Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingolstadt, stad i Oberbajern - Ingram, Herbert - Ingram, John Kells - Ingram, John - Ingrediens, beståndsdel - Ingrediera, ingå som beståndsdel - Ingrer l. Isjorer. Se Ingermanland - Ingres. Jean Auguste Dominique, fransk målare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
veste (24 aug. 1632), satt 3/4 år fången uti
I. Österrikarna besatte fästningen 1704 och
1743, och Moreau slopade den 1800. Efter 1827
återuppbyggdes fästningsverken genom Ludvig
I och ha sedan ytterligare förstärkts, så
att I. blef en fästning af första rangen,
hvilken dock sedan förlorat i betydelse.
(J. F. N.)
Ingram [i’ngrəm], Herbert, engelsk tidningsman,
f. 1811, d. 1860. Se Illustrated London news.
Ingram [i’ngrəm], John Kells, irländsk
nationalekonom, f. 1823 i Donegal, d. 1907,
studerade vid Trinity college i Dublin, hvarest
han 1852 vardt professor i vältalighet och
engelsk litteraturhistoria, 1866 professor
i grekiska samt 1879 bibliotekarie. Under
en följd af år var I. samma lärdomsanstalts
vice-rektor. I., af hvars poetiska alster
åtskilliga tilldrogo sig uppmärksamhet, utgaf
flera språkvetenskapliga samt litteratur- och
religionshistoriska afhandlingar. En sällsynt
mångsidigt begåfvad och verksam man, vann
I. emellertid sitt förnämsta anseende
som nationalekonomisk författare. I sin
egenskap af ordförande för den statistiska
afdelningen af brittiska vetenskapssamfundet
("British association") höll han 1878 ett
på sin tid synnerligen beaktadt föredrag om
nationalekonomiens dåvarande ställning och
utsikter. Hans mest betydande arbete är A history
of political economy (1888), hvilket, utgörande
en utvidgning af hans artikel öfver samma ämne
i 9:e uppl. af "Encyclopædia Britannica’’,
blifvit öfversatt till flera utländska språk,
däribland till svenska (af R. Rudbeck, Stockholm
1892). Framställningen börjar med Platon och
Aristoteles samt sträcker sig genom tiderna
fram till och med en Cliffe Leslie, Sidgwick och
Jevons i England, den historiska skolan och dess
ditintills ledande män i Tyskland jämte samtida
riktningar och märkesmän i andra länder. Byggdt,
som det är, på ett utomordentligt kunskapsförråd,
kan arbetet betecknas som i flera afseenden ett
mästerverk. L, som var anhängare af Comte, trädde
i opposition mot den ekonomiska liberalismen
och dess s. k. manchesterskola, samt intog en
frändskapsställning till den tyska historiska
skolan. E. H. T.
Ingram [i’ngrəm], John, engelsk skriftställare,
f. 1849 i London, har företagit vidsträckta
resor, är verksam som utgifvare och
öfversättare. Bland hans verk kunna särskildt
nämnas upplagor och biografier af E. A. Poe
(1874, 1880, 1885 och 1888), O. Madox-Brown,
E. B. Browning, Burns och Marlowe samt "Eminent
women series" (1883 ff.).
Ingrediens (af lat. i’ngredi, jfr Ingrediera),
beståndsdel.
Ingrediera (lat, i’ngredi), ingå som beståndsdel.
Ingrer l. Isjorer. Se Ingermanland.
Ingres [ä’gr], Jean Auguste Dominique,
fransk målare, f. 29 aug. 1780 i Montauban,
d. 14 jan. 1867 i Paris, kom till Paris 1796,
blef lärjunge af David, vann 1801 Rompriset
med Akilles mottager Agamemnons sändebud
(Konstakademien), målade under de följande åren
porträtt, bl. a. Bonaparte som konsul (Liége),
Napoleon i kejsarskrud (Invalidhotellet),
skulptören Bartolini, hr och fru Rivière (dessa
tre i Louvre), och tecknade illustrationer,
vistades sedan i Italien 1806-24 och utbildade
där sin stil, i främsta rummet byggd på Rafael.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
