Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isokrates - Isokromatisk, af lika färg - Isokromatisk - Isokromatiska plåtar, fotogr. Se Fotografi - Isokron l. Isokronisk. Jfr Ur - Isokrymer, meteor. - Isokyrö. Se Storkyro - Isola, it., ö - Isola, hamnstad i Triesteviken - Isola bella. Se Borromeiska öarna - Isola della Scala, distriktshufvudstad i italienska prov. Verona - Isola del Liristad i italienska prov. Caserta - Isola grossa, Isola lunga, ö i Adriatiska hafvet - Isola lunga. Se Isola grossa - Isola madre. Se Borromeiska öarna - Isolani, Johann Luswig Hektor - Isolano. Se Isolani - Isolarplåtar, fotogr. Se Halation - Isola sacra, en af Tibers båda mynningar omsluten ö (Roma) - Isolateral, bot. Se Blad - Isolation (se Isolera). Jfr Isolering - Isolationsförmåga, elektrot. Jfr Genomslag 2 - Isolationshållfasthet, elektrot. Jfr Genomslag 2 - Isolationsmateriel, elektrot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Isokromatisk-Isolationsmateriel
dels åt författarskap, dels åt undervisning
i vältaligheten, hvilken förnämligast
af honom utbildades till en hög grad af
konstnärlighet. Hans skola var talrikt
besökt af bildningssökande unga män, bland
hvilka märkas flera af Greklands mest berömda
talare. I. uppnådde hög ålder och beröfvade
sig själf lifvet, år 338, såsom det uppgifves,
i förtviflan öfver grekernas nederlag vid
Chai-roneia. - De af I. författade talen, af
hvilka 21 ha kommit till vår tid, voro ej ämnade
att hållas, utan att läsas och beundras som
retoriska mästerstycken. Bland dem må särskildt
nämnas "det
isokrates. Efter en antik byst panegyriska",
hvilket i (i Villa Aibani, Rom.) högstämda
ordalag framhåller Atens förtjänster
och på dessa grundade anspråk att stå i spetsen
för de grekiska staterna, det i samma riktning
gående "panathenaiska" och "det areopagi-tiska",
hvilket förordar återinförandet af den gamla
solonska författningen med areopagen som
högste väktare öfver statslifvet. På uttryckets
renhet och formens fulländning nedlade han den
utsöktaste omsorg, och hans starkaste sida är
en konstnärligt afrundad och symmetrisk, af
talrika antiteser och andra retoriska figurer
smyckad periodbyggnad. Däremot sakna hans tal
inre kraft och natursanning. En känsla af att
innehållet är till endast som underlag för
den konstnärligt utarbetade formen gör sig
öfverallt gällande, och en alltför utstuderad
fulländning i framställningen verkar lätt
tröttande på läsaren. I:s tal äro utgifna
i åtskilliga upplagor, dels för sig, dels
i samlingar af "Attiske talare" (Oratores
allici). Jfr Blass, "Die attische beredsamkeit",
bd 2 (2:a uppl. 1892). A. M. A. Isokromatisk
(af grek. ifsos, lika, och chrofma, färg), af
lika färg. - Isokromatiska plåtar, fotogr. Se
Fotografi, sp. 1000.
Isokron 1. I s o k r ö n i s k (af grek. ifsos,
lika, och chro’nos, tid), upptagande lika
lång tid. Två pendlar sägas vara isokrona,
om de göra lika många svängningar på
tidsenheten. Jfr Ur. - Is o-kron^sm,
öfverensstämmelse i afseende på tidsmåttet
(nyttjas i synnerhet om pendlars svängningar).
L. A. F.* Isokrymer (af grek. i’sos, lika,
och krymofs köld), meteor.) de linjer,
som sammanbinda de ställen på hafsytan,
där vattnets temperatur under den kallaste
årstiden är lika. De äro af betydelse
för zoologien, enär de utgöra gränser för
områden, utom eller inom hvilka vissa slag af
hafsdjur lefva. L. A. F. (N. E-m.) 1’sokyrö. Se
Storkyro. Isola [isåla], it. (af lat. Vnsula),
ö, ingår i flera italienska geografiska namn.
