Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jarochowski, Kazimierz - Jaromer, stad vid Elbe - Jaromierz. Se Jaromer - Jaropolk, rysk furste - Jaroslau, stad i Galizien - Jaroslav - Jaroslav 1. Guvernement i Ryssland - Jaroslav 2. Hufvudstad i J. 1 - Jaroslav den store, storfurste i Kiev - Jarrah, bot. tekn., ett träslag - Jarriba, negerstat. Se Joruba - Jarrow l. J. on Tyne, stad i England - Jasa, en mongolisk lagsamling. Se Djingiskan - Jaschmak. turk. Se Feradje - Jasinskij, Ieronim.Ieronimovitj - Jasione L., bot, ett örtsläkte - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1301
Jaroméf-Jasione
1302
bland Wielkopolska w czasie pierwszej wojny
szwedzkiej w r. 1655-57 (Storpolen under det
första svenska kriget 1655-57, 1864) och
Car Piotr i carewicz Aleksy (1862). Under
pseudonymen Se-werin Przerowa framträdde
han med ett litteraturhistoriskt arbete,
Literatura poznanska (1880), storhertigdömet
Posens litteratur i förra hälften aM.9:e årh.
(A-d J.)
JaYoméf [-mjerj], ty. Jaromierz, stad
i bömiska distriktet Königinhof,
vid Aupas inflöde i Elbe. 6,671
inv. (1900). Textilindustri. Sockerbruk. I
närheten af J., vid byn Schweinschädel, stod
29 juni 1866 en fäktning mellan preussarna,
under Steinmetz, och österrikarna,
under Festetics, hvilken slutade med
österrikarnas af tåg. 4 km. n. om J. ligger
godset Hefmanitz, där Wallenstein föddes.
(J. F. N.)
Jaromierz. Se J arom ef.
Jaropolk, rysk furste, sonsons son till Eurik,
född omkr. 960, efterträdde 972 sin fader,
Svjatos-lav som härskare i Kiev. I afsikt att
göra sig till ensam herre öfver alla ryska
områden angrep och besegrade han 977 sin broder
Oleg (fsv. Helge), drevl-janernas furste, som
därvid omkom; men hans half-broder, Vladimir
(den helige), furste i Novgorod, lyckades fly
öfver till Skandinavien samt återkom därifrån
med hjälp, och J. vardt 980 i sin ordning
bragt om lifvet. .
(H. A-t.)
Jarosläu (J a r o s l a w), stad i Galizien, vid
San, n. om Pfzemysl. 22,660 inv. (1900). Handel
med ho-ning och vax samt spannmål och
trävaror. (J. F. N.)
Jaroslav (Jaroslavlj). 1. Guvernement
i mellersta Ryssland, omgifvet af guv. Vologda,
Kostroma, Vladimir, Tver och Novgorod. 35,613
kvkm. 1,072,478 inv. (1897). Landet bildar
en högslätt, med många träsk och sandhedar,
samt är föga fruktbart. Hufvudfloden är Volga,
som upptager bifloderna Mologa, Sjeksna och
Kotorost. Jordbruket (hafre, råg, hampa) är
hufvudnäring, men afkastningen fyller knappt
behofvet. Industrien är blomstrande, i synnerhet
linne- och bomullsväfverierna, och handeln
liflig. Skog täcker 32 proc. af ytan. Guv. är
indeladt i 10 kretsar. – 2. Hufvudstad i nämnda
guv., vid Kotorosts inflöde i Volga. 70,610
inv. (1897). Viktig järnvägsknut. Staden är säte
för en ärkebiskop, har ett stort gymnasium och
ett lyceum, som enligt regl. af 1874 motsvarar
en juridisk fakultet vid de ryska universiteten
(stiftadt 1803 af Pavel Grigorjevitj Demidov,
d. 1821), samt uppgifves ha 77 kyrkor
och 3 kloster. Liflig industri (omkr. 56
fabriker med 10,500 arb. och 12 mill. rubel i
produktionsvärde) och handel. – J., anlagdt 1025
af storfursten Jaroslav den store, är den äldsta
af slaverna grundlagda staden vid Volga. 1468
afträddes det till storfurstendömet Moskva och
var därefter en tid storfurstarnas residens,
hvarför de ryske storfurstarnas äldste son bar
titeln "furste af J." (J. F. N.)
Jaroslav den store, storfurste i Kiev, Vladimir
den heliges son, lyckades efter blodiga strider
komma i besittning af tronen i Kiev, som J:s
kusin Svjatopolk inkräktat efter Vladimirs död
(1015). T. förvärfvade sig därefter småningom
de olika ryska områdena, i det han bl. a. från
Polen återeröfrade Röda Ryssland. Han stred
äfven med framgång bl. a. mot litauer och tjuder,
men led i kamp mot den grekiske kejsaren ganska
betydliga nederlag. Om hans fredliga inre
styrelse se Ryssland,
historia. Ryska hofvet stod på J:s tid i liflig
förbindelse med de europeiska furstehusen,
i synnerhet de skandinaviska. J. gifte sig
1019 med Olof Skötkonungs dotter Ingegärd
och hade med henne döttrarna Elisabet,
Anna och Anastasia, hvilka förmäldes med
konungarna Harald Hårdråde af Norge, Henrik
I af Frankrike och Andreas I af Ungern. Vid
sin död, 1054, skiftade J. väldet mellan sina
fem söner, hvarvid han dock förordnade, att
den äldste, Izjaslav, skulle som
 |
| Silfvermynt, slaget för Jaroslav den store. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
