upp till tallens region. Dock
förekominer den äfven i bräckt vatten, såsom
i Bottniska viken, där den är allmän och ända
ned mot Umeå utgör föremål för fiske. I Sverige
tillhör den företrädesvis norra delen af landet,
där den är ganska allmän. Söder om Dalälfven
synes den förekomma i spridda vattendrag, såsom
Klarälfven, Vättern och Motala ström samt därmed
sammanhängande sjöar. Dess sydligaste förekomst
inom Sverige är enligt Lilljeborg i Lagaån. vid
Laholm. På kontinenten synes den äfven egentligen
tillhöra högländerna, Österrike, Tyrolen,
Schweiz, Bajern o. s. v., men är sällsynt eller
saknas i norra Tyskland. I England förekommer
den i vissa floder, men saknas i Skottland och
på Irland. Dess hufvudsakliga föda utgöres
af insekter, snäckor och småfisk. Den låter
lätt fånga sig på fluga och fiskas för öfrigt
hufvudsakligen med nät under lektiden, som,
i olikhet mot hvad fallet är med flertalet
laxfiskar, inträffar om våren, något växlande
efter lokalernas sydliga eller nordliga
läge. Köttet är godt och anses hälsosamt.
R. L. (L-e.)

Harrie, socknar i Malmöhus län. Se Lilla
Harrie och Stora Harrie.

Harrien, förr landskap, nu krets i Estland
(se d. o., sp. 949). Dess hufvudstad är Reval.

Harrier [hä’rio], eng., brokig stöfvare af
engelsk ras, hufvudsakligen använd till harjakt.
A. Km.

Harries [hä’ris], Heinrich. Se Engelska
folksången.

Harriman [hä’rimen], stad i nordamerikanska
staden Tennessee. 3,442 inv. (1900). Järngrufvor.

Harrington [hä’rinj:on], sjöstad i engelska
grefsk. Cumberland, 7 km. n. om Whitehaven. 3,679
inv. (1901). Skeppsvarf, kolgrufvor.
J F. N.

Harrington [hä’rhjton], John. Se
Harington, J.

Harrington [hä’ririton], James, engelsk
skriftställare, f. 1611, d. 1677, företog i
sin ungdom vidsträckta resor och var af
parlamentet anställd som uppvaktande hos Karl I
under dennes fångenskap pä Holmby house och
ön Wight 1647-48. I sitt berömda utopiska
arbete Oceana (1656) tecknar han idealet
af en styrelseform för de brittiska öarna,
hvilken Cromwell ("Olphaus Megaletor") borde
genomföra. H. lade stor vikt på jordegendomens
politiska betydelse, och tänkte sig en moderat
aristokrati med styrande ämbetsmän, en senat, som
föreslog lagar, och folket med sluten omröstning
afgörande deras öde. Venezias författning och
Machiavellis skrifter hade starkt påverkat hans
idéer. H. bildade efter Cromwells död en politisk
klubb, blef efter restaurationen misstänkt för
republikanska omstörtningsplaner och hölls
fr. o. m. 1661 flera år i fängelse. Hans
skrifter äro utgifna af Toland (1700) och
Hollis (1771), "Oceana" senast af H. Morley
(1887). Om hans politiska idéer se en uppsats
af Dwight i "Political science quarterly", 1887.
V. S-g.

Harringtonit Thomson, miner., utgöres
enl. Lacroix af en gummiartad zeolit med
nålformiga kristaller af natrolit och skolezit.
A. Hng.

Harris, bot., namn på Sarothamnus scoparius
Wirnm.

Harris [hä’ris], södra delen af ön Lewis (se
d. o.) bland Hebriderna.

Harris [hä’ris]. 1. James H., engelsk
skriftställare, f. 1709, d. 1780, vardt
1761 medlem af parlamentet, 1763-65 var han
skattkammarlord och från 1774 sekreterare hos
drottningen. Af betydelse voro hans verk Three
treatises (1744; 5:e uppl. 1794), Hermes, or
a philosophical inquiry concerning language
and universal grammar (1751; 5:e uppl. 1806)
och Philological inquiries (1781), betraktelser
öfver stil och litterär smak inom äldre och nyare
tiders litteratur. En fullständig upplaga af hans
arbeten jämte biografi utgafs i 2 bd 1801 (ny
uppl. i 5 bd 1803) af hans son, lord Malmesbury.


2. James H., earl af
Malmesbury, den föregåendes son, diplomat, f. 1746,
d. 1820, blef 1768 ambassadsekreterare
och 1769 chargé d’affaires i Madrid samt
uppträdde vid flera tillfällen trots sin
ungdom med mycket framgångsrik skärpa mot
spanska regeringen. H. var 1772-76 minister i
Berlin och 1777-83 ambassadör i Petersburg,
sändes 1784 som minister till Haag för att
stödja arfståthållaren prinsen af Oranien mot
republikanska intriger och blef ambassadör där
1788. H. utförde med beundransvärd skicklighet
sin uppgift i Haag och lyckades 1788 åstadkomma
en allians mellan England, Nederländerna och
Preussen. Till belöning upphöjdes han s. å. till
peer (baron Malmesbury). H., som sedan 1770
var medlem af underhuset och tillhört Fox’ allra
närmaste vänner inom whigpartiet, bröt 1793 med
denne till följd af hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>