Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högsbro - Högsbro 1. Sofus Magdalus H. - Högsbro 2. Svend H. - Högsby, socken i Kalmar län - Högseröd, socken i Malmöhus län - Högsjö - Högsjö 1. Socken i västernorrlands län - Högsjö 2. Gods i V. Vingåkers socken, Södermanlands län - Högskogsbruk - Högskola - Högskoleföreningen i Stockholm - Högskotska - Högslätt, Högplatå - Högspänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rer, Mit jorhold til Grundtvig, Tscherning og
Mön-rad (1902). Ett minnesmärke restes öfver
honom 1907 i Skibelunds skog, nära Askovs
folkhögskola.
2 Svend H., den föregåendes son,
dansk politiker, f. 4 juni 1855, blef
1878 juris kandidat, 1881 overrets- och
1888 höjesteretssagförer. Han var 1882
en af dem, som - i opposition mot den
konservativa Studenterforeningen - stiftade
Studentersamfundet, medverkade till anordnandet
af dess "Ketshjaelp for ubemidlede" och deltog
flera år personligen i denna institutions
arbete. Likaledes var han 1883 en bland stiftarna
af Den liberale vaelgerforening i Köpenhamn
och tillhörde flera år dess styrelse samt var
1884-1900 en mycket verksam medlem af styrelsen
för Dansk kvindesamfund. Alltifrån barndomen
tillhörande grundtvigianismen, var han redan 1878
med om att upprätta Köpenhamns höjskoleforening
och 1890 Köpenhamns valgmenighed. 1896 blef
han styrelseled, af de danska kooperativa
konsumtionsföreningarna och var 1898-1908
sekreterare i deras s. k. "andelsudvalg" (för
alla landets andelsföreningar). Sedan 1895
var han led. af folketinget, där han tillhörde
vänsterreformpartiet; han kom tidigt att intaga
en rätt framstående plats som motionär eller
ordf. i utskott för flera viktiga lagförslag:
om borgerligt äktenskap, sluten omröstning vid
riksdagsmannaval, upphäf vande af den offentliga
prostitutionen samt om rättsreformen. Hans
förtjänst är det också väsentligen, att den
kommunala rösträtten utsträckts till de hustrur,
hvilkas män erlägga skatt. I jan. 1905 blef
H. minister för de offentliga arbetena -
genomdref 1906 planen för Kristiansborgs
återuppförande och 1908 en omfattande lag
om nya järnvägsanläggningar - och juli 1908
justitieminister först under J. K. Christensen
och i okt. s. å. under Neergaard. Då han 1909
anslöt sig till dennes plan om Köpenhamns
befästande, som han förut bekämpat, föll
han igenom vid valet till folketinget s. å.
l o. 2. E. Ebg.
Högsby, socken i Kalmar län, Handbörds
härad. 33,956 har. 5,577 inv. (1908). H. bildar
med Fågelfors ett regalt pastorat i Kalmar stift,
Handbörds kontrakt. - Vid H. byggdes i maj 1612
en skans af Jesper Matsson Krus, men 26 juni
bortdrefvos svenskarna från densamma af Gert
Rantzau, som sedan lät vid H. uppkasta en ny
skans, hvilken han emellertid lät rasera redan
18 juli. L.WrsonM.
Högseröd, socksn i Malmöhus län, Frosta
härad. 2,984 har. 1,766 inv. (1908). H. utgör
ett regalt pastorat i Lunds stift, Frosta
kontrakt. Inom socknen ligger en d:l af Löberöds
municipalsamhälle.
Högsjö. 1. Socken i Västernorrlands län, Ångermanlands södra domsagas tingslag. 22,623
har. 3,945 inv. (1908). H. bildar med Hemsö ett konsist. pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands östra kontrakt. –
2. Gods i V. Vingåkers socken, Södermanlands län, vid Högsjön och nära H. station å Västra stambanan. Det omfattar omkr. 14 mtl, tax. till 466,300 kr. (1908), samt en ångsåg, tax. till 24,000 kr., i Södermanlands län samt 2 1/4 mtl, tax. till 179,500 kr., i Lännäs socken af Örebro län.
