Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Issegling, sportv. - Issel, flod. Se Ijssel - Isselburg, stad vid Oude Ijssel - Isserles, Mose. Se Rabbinska språket ock litteraturen - Isset, biflod till Tobil i Ural - Issicus sinus. Se Issos - Issignaler - Issiodurum, lat. Se Issoire - Ission. Se Behbit el-Hager - Issjö l. Isdämd sjö, geol. - Issjölera, geol. Se Diluviallera - Issjösand, geol. Se Diluviallera - Isskåp, smärre förvaringsskåp för marvaror och drycker - Isslsgg, meteor. Se Isbark - Issoire, stad i frankrike - Issoldunum. Se Issoudun - Issos, forntida sjöstad - Issoudun, stad i frankrike - Isströmmar. Se Grönland, Haf, Inlandsis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1009
Issel-Isströmmar
1010
bestod af tre i form af en triangel hopbultade
grofva plankor med triangelns bas bildande
fören, dess spets aktern och det vridbara
skridskojärnet anbragt där, golf och säten
byggda mellan plankorna samt den med vant och
stag stöttade masten stående vid mid-ten af
förplankan. - Ett särskildt slag af isjakt är
den s. k. s k u 11 i n g e n, hvilken leder
sitt ursprung från Amerika samt är en hoformad
båt, löpande på medar och försedd med rigg och
segel. Skuttingen har det praktiska ändamålet,
att man med densamma kan taga sig fram öfver
osäker is och is-sörja eller öfver ett vatten
med öppna vakar mellan isbälten. - Segling på
is försiggår i hufvudsak enligt samma teorier
och regler som segling på öppet vatten. Den
fördelaktigaste vinden för issegling är dock ej
"platt fördevind", utan en kurs liggande 40 å 45
grader från vinden. Det är såväl teoretiskt som
praktiskt bevisadt, att en skridskoseglare såväl
som en isjakt vid lämplig vindstyrka kan föras
fram snabbare än den för handen varande vinden
blåser, och hastigheten begränsas egentligen
blott af förmågan att behärska situationen
samt af materielens hållbarhet. Tillförlitliga
uppgifter förefinnas om en fart af 10 km. -på
7 minuter, d. v. s. nära 24 m. i sekunden för
skridskoseglare samt intill 40 knop för isj
akter. - Som igenkänningstecken för isjakter
såväl som för skridskoseglare anbringas märken på
seglen. - Organisation för isseglingen i Sverige
är Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbunds sektion Svenska isseglingsförbundet,
hvilket i sig inrymmer såväl de lokala isj
aktklubbarna som skridskoseglarklubbarna. -
Litt.: Stockholms isjakt-klubbs samt Stockholms
skridskoseglarklubbs årsböcker, "Almanack för
ungdom" 1906, "Ny tidning för idrott", "Nordiskt
idrottslif", "Svenska seglaren" och Balck,
"Illustrerad idrottsbok". B. E.
Issel, flod. Se Ijssel.
Isselburg, stad i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf, vid Oude Ijssel,
nära nederländska gränsen. 2,227
inv. (1905). Järnindustri.
J. F. N.
Isserles, Mose. Se Rabbinska språket och
litteraturen.
Isset, biflod till Tobol (fr. v.), upprinner
i Ural, n. v. om Jekaterinburg, och utfaller
ofvanför Jalutorovsk. 450 km. Dess fruktbara
dal är rik på guld, järn, marmor och kalk.
J. F. N.
Issicus sinus. Se Issos.
