Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacquardmaskin - Jacque, Charles Emile - Jacqueline. Se Jakobaea - Jacquem., förkortning för Victor Jacquemont - Jacquemart - Jacquemart 1. Albert J. - Jacquemart 2. Jules Ferdinand J - Jacquemart, Henri Alfred marie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1155
Jacque-Jacquemart
1156
hake, så att ett nytt kort lägges mot
nålarna för att bestämma, hvilka trådar skola
lyftas öfver nästa inslag. Jacquardmaskiner
användas å såväl hand-söm maskinväfstolar
och ha nu utträngt så godt som alla äldre
mönsterväfnadsapparater. Ehurujacquard-maskinen
efter uppfinnarens död varierats på många sätt
och inrättats för olika specialfabrikationer,
för inbesparing af mönsterkort, för begagnande af
tunna papperskort i st. f. de dyrare pappkorten
(Verdol-jacquard) o. s. v., har den så som
få uppfinningar bibehållit sina ursprungliga
hufvuddelar i det närmaste oförändrade. I mera
förändrad form återfinnes Jacquards idé i de
flesta s. k. skaftmaskiner
t
Jacquardmaskin med sitt harnesk (schematisk
bild).
för väfning af mindre mönster å såväl hand- som
maskinstolar, och äfven utom textilindustrien ser
man tillämpningar af samma idé. Jacquardmaskinens
uppfinning är epokgörande och har väsentligen
bidragit till väfnadskonstens utveckling.
G. A. W.
Jacque [jåkk], Charles Emil e, fransk målare,
f. 1813 i Paris, d. 1894, var först anställd
hos en kartgravör och sedan soldat i 7 år,
började därefter studera konst samt egnade
sig åt djurmålning och etsning, hvarvid
han framställde landskap och husdjur,
förnämligast höns och får. J. var bosatt i
Barbizon och förde sin vän Millet med familj
dit år 1849. Han är representerad i Louvre af
målningar och etsningar. Mest berömd är han
för sina trägravy-rcr och raderingar, som i
stämningens storhet
och styrka närma sig Millets. Han var äfven
en framstående karikatyrtecknare -+.
och utgaf 1858 en bok om hönsafvel, Le
poulailler. Stockholms nationalmuseum eger
tre målningar af J. - Äfven J:s broder E
m i l e J. och härs son Leon J. (f. 1848,
d. 1871) ha utfört raderingar. Jfr 1
Guiffrey, "Oeuvres de C. E. Jacque" (1877).
G-gN.
Jacqueline [jakl^n]. Se Jakobsea. Jacquem.,
vid växtnamn förkortning för franske botanisten
Victor Jacque-mont, f. 1801 i Paris, d. 1832 i
Bombay, forskningsresande i Nord-Amerika
. 1826-27 och i Indien 1828-32, författare
till intressanta resebref (utg. 1833; flera
uppl.) och Voyage dans VInde (utg. 1835-44).
Jacquemart [jakmär]. 1. A l b e r t J., fransk
lärd, f. 1808 i Paris, d. där 1875, byråchef
i tullstyrelsen, var en utmärkt kännare af
porslin och skref flera kera-miska arbeten,
bl. a. Histoire artistique, industrielle et
commerciale de la porcelaine (1865), prydt
med utmärkta raderingar af hans son Jules,
Les merveilles de la céra-mique (1866-69) och
Histoire de la céra-mique (1873). Bland hans
öfriga arbeten är Histoire du mobilier (1876)
det mest bekanta. - 2 Jules Ferdinand J.,
den föregåendes son, fransk koppar-stickare,
f. 1837 i Paris, d. 1880 i Nizza. Hans förnämsta
verk äro planscherna till ofvannämnda "Histoire
de la porcelaine" samt etsningar efter van
der Meer från Delft, Franz Hals, Eembrandt,
van Ostade, Greuze, Meissonier m. fl. - 3. N é
l i e J., den föregåendes syster, målarinna,
f. 1845, gift med bankiren E. André, har
målat kyrkobilder och porträtt (Can-robert,
1870, Thiers, 1872, Palikao, 1877 m. fl.).
(G-gN.)
Jacquemart [jakmär], Henri Alfred Marie, fransk
bildhuggare, f. 1824 i Paris, d. där 1895,
studerade måleri under Delaroche, öf-vergick
till skulpturen, vände sig hufvudsakligen till
framställning af djur, såsom jakthundar, hästar,
tigrar och lejon, men han har äfven utfört
några stöder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
