Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Island, ö i Atlantiska hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af olika storlek, 1906 resp. 173 och 1,785). Af
I:s export utgöres f. n. 2/3 af fiskeriprodukter,
främst saltfisk. Trålfiske på I:s sjöterritorium
är förbjudet för främmande makters undersåtar,
men idkas likväl i stor utsträckning af
såväl engelsmän som tyskar och amerikaner,
emedan kustbevakningen utgöres af endast två
danska kryssare, som ej kunna skydda hela den
långa kuststräckan. Sillfiske idkas sedan 1906
äfven af svenskar, med godt resultat, stundom
af expeditioner med statsbidrag (nästan all
Islandssill går till Sverige).
Handeln, som förut låg uteslutande i
danskarnas händer, drifves numera till stor
del äfven af infödda islänningar. Till följd af
penningknappheten är den ännu i dag mestadels
byteshandel. Den är så godt som bunden vid
städerna och handelsplatserna. Kooperativa
handelsföreningar, som syssla både med export
(särskildt af hästar och fårkött) och import,
finnas nästan öfverallt i landet samt ha
sammanslutit sig till ett gemensamt förbund. De
viktigaste införselvarorna äro säd och mjöl, trä-
och järnvaror, kol, textilvaror, salt, kaffe,
socker och tobak; viner, öl och spirituosa, förut
en viktig importvara, få numera ej införas, sedan
en af 1909 års allting beslutad lag om absolut
rusdrycksförbud vunnit k. sanktion. Sammanlagda
värdet af importerade varor, vid sekelskiftet 10
à 11 mill. kr. årligen, hade 1906 stigit till
16,67 mill. kr. Från I. utföras främst fisk
(klippfisk, torrfisk, sill, lax), tran, hästar,
ull och ullvaror, talg, skinn, hvalguano,
hvalfiskben, ejderdun, fjäder, ripor och
dubbelspat. Totalvärdet af exporten, vid
sekelskiftet omkr. 10 mill. kr. om året, var
1906 12,23 mill. kr. – Industrien ligger ännu
i sin linda. Främst står hvalindustrien (till
största delen i norska händer), trankokning,
beredning af hvalguano och benmjöl; ett
par smärre yllespinnerier och ylleväfverier
finnes. Af rätt stor betydenhet är skepps-
och båtbyggeriet. Grufdriften inskränker
sig till brytning af dubbelspat
(vid Helgustaðir) och kalk (i Esja-berget vid
Reykjavík). Svafvelfyndigheterna vid Mývatn,
som tidtals bearbetats,
ligga nu onyttjade. Hemslöjd och handtverk
ha ännu så länge större betydenhet än
industrien, ehuruväl den förra delvis går
tillbaka. Hemslöjdsalster äro främst stickade
yllesaker (vantar och strumpor), väfda band,
broderier och skor af ogarfvadt fårskinn, utan
klackar. Handtverket (jfr fig. 6–9) omfattar
snickeri, smide, guld- och silfversmide (utmärkt
vackra arbeten i silfverfiligran), sadelmakeri,
skomakeri, husbyggnad, skrädderi, tunnbinderi,
urmakeri, bageri, bokbinderi o. s. v.
 |
| Isländska slöjdalster (i Nordiska museet, Stockholm). Fig. 6. Träsnideri, sängbräde. – Fig. 7. Dryckeshorn. Fig. 8 o. 9. Hängsmycke och hängknapp af silfver. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
