Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingborg (med kartblad i färg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kr. Försäljningsvärdet af den tillverkade
produkten utgjorde s. å. 396,805 kr.,
och driftöfverskottet uppgick till 155,550
kr. Elektricitetsverkets äldsta station, belägen
vid Sundstorget, fullbordades 1891. 1905 beslöts,
att staden skulle ingå som delegare i Sydsvenska
kraftaktiebolaget. För tillhandahållande af
elektrisk ström, innan dess ledningar till staden
hunne fullbordas, anlades 1908 en ny central
ö. om den af staden anlagda idrottsplatsen
Olympia (sedermera reservstation). Hela
elektricitetsverkets bokförda värde var vid 1908
års slut 1,875,814 kr. S å. levererade verket
832,390 kwt. med ett försäljningsvärde af 214,220
kr. Vinsten utgjorde 109,855 kr. Den första
vattenledningen (för hamnens och salutorgets
behof) daterar sig från 1874. Ett vattenverk
för hela stadens behof kom till stånd 1883–85
och utvidgades 1903–06. Verkets bokförda
värde utgjorde vid 1908 års slut 1,483,698
kr.; inkomsterna s. å. voro 112,931 kr. samt
driftöfverskottet 67,003 kr. De elektriska
spårvägarna öppnades 1903 och utgöras af två
linjer, med en sammanlagd spårlängd (oberäknadt
sidospår) af 6,7 km. Bokförda värdet vid 1908
års slut var 452,032 kr. Antalet passagerare
s. å. var omkr. 1,400,000.
För genomförande af stadsplanen har staden inköpt
ett flertal fastigheter och eger nu bortåt 50
hus. Värdet af stadens samtliga fastigheter
utgjorde vid 1908 års slut 10,646,608 kr. Staden
egde då inom stadsområdet 179,7 har samt utom
staden 422,3 har. 1909 förvärfvade staden den
s. k. Pålsjö egendom med tillhörande fastigheter
(n. om staden), 275 har, för en köpeskilling
af 1,300,000 kr. Samtliga stadens tillgångar
(hamnen ej inberäknad) beräknades vid 1908 års
slut till 19,573,425 kr., hvilket öfversteg
skulderna med 6,794,907 kr. Inkomsterna utgjorde
s. å. 2,013,896 kr., hvaraf kommunalskatter
554,085 kr., och utgifterna 1,986,366 kr. 1909
utdebiterades till kyrka och kommun kr. 5:50 pr
bevillningskrona. Till staden för välgörande
ändamål skänkta donationer utgjorde (1909)
omkr. 1 mill. kr.
För H:s fattigvård utgjorde utgifterna
1908 146,533 kr. Tillgångarna vid årets
slut beräknades till 456,930 kr. H. har ett
högre allmänt läroverk med både real- och
latingymnasium, en lägre teknisk yrkesskola
(sedan 1885), 2 handelsinstitut, 3 flickskolor
(en med dimissionsrätt) samt 4 folkskolehus. 1909
beslöts uppförandet af ännu ett folkskolehus. Vid
1908 års slut utgjorde lärarpersonalen 117 och
barnantalet 3,502. 1909 invigdes H:s museum, i
hvars byggnad sommaren 1908 hölls en historiskt
topografisk utställning för staden. H. erhöll
ny teater 1877. Staden lämnar årligen bidrag
till s. k. folkkonserter. Ett stadsbibliotek
finnes. Därjämte bidrager staden årligen med
500 kr. till arbetarkommunens bibliotek. I
staden utgifvas 4 dagliga tidningar:
"Helsingborgs dagblad", "Helsingborgsposten
Skåne-Halland", "Öresunds-Posten" samt "Skånska
socialdemokraten". I H. finnes ett flertal
välgörenhetsinrättningar, såsom Asylen för
aktningsvärda ålderstigna, Barnsjukhuset,
friherrinnan Eva Tornérhjelms barnasyl,
Föreningen för bistånd åt vanföra i Skåne,
Föreningen "Mjölkdroppen", Föreningen
"Helsingborgs arbetsstugor", Föreningen
för skollofskolonier, Föreningen för vård
af obildbara idioter. Slutligen kan nämnas
Helsingborgs sjömanshem. Staden
har länslasarett, barnsjukhus, epidemisjukhus
(förslag föreligger om uppförande af ett modernt
sådant), sinnessjukvårdsanstalt, fullb. 1909;
s. å. påbörjades utanför staden i egendomen Gamla
Kungshults skog ett tuberkulossjukhus för H:s
stad. Om den staden tillhöriga brunnsinrättningen
Hälsan se d. o. Förutom ett kallbadhus i
samband med denna brunn egde staden 1909 2
kommunala kallbadhus, hvarjämte inrättats en del
afgiftsfria badskjul vid stranden. Jämväl finnas
en kommunal folkbadanstalt samt ett nyinredt
varmbadhus. Dödlighetssiffran är mycket låg
(1908 11 pro mille).
