Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klopp, Onno - Klopper, Jean - Klopsch, Louis - Klopstock, Friedrich Gottlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nation (1860; 2:a uppl. 1867) och
Tilly im dreissigjährigen krieg (2 bd, 1861;
en i det hela ganska lyckad "ehrenrettungs"-skrift),
lägger K. i dagen det lifliga hat mot Preussen och
den böjelse för ultramontanismen, som med ökad styrka
framträda i den följd politiska broschyrer han utgaf
efter 1866 års händelser. Under dessa vistades han i
Georg V:s högkvarter, utförde en beskickning till
förbundsdagen och prins Karl af Bajern samt följde
konungen i landsflykt till Hietzing invid Wien. 1874
öfvergick han till katolicismen. Efter Georg V:s död
skref han dennes biografi (1878). I sitt ytterligt
bredt anlagda arbete
Der fall des hauses Stuart und die succession des hauses Hannover (14 bd, 1875–88)
sökte han sammanfattande skildra Väst-Europas historia
under perioden 1660–1714 samt därvid särskildt visa,
att det stuartska husets förjagande ur England
öfverensstämde med den katolska kyrkans önskningar och
intressen. Bristande kritisk skärpa och stor partiskhet
utmärka såväl detta arbete som de sedermera af honom utgifna
Das jahr 1683 und der folgende grosse türkenkrieg (1882),
Tilly, Gustav Adolf und die zerstörung von Magdeburg (1895) och
Philipp Melanchton 1497–1560 (1897).
Af sin bok om Tilly utarbetade han en reviderad uppl.:
Der dreissigjährige krieg bis zum tode Gustav Adolfs 1632 (3 bd, 1891–96).
Han utgaf 1864–84, med understöd
af Georg V, Leibniz’ politisk-historiska arbeten i
11 bd. K:s uppfattning af Gustaf Adolf är den fanatiske
katolske ifrarens. "Liksom hans fader", säger K.,
"betjänat sig af religionens namn som en fana för att
taga kronan, som ej var hans, så hade hans krigslystne
son från sin tidiga ungdom fikat efter att i samma fanas
namn gripa in i det i upplösningstillstånd stadda
Romerska riket." Att Gustaf Adolf räddat protestantismen,
fortsätter K., är ej sant, ty den befann sig ej i fara,
och det var ej för att hindra restitutionsediktets
utförande, utan för att taga hvad som ej var hans,
som han började kriget – hans verk allena – mot
svenskarnas önskan och böjelse och påtvang tyskarna
detsamma. – K:s historiska författarskap skattas till
följd af dess tendens och de polemiska reflexionernas
skärpa synnerligen högt på ultramontant katolskt håll.
(V. S–g.)
Klopper, Jean, porträttmålare, d. 1734, verksam
åtminstone från 1702. Från 1713 var han ritmästare vid
Uppsala universitet och en tid bosatt i Stockholm, där
han tillhörde holländska församlingen. Det är därför
troligt, att han var af holländsk börd, men han får ej,
såsom skett, förblandas med kopparstickaren A. de Klopper,
som dog i Amsterdam omkr. 1781. K. arbetade äfven
i landsorten, och ett minne därifrån synes
vara hans tidigaste kända porträtt, dat. 1702 och
framställande landshöfdingen H. G. v. Falkenberg
(Jönköping). På Gripsholm ses hans bild af Olof
Rudbeck d. y. och i Uppsala, jämte några kopior,
porträttet af prof. H. Wallerius (1713). K:s
porträttmålningar röja en säker tecknarhand, sakna
icke en ganska ingående karakteristik, men äro som
målningar betraktade obetydliga och ha i synnerhet
koloristiska brister. Modelleringen är hård, och
karnationen har en dragning åt violett. K:s största
arbete, en duk framställande passionshistorien,
hvilken målning tilltäppte öppningen i Uppsala
domkyrkas altarprydnad, blef, helt visst på grund af
sina mindre framstående egenskaper, 1752 undanflyttad och har förmodligen för
länge sedan skattat åt förgängelsen.
–rn. (O. G–g.)
Klopsch [klå’pʃ], Louis, amerikansk filantrop,
tidningsman, f. 1852 i Tyskland, d. 1910 i New York,
var tidningsegare och tidningsutgifvare i Amerika
sedan 1877, då han inköpte "Daily reporter". 1880
förvärfvade han äfven "Pictorial associated press",
men lämnade dem 1890, då han öfvergick till "New York
Christian herald", som han inköpte 1892. Genom sin
tidning insamlade han kolossala summor för välgörande
ändamål. Mer än 3,300,000 dollars kunde han sålunda
fördela bland de af hungersnöd lidande befolkningarna
i Indien (1896, 1900 och 1908), Japan (1906),
Ryssland (1892), Kina (1901, 1907) samt Finland och
Lappland 1903, då han personligen tog kännedom om
förhållandena. Hans storstilade och energiska arbete
i välgörenhetens tjänst gjorde K. allmänt bekant och
skaffade honom flera utmärkelser.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
