Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
indianischen völkerschaften" (1821), Catlin,
"Letters and notes on the manners, customs
and condition of the North-american indians"
(2 bd, 1844), Schoolcraft, "Hist. and statist.
information resp. the history, condition and
prospects of the indian tribes" (4 bd, 1851),
Waitz, "Anthropologie der naturvölker",
III (1862), Unonius, "Minnen från en
sjuttonårig vistelse i nordvestra Amerika"
(2 bd, 1861–62), Brühl, "Die culturvölker
Alt-Amerikas" (1875–87), Morgan, "Ancient
society" (1877), Bancroft, "The native
races of the Pacific states", I (1883),
Hale, "The iroquois book of rites" (s. å.),
Drake, "Indian tribes of the United states"
(2 bd, 1884), Krause, "Die tlinkitindianer"
(1885), Brinton, "The american race" (1891),
Katzel, "Völkerkunde", bd 2 (2:a uppl. 1895),
E. Nordenskiöld, "Ruiner af klippboningar i
Mesa Verdes cañon" (1893; eng. öfv. s. å.),
Hj. Stolpe, "Studier i amerikansk ornamentik"
(1896), E. Reuterskiöld, "Om sakramentala
måltider med hänsyn till totemismen" (1908,
hvari ytterligare litt.-hänvisningar förekomma)
samt art. Fornlämningar, sp. 871–872.
III. Indianer i Mexico, Central-Amerika och
Västindien. I Mexico och Central-Amerika mötte
européerna folkslag, som representerade nästan
alla kulturens trappsteg från de ytterst lågt
stående kochimierna och de vilda serierna upp
till de civiliserade mayatarasko- och aztekfolken
med högt utvecklade jordbruk, byggnadskonst
och litteratur. Öfver området från Rio Grande
till Panama voro omkr. 30 olika språkgrupper
spridda, hvartill kommo arawak- och karibfolken
i Västindien. Traditioner såväl som åtskilliga
fakta tyda på, att alla de största stammarna i
Mexico och Guatemala, omfattande folken af yuma-,
pima-, nahuatl- och mayagrupperna, ha invandrat
norrifrån. Otomi- och chiantekfolken åter synas
ha bebott Mexico, innan dessa folkvandringar
egde rum, och torde relativt kunna betraktas som
urfolk. Traditioner förtälja om tidigare högt
stående raser, ulmeker och tolteker, från hvilka
de lägre stående aztekerna erhållit grunddragen
af sin civilisation, men det är svårt att afgöra,
om dessa namn tillhöra historien eller sagan. De
kringströfvande nomadfolken å norra Mexicos
ofantliga högslätter synas ha varit besläktade
med apacherna, men ha totalt försvunnit, innan
man språkligt och kulturellt hunnit närmare
identifiera dem. Folken på Kaliforniska halfön,
antagligen af yumablod, räknas bland de lägst
stående af människoraserna. Serifolket på
Tiburon-ön i Kaliforniska viken står ännu
endast föga högre. Deras sydliga grannar,
de jordbruksidkande, krigiska yakierna
i Sonora strida ännu i dag tappert för
sin fäderneärfda jord och frihet. I Sierra
Madre-bergens ogästvänliga skogsvidder lefva
de grottboende tarahumarerna (fig. 12) och
flera andra fredliga folk, ännu föga berörda af
den spanska kulturen. De nahuatlstammar, som
bildade kärnan af det gamla aztekiska väldet,
bodde hufvudsakligast i de nuv. staterna Mexico
och Puebla. Riket omfattade många folk af olika
stammar, men icke alla nahuatl-talande folk lydde
under aztekernas spira. Deras bittraste fiender
voro faktiskt deras släktingar och grannar
tlastekerna. På grund af sin högt utvecklade
militära organisation och styrka ha aztekerna
i allmänhet blifvit öfverskattade. Deras
allmänna kultur, ehuru hög i och för sig, var
icke öfverlägsen tarasko- och zapotekfolkens
och stod lägre än mayafolkets. I socialt hänseende hade det
passerat det matriarkaliska stadiet och
räknade härkomst och arf på manssidan. Jorden
tillhörde klanen, och giftermål reglerades af
släktlagarna. Jordbruket bildade grundvalen för
den nationella välmågan. Inom byggnadskonsten
hade de nått högt. Pyramiden af
 |
| Fig. 12. Tarahumare-indian. |
|
| Fig. 13. Aztekkvinna. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