I H. finnes en mängd föreningar, bl. a. Tekniska
föreningen, H:s fabriks- och handtverksförening,
H:s köpmannaförening, H:s skyttesällskap,
H:s nykterhetsförbund, Idrottsförbundet
Olympia, flera sjuk- och begrafningskassor,
H:s arbetarkommun, föreningar för egna hem och
koloniträdgårdar.
Näringar. De viktigaste faktorerna till stadens
betydliga förkofran under de senare årtiondena
äro dess lifliga kommunikationer till sjöss och
lands. Till sjökommunikationernas upphjälpande
har med betydliga kostnader anlagts en
hamn. Äldsta delen, den s. k. centralbassängen,
som utfördes genom statens försorg, fullbordades
1832 och öfverlämnades till staden 1863
(dess djup är 4,2 m.). 1868 fullbordades en
utvidgning inåt land, den s. k. inre bassängen,
1879 tillkom södra bassängen (djup 4,8–5,6
m.). Vid denna bassäng finns en torrdocka. 1891
fullbordades norra bassängen (djup 7,1 m. och
vattenareal 90,500 kvm.). Mellan denna och
centralbassängen ligger ångfärjehamnen Längden
af samtliga kajer är 3,059 m. Inseglingsrännans
djup är 7,9 m. Förslag är under utarbetande för
att ligga till grund vid framtida utvidgning
åt s. Norra hamnens hamnarm längs Sundet
med sin 1,100 m. långa vågbrytare, i sin
helhet efter bröstvärnet benämnd "parapeten",
utgör en omtyckt promenadplats. I dess södra
del finnas ett fyrtorn och en lotsstation
äfvensom utvärdshuset "Hamnpaviljongen",
berömdt för sin sällsynt vackra utsikt öfver
Sundet och Helsingör. Hamnens bokförda värde
utgjorde vid 1908 års slut 4,537,601 kr.,
hvartill kom värdet af byggnader m. m., 433,125
kr. Bruttoinkomsten utgjorde under året 426,821
kr. – Genom H.–Landskrona–Eslöfs järnväg (1865),
H.–Hässleholms (1875), Västkustbanan (1885) och
Skåne–Smålands järnväg (1894–99) står staden
i direkt förbindelse med det öfriga svenska
järnvägsnätet, hvarjämte den sedan 1891 står i
förbindelse med det danska järnvägsnätet genom
den af danska staten underhållna ångfärjan. –
H:s handelsflotta, till tontalet den tredje bland
svenska städers, räknade vid 1907 års slut 42
segelfartyg om 10,067 ton och 71 segelfartyg om
78,055 ton samt 1 segelfartyg och 6 ångfartyg
under 20 ton. S. å. ankommo från utrikes ort
4,937 fartyg om 1,293,480 ton, i hvilka siffror
ångfärjorna ingå med 3,558 resor om sammanlagdt
938,936 ton. Hamnafgifterna för fartyg och
varor uppgingo till 284,433 kr. Lotsafgifterna
stego till 21,096 kr. Å stadens sjömanshus voro
inskrifna 286 befälhafvare och 1,642 andra
sjömän. De handlandes antal 1907 var 1,321
med 1,644 biträden och en uppskattad inkomst
af handelsrörelsen af omkr. 3,3 mill. kr. Med
hänsyn till fabriksverksamheten intager H. numera
en mycket framstående plats, den femte, bland
rikets städer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