Vid H. funnos förr, vid det vattendrag, som förenar sjön Ölången med Högsjön, ett järnbruk (anlagdt 1638 och i gång in på 1870-talet) samt en masugn (från 1728), men nu ligga där Schullström & Sjöströms fabriks aktiebolag tillhöriga ullspinneri och väfveri samt kvarn och såg, tax. till 236,000 kr. – H. egdes 1663–1770 af släkten Rålamb och tillhör nu (1909) genom gifte hofmarskalken Ax. v. Mecklenburg.
– Vid yllefabriken, som 1907 arbetade med 27 väfstolar och 1,200 spindlar, tillverkades 126,000 kg. ullgarn och 104,000 kg. ylleväfnader, förutom lönearbete. Antalet arbetare var 120.
Högskogsbruk, skogsv., äldre benämning på
det skogsbrukssätt, där träden uppdragas från
frö till jämförelsevis stora träd. Motsats:
lågskogsbruk, hvarvid träden uppdragas
genom skott. Omloppstiden var därvid kort.
W. E-n.
Högskola, en undervisningsanstalt, där
vetenskaplig bildning meddelas genom
föreläsningar och praktiska öfningar;
universitet, akademi, institut. Undervisningsverk
med namnet högskola äro Artilleri-
och ingenjörhögskolan, Handelshögskolan,
Krigshögskolan, Sjökrigshögskolan, Stockholms
högskola och Tekniska högskolan, alla i
Stockholm, samt Göteborgs högskola. – Högskolor
af annan art äro folkhögskolor (se d. o.).
Högskoleföreningen i Stockholm. Se Stockholms
högskola.
Högskotska, språkv. Se Gaeliska språket och
litteraturen.
Högslätt, Högplatå, en inom höglandet
belägen yta, där relativt små höjdskillnader
förekomma. Ofta användes ordet äfven om
högländer, som icke ens någorlunda motsvara
begreppet slätt, såsom då man talar om Mexicos,
Quitos, Tibets högslätter. Där högslätter
af större omfattning finnas, äro de alltid
taffelland, d. v. s. lagren ligga nästan
horisontalt; högslätter af mindre omfång
kunna dock ha uppstått därigenom, att ett
sjöbäcken eller andra ojämnheter i jordytan
fyllts med sand. Richthofen har föreslagit,
att namnet högslätt skall användas endast
om dessa företeelser, där de ligga ofvan
höglandets gränslinje, men att man om de
förra högslätterna skulle använda namnet taffelland. Benämningen platå blef
bruklig i midten på 1700-talet genom Buache,
som därmed menade högt belägna, åt alla sidor
sluttande områden. Det användes synonymt med
högslätt, men har ej samma precisa betydelse
som de af Richthofen föreslagna benämningarna.
J. F. N.
Högspänning, elektrot. Elektriska spänningar af
olika volttal klassificeras i Sverige enligt
K. stadga om elektriska anläggningar för
belysning eller arbetsöfverföring 31 dec. 1902
(Sv. förf. samling n:r 137) i högspänning (öfver
1,000 volt), medelspänning (1,000–250 volt)
och lågspänning (under 250 volt). Ledningar
och anläggningar, som föra högspänning,
äro i särskildt hög grad farliga att komma i
beröring med, hvarför stränga föreskrifter
gälla för deras noggranna utförande till
förekommande af olycksfall. Ledningar och
apparater för högspänning bruka utmärkas
med röd färgbeteckning; högspänningsstolpar
skola på manshöjd vara utmärkta med röda
ringar. Högspänning användes för öfverförande af
elektrisk kraft på långa afstånd. Se Elektriska
anläggningar, Elektriska ledningar och Elektrisk
arbetsöfverföring.
A. E-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
