Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan, kejsardöme i östra Asien - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Shimonosekisundsgruppen med 12 batterier och 2 fort
samt n. om staden Moji 1 torpedbatteri, 2:o
Bungosundsgruppen, som skall bestå af minst 5
batterier, af hvilka dock blott 3 hittills äro
fastställda, 3:o Kiikanalgruppen, som delas
i Izumisundens l. 1:a Yurabefästningarna, 19
verk, Narutosundets l. 2:a Yurabefästningarna,
5 batterier, och Akashisundets befästning,
1 batteri, 4:o Geiyosundsgruppen, som
omfattar 11 batterier, belägna dels vid
Takanoumi, dels på de s. därom liggande
öarna Okunoshima, Omishima(?) och Oshima,
samt Kure-Hiroshimagruppen, som skyddar
dessa båda viktiga orter och utgöres af 16
batterier; befästningarna vid Japanska hafvet,
till hvilket vatten föra leder i s. genom
Tsushimasundet mellan Korea och Kiushiu, i
ö. genom Tsugarusundet mellan Nippon och Hokkaido
(Yezo) samt genom Soya- eller La Pérousesundet
mellan Hokkaido och Sachalin (Karafuto), där
torpedbåtsstationen vid Korsakov emellertid
i följd af Portsmouthfördragets bestämmelser
saknar befästningar, och in. det helt ryska
Tatarsundet mellan Sachalin och Asiens fastland,
och till hvilka räknas 1:o Tsushimasundsgruppen,
som består af Tsushimabefästningarna, 20
batterier, som skydda Takeshiki örlogsstation,
och Chinhaibefästningarna, hvilka anlades
under kriget mot Ryssland (Chinhais hamn var
amiral Togos tillfälliga operationsbas under
väntan på 2:a baltiska flottans ankomst)
och nu hålla på att kompletteras i samband
med Chinhais anordnande till örlogsstation,
2:o Tsugarusundsgruppen, som i följd af
sundets stora bredd inskränkts till de staden
Hakodate skyddande 6 batterierna, hvarjämte det
talas om anordnandet af skydd för dels de nya
storartade järn- och stålverken vid Muroran vid
Vulkanviken, dels Ominato torpedbåtsstation vid
Aomoriviken å sundets östra sida, 3:o de af
7 fort och 1 redutt bestående befästningarna
vid det strategiskt viktiga Maizuru med dess
utmärkta hamn, och 4:o Hemkoks (Gensans)
befästningar å Koreas östkust, hvilka utgöras
af dels under kriget mot Ryssland anlagda och
sedermera vidmakthållna fältbefästningar, dels
å två öar vid inloppet till Gensanviken byggda
halfpermanenta jordverk; och befästningarna
vid Kinesiska sjön, hvilka utgöras af 1:o
befästningarna vid Sasebo, näst Kure J:s
viktigaste örlogs-station, omfattande 1 fort och
9 batterier, 2:o befästningarna, 5 batterier, vid
det på Kiushiu liggande Nagasaki med J:s största
skeppsbyggerietablissemang, Mitsubishivarfvet,
3:o Port Arthurs befästningar, hvilka utgöras af
endast batterierna å sjöfronten, som fortfarande
bibehållas liksom örlogsetablissemanget i öfrigt,
men som detta sistnämnda icke utvidgas, synes
den möjligheten ej vara utesluten, att japanerna
umgås med tanken på att välja en annan hamn,
t. ex. Dalny eller Elliotöarnas bassäng till
operationsbas för framtida maritima företag i
Tschiliviken och Koreabukten, och 4:o Formosas
samt Pescadorernas befästningar, hvilka tyckas
inskränka sig till 5 batterier vid Kelung
(Kiirun) å den kolrika nordkusten af Formosa, af
hvilken ö de centrala och östra delarna ännu äro
i urinvånarnas besittning, och 6 batterier till
skydd för den nära Makung i Pescadorögruppens
midt liggande örlogsstationen vid Bako, hvarjämte
det varit tal om att anordna en torpedbåtsstation
vid Anping å Formosas västkust. I de japanska
batterierna äro pjäserna vanligen grupperade 2
eller 4 tillsammans.
