Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Imperial, kejserlig - Imperial 1. ståtlig - Imperial 2. Ryskt guldmynt - Imperial bushel. Se Bushel - Imperialdukat, ryskt guldmynt - Imperial federation (defence) committee - Imperialformat. Se Imperial 1. - Imperial gallon. Se Gallon - Imperial institute - Imperialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Imperial (af lat. imperialis),
kejserlig. 1. Ordet begagnas i flera
sammansättningar i betydelsen stor, ståtlig,
t. ex. imperialstil, en af de
största boktryckarstilarna (med högst 150
kvartpetits kägel), imperialformat, stort
pappersformat, imperialupplaga, upplaga, tryckt
på imperialpapper, imperialsäng, utdragssäng
för två personer, eg. säng med sänghimmel (en
sådan himmel heter på fr. impériale; se
Empirestil, pl. II, fig. 1). – 2. Ryskt guldmynt,
först slaget för kejsarinnan Elisabet, 1755. Det
präglades till 1897 i stycken om 10 rubel och
5 rubel (halfimperialer l. "ryska pistoler"),
men sedan 1897 präglas i stället imperialer om 15
och 7 1/2 rubel, den förra vägande 12,902 gr. med
en halt af 0,900, den senare 6,544041 gr. med
en halt af 0,916, och motsvarande i svenskt mynt
resp. 28,80 kr. och 14,86 kr.
Imperial bushel [impiə’riəl bu’ʃl]. Se Bushel.
Imperialdukat, ryskt guldmynt slaget 1834–85,
= 3 silfverrubel = 8 kr. 64 öre nominellt värde.
Imperial federation (defence) committee
[impiə’riəl fedərei’ʃn dife’ns kəmi’ti]. Se Imperial
federation league.
Imperial federation league [impiə’riəl fedərei’ʃn
lī’g], eng., "rikssammanslutningsförbundet", en
1884 i London bildad förening med uppgift att
verka för "imperial federation", d. v. s. en
närmare federativ sammanslutning mellan det
brittiska rikets skilda delar. Dess grundläggare
och förste ordförande var den liberale
statsmannen W. E. Forster (se d. o.). Förbundets
verksamhet kulminerade i det detaljerade program
för en dylik sammanslutning, hvilket utarbetades
af en inom förbundet 1891 tillsatt kommitté
och publicerades i nov. 1892. Däri föreslogs
upprättandet af ett riksråd med representanter
för moderlandet, Indien, kronkolonierna
och de själfstyrande kolonierna samt med
befogenhet att behandla särskildt frågor
om riksförsvaret, till hvars bekostande de
själfstyrande kolonierna skulle uppmanas att
lämna afsevärda direkta bidrag. Förbundet var
aldrig enigt inbördes om de lämpliga metoderna
för att nå riksenhetens stora mål, och för
att ge medlemmarna större handlingsfrihet
i deras agitation upplöstes förbundet 31
dec. 1893, hvarefter ett rätt betydligt antal
sammanslutningar med mera begränsade syften
fortsatt verksamheten i förbundets anda. Bland
dessa märkas British empire league,
som på frihandelns, och United empire trade
league, som på protektionismens grund verkat
för en ekonomisk rikssammanslutning, samt
Imperial federation (defence) committee,
som agiterat för det ursprungliga förbundets
program af 1892 och särskildt för upprättandet
af en gemensam riksflotta. Jfr Imperialism.
V. S-g.
Imperialformat. Se Imperial 1.
Imperial gallon [impiə’riəl gä’lən]. Se Gallon.
Imperial institute [impiə’riəl i’nstitjōt], eng.,
"riksinstitutet", en som sinnebild och
främjare af den brittiska rikstanken i South
Kensington i London till minne af drottning
Viktorias femtioårsjubileum (1887) påbörjad och
1893 invigd byggnad, åstadkommen på initiativ
af en förening med samma namn, hvars syfte är
att i fullständigaste mån samla och utställa
prof på koloniernas och Indiens produkter,
åskådliggöra och sprida kännedomen om de
olika riksdelarnas naturliga resurser samt främja
utvecklingen af rikets naturliga hjälpkällor,
bl. a. äfven genom sträfvanden för bättre
undervisning i tekniska ämnen och handelns
olika grenar. I samband med de permanenta och
tillfälliga utställningarna inom institutet pläga föredrag,
diskussioner, möten o. s. v. anordnas rörande
ämnen inom föreningens område. Från 1895 utkommer
dess organ, månadsskriften Imperial institute
journal, och föreningen utger äfven en sakrik
årsbok, Imperial institute yearbook. Dess
i engelsk renässans uppförda storartade
byggnad (se fig.; af arkitekten Colcutt) har
bekostats genom nationalsubskription i rikets
skilda delar. Institutet står sedan 1902 under
direkt uppsikt af handelsministeriet (Board of
trade).
V. S-g.
Imperialism (af lat. imperium,
se d. o.) är ett ord, som i olika länder och
på olika tider haft mycket skiftande betydelse,
hvarvid det dock vanligen, om än på olika sätt,
i tanken associerats med ledande politiska
grundsatser inom det romerska riket under
kejsartiden (Imperium Romanum). När ordet
först började användas, afsågs därmed kanske
oftast hyllande af eller sträfvan efter ett om
detta påminnande, på militär styrka hvilande
godtyckligt välde, ett "soldatkejsarvälde". Denna
betydelse är numera nästan försvunnen och
kvarlefver kanske förnämligast, särskildt i vissa
länder, i form af en oklar, men tämligen utbredd
åsikt om nutida "imperialistiska" strömningars
frihetsfientlighet. Stundom användes imperialism
som beteckning speciellt för ett starkt betonande
af den kejserliga makten, så t. ex. menas med
den österrikiska imperialismen kejsarmaktens
sträfvan på 1600-talet att utvidga sig på den
tyska furstemaktens bekostnad. Med imperialism,
fattadt som inbegreppet af ett visst slags
nutida politiska strömningar, betecknas dels
en särskildt i den moderna stormaktspolitiken
märkbar sträfvan efter inflytande på ledningen
af hela kulturvärldens öden, efter betydande
andel i "världsherraväldet", dels – och
i synnerhet så som denna term användes i
den angelsaxiska världen – en sträfvan att
närmare med hvarandra i en stark riksenhet
sammanbinda ett vidt utsträckt rikes skilda
delar (moderland, kolonier o. s. v.). Den nutida
imperialismen står i särskildt intimt samband
med den moderna kolonialpolitiken, hvilken i
stort sedt kan i bägge dessa bemärkelser kallas
imperialistisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
