Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jamestown - Jamestown 1. Hamnplats på Sankt Helena - Jamestown 2. Stad i staten New York - Jamestown 3. Stad i staten North Dakota - Jamestown 4. Det äldsta engelsk nybygget i Nord-Amerika - Jamieson, John - Jamin, Jules Celestin - Jamitzer, W. Se Guldsmedskonsten - Jamkhansi, vasallstat i Indien - Jamlangamot, fsv. Se Anniversarium - Jammerbugten, bukt på Jyllans västkust - Jammes, Francis - Jammu, Jamu, Jummoo, Djamu, hufvudstad i J. och Kashmir - Jammu och Kashmir, vasallstat i Indien. Se Kashmir - Jamna (Jauna), flod. Se Jumna - Jamnia, stad. Se Jabne - Jamnitzer, W. Se Guldsmedskonsten - Jams, bot. De Dioscorea - Jamsetjee Jeejeebhoy, sir, indisk filantrop - Jamy, stad. Se Jammu - Jamunder see, strandsjö i S. Östersjön - Jansson, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1235
Jamieson-Jamunder see
1236
om Buffalo, 40 km. från Eriesjön och 5 km. från
Chautauquasjön. 26,160 invånare (1905), hvaraf
öfver hälften svenskar. Flera industriella
anläggningar, bland hvilka möbelfabrikerna stå
främst. Sju svenska församlingar, af hvilka den
äldsta - metodist-episkopal - organiserades
1852. Den lutherska - organiserad 1856 - har
2,200 medlemmar och är den största svenska
församlingen i Amerika. I J. ligger äfven
Augustana-synodens stora barnhem Gustavus
Adolphus orphanage (uppfördt 1885). På platsen
utkomma två svenska tidningar, "Vårt land" och
"Skandia", den förra sedan 1874. J. kallas
Pearl city ("pärlan bland städer") på grund
af sitt mycket vackra läge. J. anlades 1810,
blef municipalsamhälle 1827, då namnet ändrades
från The Rapids till J. efter anläggaren James
Prendergast. Platsen erhöll stadsprivilegier
1886. - 3. Stad i nordamerikanska staten
North Dakota, vid Dakota river och Northern
Pacific-banan. 2,853 inv. (1900). - 4. Det
äldsta engelska nybygget i Nord-Amerika,
beläget nära Jamesflodens mynning i staten
Virginia, anlagd t 1607 af John Smith och
Chr. Newport. Det var koloniens hufvudstad
till 1699, men förföll sedan, och endast några
få ruiner utmärka platsen. Men längre ned vid
floden har uppstått en stad med samma namn, där
1907 trehundra-årsminnet af nybyggets anläggande
firades genom en storartad utställning, i hvilken
äfven Sverige deltog._ l, 3,
4. J-F. N. 2. O.A.L-r.
Jamieson [djéYmisan], John, skotsk språkforskare,
f. 1759, d. 1838 som präst i Edinburgh. .Hans
mest betydande verk är An etymological dictionary
of the scottish language (2 bd, 1808), till
hvilket sedermera fogades ett vidlyftigt
Supplement (2 bd, 1825); de samarbetades i
upplagan af 1879-87. J. utgaf äfven Barbours
"Bruce" och Blind Harrys "Wallace".
Jamin [jama7], Jules Celestin, fransk fysiker,
f. 1818 i Termes, d. 1886 i Paris, blef 1852
lärare i fysik vid École polytechnique och 1863
äfven professor i detta ämne vid Sorbonne. Han
invaldes 1868 i Académie des sciences och var
från 1884 dess ständige sekreterare. J. var en
synnerligen framstående experimentalfysiker och
har fört vetenskapen framåt särskildt genom
sina optiska undersökningar. Han är vidare
författare till den äfven vid svenska universitet
mycket använda klassiska läroboken Cours de
physique de Vécole polytechnique (1858-61;
4:e uppl., utg. tills, med E. B o u t y, 4
bd 1885-91 och 3 supplementband 1896-1906).
G. L
Jamitzer, W. Se Guldsmedskonsten, sp. 607.
Jamkhandi, vasallstat i divisionen
Deccan i Bombay, Indien, en af de södra
marattstaterna. 1,437 kvkm. Omkr. 100,000
inv. Fursten, hvars titel är Bhau Saheb
Patwardhan, är en braman. Staten står
under brittisk förvaltning. Hufvudstaden
J. hade 13,029 inv. 1901.
Wbg.