En mängd olika kalibrar förekomma, men de
flesta moderna batterier, som i allmänhet lagts
högt, äro bestyckade med 28 cm:s kanoner. De
för minfältens försvar afsedda batterierna ha
naturligtvis lagts lågt. Öfverallt ha den moderna
teknikens fortifikatoriska och artilleristiska
hjälpmedel anlitats. L. W:son M.
Örlogsflottan har efter två framgångsrika
krig i hög grad utvecklats och intager
f. n. (1910) femte rummet bland världens
örlogsflottor. Dess flytande materiel utgöres
af följande: A) färdiga fartyg: 12 slagskepp
(hvaraf 5 f. d. ryska) om tills. 174,600
ton, 2 kustförsvarsfartyg (f. d. ryska)
om tills. 8,400 ton, 12 pansarkryssare
(hvaraf 1 f. d. rysk) om tills. 125,000 ton,
16 pansardäckskryssare (hvaraf 3 f. d. ryska)
om tills. 52,800 ton, 57 jagare (hvarje sådan
öfver 300 ton), 16 torpedbåtar (om ung. 160 ton),
9 undervattensbåtar jämte 5 kanonbåtar äfvensom
en stor del äldre, små torpedbåtar samt ett
antal minfartyg, verkstadsfartyg m. m. B) under
byggnad: 3 slagskepp (hvartdera om 20,800 ton),
1 pansarkryssare, 3 pansardäckskryssare och 3
s. k. oceanjagare (à 1,170 ton). – Personalen
innefattar omkr. 1,600 officerare (56 flaggmän,
99 kommendörer, 338 kommendörkaptener,
662 kaptener, 268 löjtnanter och 176
underlöjtnanter), omkr. 490 mariningenjörer,
318 marinläkare, 277 marinintendenter och 750
kadetter samt en underofficers- och manskapsstyrka
af omkr. 43,000 man. – Örlogsstationer
med byggnadsvarf finnas i Yokosuka, Kure
(Kawasakivarfvet), Sasebo, Ominato, Nagasaki
(Mitsubishivarfvet), Takeshiki och Maizuru. –
Marinbudgeten för finansåret 1909–10 upptager en
sammanlagd utgift af omkr. 136 mill. kr., hvaraf
omkr. 58 mill. utgå för nybyggnader af fartyg.
H. W-l.
Författning. J. är enligt grundlagen af 11
febr. 1889 ett konstitutionellt rike. Dess
regent kallas i Europa mikado eller kejsare,
men det förra namnet, som betyder "Höga porten",
betecknar eg. regeringen och användes aldrig
i J. om kejsaren personligen, utan denne
kallas tenno ("himmelskonung") l. tenshi
("himmelsson"). Han tillhör en dynasti, som
säges ha oafbrutet regerat sedan 660 f. Kr. och
hvars förste medlem ansågs vara en ättling
af solgudinnan Amaterasu. Den nuv. kejsaren,
Mutsuhito (se d. o.), räknas som den 121:e
af familjen. 794–1868 residerade kejsarna i
Kyoto, sedermera i Yedo, som då fick namnet
Tokyo (östlig hufvudstad). I äldre tider var
regeringssättet absolut monarkiskt. Författningen
af 1889, som närmast efterbildat den preussiska,
ger kejsaren de vanliga konstitutionella
rättigheterna. Han utöfvar alltså den
verkställande makten och delar den lagstiftande
med riksdagen, han bestämmer arméns och flottans
organisation och fredsstyrka, till- och afsätter
ämbetsmän, ordnar förvaltningen, börjar
krig, sluter fred och förbund o. s. v. Härvid
biträdes han dels af ett kabinett, bestående af
en ministerpresident och
8 andra ministrar, hvar och en chef för ett
af de 9 departementen, dels af ett riks-
eller statsråd (sumitsuin; i äldre tider
genro), som består af ministrarna och 28
andra ledamöter.
Riksdagen (kokkai) är delad
på 2 kamrar, pärskammaren och
representantkammaren. Pärskammaren består af
1) myndiga prinsar af det kejserliga huset
(13), 2) furstar och markiser, som fyllt 25 år
(inalles finnas 15 furstar och 36 markiser;
däraf i riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