Isola [isåla], hamnstad i österrikisk-illyriska
kustlandet (Istrien), på en i Triesteviken
utskjutande klippa. 5,527 inv. (1900,
som kommun 7,495 inv.). Vinodling,
konservfabrikation (sardiner). Hafsbad.
J. F. N.
Isola be’lla [Isåla]. Se Borromeiska öarna.
Isola della Scäla [isåla], distriktshufvudstad
i italienska prov. Verona, vid Pos biflod
Tartaro. 2,051 inv. (1901, som kommun 6,077
inv.). 5 april 1799 stod där ett slag mellan
österrikarna under Kray och fransmännen under
Schérer, i hvilket de förstnämnde segrade.
(J. F. N.)
Isola del Liri [isåla], stad i italienska
prov. Caserta (Kampanien), vid öfre
Garigliano. 2,361 inv. (1901; som kommun 8,244
inv.). De många vattenfall, som Garigliano
och dess biflod Fibreno där bilda, drifva
flera industriella anläggningar (pappersbruk,
yllefabrik och mekaniska verkstäder).
Isola grossa [isåla grå’ssa], Isola lunga, lång,
smal ö i Adriatiska hafvet, vid Dalmatiens kust,
tillhörande dalmatiska distriktet Zara. 118
kvkm. 3,853 serbokroatiska inv. (1900). ön, som
når en höjd af ända till 347 m., är vattenfattig,
därför till större delen kal och ofruktbar,
endast på nordöstra sidan finnas olivskogar,
vinberg m. m. Hufvudort är S a l e, 846
inv. (1900). J. F. N
Isola lunga [isåla longa]. Se Isola grossa.
Isola mädre [isåla]. Se Borromeiska öarna.
Isolänl (rättare I sol a n o), Johann Ludwig
Hektor, grefve von L, österrikisk general,
f. 1586 i Görz, d. 1640 i Wien, utnämndes 1632
till general öfver alla kroater och var en af
de modigaste och djärf-vaste kavallerianförarna
under trettioåriga kriget. Vid Breitenfeld
och Niirnberg var han med; vid Liitzen förde
han 28 skvadroner på vänstra flygeln och föll
med dem svenskarna i ryggen. Ehuru öfverhopad
med välgärningar af Wallenstein, var han en
bland dem, som förrådde honom (1634); till
lön erhöll han af Wallensteins gods Aicha och
Friedenstein samt grefvetitel. 1634 stod han
med ärkehertig Ferdinand framför Eegensburg och
bidrog till segern vid Nördlingen (s. å.). Året
därefter tågade han först med Piccolomini till
Nederländerna och senare med Gallas till Picardie
och Burgund. 1637 stod han i Hessen under Werth,
1638 i ^Porn-mern och 1639 vid öfre Khen.
C. O. N.*
Isoläno. Se I sol an i.
Isolärplätar, fotogr. Se H a l a t i o n.
Isola säcra [isåla], en af Tibers båda mynningar
omsluten ö uti italienska prov. Eoma.
Isolateräl (af grek. ifsos, lika, och
lat. la’tus, sida), boL Se Blad, sp. 621.
Isolation (se Isolera), afstängning,
afskiljande. Jfr Isolering.
Isolationsförmåga, elektrot., uttryckes vanligen
genom angifvande af den elektriska spänning,
som förmår genomslå isolationen. Jfr Genomslag 2.
Isolationshållfasthet, elektrot. Se Genomslag 2.
Isolationsmateriel, elektrot., ämnen, som
för tekniskt bruk användas för isolering af
elektriska ledare i maskiner, apparater och
ledningar. Dessa ämnen böra vara i fysikalisk
mening goda isola-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>