Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 327-328 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ichtyosaurus - Ichthyosis, Fiskfjällsutslag - Ichthyotomi, zool. Se Fiskar - Ichthyotoxicum. Se Ichthyotoxin - Ichthyotoxin, Iktyotoxin. Se Fiskgift - Ici. fr. - Ici-bas. Se Bas - Icica, bot. - Icke högre Icke lägre), sjöv. - Icke lägre. Se Icke högre - Icke stridande, krigsv. - Icke unerade greker. Se Desunerade greker - Icke utan beröm godkänd. Se Betyg - Icke vapenför, krigsv. - Iclea, astron. småplanet - Icolmkill. Se Iona - Icones florae Danicae. Se Flora danica - Iconium, lat. Se Konia - Iconoclast, pseudonym - Icosandria, bot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till ett antal af 45-50; bröstbenet är
T-formigt. Extremiteterna äro fenlika,
de främre betydligt större, sammansatta af
stundom öfver 100 polygonala ben. Somliga
arter uppnådde en storlek af 10-13 m och voro
glupska rofdjur, som hufvudsakligen lefde
af fiskar och bläckfiskar. Exkrementerna,
de s. k. koproliterna, bestå af urinsyra. I
somliga skelett ser man inneslutna ända till 7
tämligen fullgångna foster; de synas således
ha födt lefvande


Fisködla (Ichthyosaurus), restaurerad.

ungar. Ehuru arter af Ichthyosaurus äro funna
i musselkalken och sådana fortlefvat in i
kritperioden, finnas deras skelett dock
i största mängd i lias (särskildt vid Boll
i Schwaben, Banz i Franken och Lyme Eegis i
Dorsetshire). Arter af Ichthyosaurus förekomma
såväl i Europa som i det arktiska Nord-Amerika,
i Australien och på Nya Zeeland, hvaremot de
saknas på Nord-Amerikas fastland, där i stället
påträffas Sauronodonterna, som i öfrigt likna
Ichthyosaurus, men sakna tänder. Den allmännaste
arten är I. communis. B. L-n. (A. Hng.)

Ichthyosis (af grek. ichthy’s, fisk),
Fiskfjällsutslag, med. är en på medfödda
anlag beroende hudsjukdom, som vanligen visar
sig under den spädaste barndomen och stundom
kan ge huden utseende af att vara betäckt med
ett lager af fiskfjäll. Dessa uppstå på så sätt,
att öfverhuden (epidermis) i stället för att
afstötas, kvarstannar och förtjockas, sprickande
sönder i hudfårorna. Stundom upptornas stora
epidermislager, antaga en hornartad konsistens
och en grönbrun färg samt bilda långa taggar som
på ett piggsvin, hvaraf namnet Ichthyosis hystrix
l. Hystricismus. Åkomman håller sig mest till
extremiteternas sträcksidor eller utsidan af
armar och ben, medan ansiktet och könsorganen
äro fria. Något sätt att verkligen bota den
finnes ej, utan man måste inskränka sig till att
hålla huden så tunn och smidig som möjligt. Om
ichthyosis oris et linguæ se Leucoplacia oris.
F. B.*

Ichthyotomi, zool. Se Fiskar, sp. 417.

Ichthyotoxicum. Se Ichthyotoxin.

Ichthyotoxin, Iktyotoxin (af grek. ichthy’s,
fisk, och toxiko’n, gift), äfven Ichthyotoxicum,
gift i blodserum af ål. Om en större mängd
ålblod drickes, kunna däraf framkallas häftiga
kräkningar och diarré, hvadan det är möjligt,
att detsamma utom ichthyotoxin innehåller ännu
ett annat gift. Detta är kanske besläktadt med
giftet hos färska (osaltade) nejonögon.
Se Fiskgift. C. G. S.

Ici, fr. (af lat. ecce hic, se här),
här; tillrop till hundar: kom hit!

Ici-bas. Se Bas.

Icica, bot. farm., ett släkte af vackra,
ståtliga träd, hörande till fam. Burseraceæ
Kunth. Släktet tillhör uteslutande de tropiska
länderna med arter i såväl Gamla som Nya
världen. Hithörande arter
äro synnerligen rika på balsam och harts. Af
I. icicariba DC. och möjligen andra arter af
detta släkte erhölls förr s. k. amerikanskt
l. brasilianskt elemi, ett genomskinligt,
grön-gult, välluktande harts, som be-stämdt
skilde sig från det nu i handeln nästan ensamt
förekommande s. k.
Manila-elemi (se Elemi). Denna drog erhålles
bl. a. från ett på Filippinerna växande
träd, som af infödingarna lär kallas
Abilo ("harts-trädet"), af spanjorerna
A’rbol a bre’a ("beck-trädet"), troligen
Icica Abilo Blanco. Jfr äfven Burseraceæ.
O. T. S. (C. G. S.)

Icke högre (Icke lägre), sjöv., kommandoord
eller befallning till rorgängaren eller till
den person, som är ansvarig för styrningen,
att hindra fartygets upplofning (affallning),
så att det ej kommer närmare vinden (längre från
vinden), vare sig fartyget seglar bidevind eller
styr någon kurs. R.-N.*

Icke lägre. Se Icke högre.

Icke stridande (fr. non-combattants),
krigsv. Se Kombattanter.

Icke unerade greker. Se Desunerade greker.

Icke utan beröm godkänd. Se Betyg och Non sine.

Icke vapenför (fr. non-valeur), krigsv.,
kallas hvarje beväringsman, som till följd af
kroppslig svaghet eller annan omständighet
icke kunnat uttagas till vapentjänst. De
icke vapenföre användas som skrifbiträden,
läkare eller veterinärer, handtverkare eller
militärarbetare, uttagas efter viss fördelning
till olika truppslag och fullgöra hela sin
tjänstgöring i en följd. De erhålla jämväl
nödtorftig militär utbildning. I krigstid
kunna de inkallas till depåer eller för
att bilda särskilda arbetsafdelningar.
C. O. N.

Iclea, astron., en af småplaneterna.

Icolmkill [ikåmki’l]. Se Iona.

Icones floræ Danicæ. Se Flora danica.

Iconium, lat. Se Konia.

Iconoclast ("bildstormaren"), pseudonym.
Se Bradlaugh, Charles.

Icosandria l. -drīa (af grek. ei’kosi,
tjugu, och anēr, man), bot., tolfte klassen i
Linnés sexual-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>