Jamlangamot, fsv. Se Anniversarium.
Jammerbugten kallas den stora bukt på Jyllands
västkust, som Skagerak bildar mellan Bolbjerg
och Hirshals. Den är i synnerhet under vind
mot land ödesdiger för fartyg, emedan längs
kusten på 0,5–2 km:s afstånd finnas 2–5
sandreflar; här förekomma ofta strandningar.
E. Ebg.
Jammes [Ja’m], Francis, fransk
författare,
f. 1868 i Tournay, af kreolsk härstamning,
debuterade med Vers (1.894), som omtrycktes i
samlingen De 1’angélus de 1’aube å 1’angélus
du soir (1898), och har vidare offentliggjort
diktböckerna Le deuil des primevéres (1901). Le
triomphe de la vie (1902), L’église habillée
de feuilles (1906) och Clairiércs dans le
del (s. å.). På prosa har han utgifvit Clara
d’Ellébeuse (1899), Almaide d’Étremont (1901),
Le roman du liévre (1903), Pomme d’Anis (1904)
och Pensée des jardins (1906). I rytmiskt och
metriskt af seende är J. afsiktligt upprorisk
och bryter ej blott mot de vedertagna
lagarna för alexandrinen, utan äfven mot
stämningen. Innehållet i J:s arbeten är af en i
franska vitterheten sällsynt naiv ursprunglighet;
han skildrar den lilla by i Pyrenéerna, där han
lefvat, med åskådlig och lefvande intimitet,
erinringar från flydda dagar och längtan till det
förgångnas skönhet fylla hans dikter med vemodigt
rörande strofer. En del af hans diktning hämtar
sin inspiration från Västindien, där hans släkt
förut bott. Se Eimestad, "Fransk poesi i det
nittende aarhun-drede" (1905), och E. Pilon,
"F. J. et le sentiment de la nature" (1908).
Jammu, Jamu, Jummoo, Djamu [dʃāmō’], hufvudstad
i brittiska vasallstaten J. och Kashmir i Indien,
säte för maharajan, ligger på 2,500 m. höjd under
32° 44’ n. br. och 74° 54’ ö. lgd vid Tavi, en
biflod till Chenab, och är förenadt med Sialkot
i Punjab medelst en 25 km. lång järnväg. 36,130
inv. (1901). En eldsvåda förstörde 1898 de
flesta offentliga byggnaderna. J. var förr
hufvudstad i ett själfständigt rajputrike,
som jämte Kashmir 1819 eröfrades af Ranjit
Singh, sikhernas i Punjab furste. Denne hade
öfverlämnat furstendömet J. åt Ghulab Singh,
som, då sikhriket störtades af engelsmännen 1846,
för sin lojalitet erhöll Kashmir i förläning,
hvarefter J. och Kashmir varit förenade till en
stat. Det egentliga riket J. har en areal af
omkr. 40,000 kvkm. med 1,515,998 inv. (1901).
Wbg.
Jammu och Kashmir, brittisk vasallstat i
Indien. Se Kashmir.
Jamna (Jamuna), flod. Se Jumna.
Jamnia, stad. Se Jabne.
Jamnitzer, W. Se Guldsmedskonsten, sp. 607.
Jams, bot. Se Dioscorea.
Jamsetjee Jeejeebhoy, sir, indisk (parsisk)
filan-trop, f. 1783 i Bombay i torftiga villkor,
d. där 1859, förvärfvade stor förmögenhet
genom handel på Kina och egnade sig från 1836
åt en storartad mecenat- och filantropisk
verksamhet. Han inrättade sålunda en mängd
skolor, sjukhus och försörjningsanstalter
samt bekostade brobyggnader, väg- och
brunnsanläggningar o. s. v. i olika delar af
Indien, därmed betygande sin lojalitet mot det
brittiska väldet och sin tro på dess varaktighet
i Indien. 1842 blef han "knight" och erhöll 1858
ärftlig baronetvärdighet, det första tillfälle,
då denna utmärkelse tillföll en infödd. - J:s
namn har sedermera upptagits efter hvartannat af
hans son och två sonsöner, hvilka i stamfaderns
anda fortsatt hans filantropiska verksamhet
och såsom erkända ledare för Indiens parsiska
folkelement främjat dessas lojalitet mot det
brittiska väldet. V. S-g.
Jamu, stad. Se Jammu.
Jamunder see [sē], strandsjö i preussiska
reg.-omr. Köslin (Hinter Pommern), 16 km. lång
och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