Issignaler, sådana underrättelser till
allmänheten beträffande isförhållandena vid
rikets kuster och en del angränsande farvatten,
som kunna vara till nytta för den allmänna
sjöfarten. För ändamålet äro längs rikets kust
på vissa lots- och fyrplatser uprättade dels
utkiksstationer för inhämtande af kännedom om
isförhållandena, dels issignalstationer för
signalering härom. Dessutom tillkännagifvas
isförhållandena på vissa platser medelst
anslag. Issignaler gifvas på olika sätt:
medelst skifvor anbringade i olika hörn af en
signaltafla, medelst koner eller ballonger
hissade på olika sätt på en signalmast,
vid mörker medelst lanternor. Att sjöfarten
för segelfartyg är stängd i ett visst
farvatten, angifves genom issignalen "Is i
N. N. farvatten". Att sjöfarten jämväl för
ångare är stängd, angifves genom issignalen
"N. N. skärgård eller farled är stängd af
is". Dylik signal innebär dock icke, att
isbrytarfartyg icke kunna framgå i det farvatten
signalen omfattar.
Exempel på issignaler vid Hälsingborg lämnar
vidstående fig.:
1. Is i östra farleden genom
Kattegatt; 2. Is ö. om Hven; 3. Is
v. om Hven; 4. Is i Flintrännan.
K. P-e.
Issiodurum, lat. Se Issoire.
teston. Se Behbit el-Hager,
Issjö l. Isdämd sjö, geol., sjö bildad under ett
visst skede af inlandsisens afsmältning eller
tillbakadragande därigenom, att denna verkat
som fördämning och hindrat vattnets naturliga
aflopp. I Jämtland, Småland och äfven andra delar
af Sverige funnos under istiden stora issjöar,
som lämnat bevis för sin tillvaro i ofta väl
utbildade strandterrasser. Se G. Andersson,
"Den centraljämtska issjön" (i "Ymer", 1897,
och Sver. geol. und. Ser. C. n:r 116, 1897).
E. E.
Issjölera, geol. Se Diluviallera.
Issjösand, geol. Se Diluviallera.
Isskåp, smärre förvaringsskåp för matvaror
och drycker, som där hållas friska medelst
is. Isskåpen äro vanligen 1 eller 1,5 m. höga,
öppnas med ett lock eller med dörrar samt ha
dubbla väggar och zinkbeslag invändigt. Ofta
är mellanrummet i väggarna fylldt med dåligt
värmeledande ämnen. Nederst inlägges isen,
och varorna ha sin plats på några galler öfver
hvarandra. Smältvattnet afflyter genom ett
rör. Numera förlägges isrummet ofta ofvanpå
den afdelning af skåpet, där varorna skola
förvaras. Smältvattnet rinner då ned i kanaler
mellan de dubbla väggarna. Från värmeteknisk
synpunkt är en sådan anordning att betrakta
som effektivare än den gamla uppställningen.
(G. H-r.)
Isslagg, meteor. Se Isbark.
Issoire [-sωār], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Puy-de-Dôme, vid Crousse, 2
km. ofvanför dess förening med Allier. 5,620
inv. (1901). Tillverkning af snörmakerivaror,
vinhandel. I. (lat. Icciodurum l. Issiodurum)
var en betydande stad redan på romarnas tid och
erhöll i 3:e årh. en kristen församling, som
gick under vid vandalernas härjningar i 5:e årh.
(J. F. N.)
Issoldunum. Se Issoudun.
Issos (lat. Issus; nu Oserlyk), i forntiden
sjöstad i Cilicien vid innersta ändan af den
efter staden uppkallade viken (Sinus issicus,
nu Iskanderunviken), är bekant genom Alexander
den stores seger öfver Dareios 333 f. Kr.
(J. F. N.)
Issoudun [-sodö’], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Indre, vid Théols och
Orléansbanan. 11,804 inv. (1906; som kommun
13,949 inv.). Tillverkning af pergament,
maskiner, lås, flera garfverier och
kvarnar. Export af litografisk sten. I. har
ett collège, bibliotek, museum, teater. Af
de befästningar, som fordom omgåfvo staden,
återstå endast det s. k. Tour blanche, en
massiv, cylindrisk byggnad från 13:e årh. Staden
existerade på romarnas tid under benämningarna
Auxellodunum, Exoldunum och Issoldunum.
(J. F. N.)
Isströmmar. Se Grönland, sp. 493, Haf, sp. 988,
och Inlandsis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
