Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knutstorp - Knylhafre l. Knölhafre. Se Hafre, se sp. 995. - Knüpfer, Paul - Knyphausen, Dodo von - Knyppeldyna, Knyppelmaskin, Knyppelpinnar. Se Knyppling. - Knyppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en grundlig reparation i början af
1840-talet. Godset omfattar 19 23/32 mtl i Kågeröds
socken samt 1/4 mtl i N. Svalöfs socken, tax. till
1,433,500 kr. (1909), hvartill komma kvarn och såg,
15,000 kr.
- K., astronomen Tyko Brahes födelseort, var
sätesgård redan i midten af 1300-talet. Vid
medeltidens slut hade det kommit till den danska
Braheätten och stannade inom den till 1663. Det
tillhörde sedan medlemmar af släkterna Tott och
Ankarstierna samt såldes 1771 till majoren grefve
F. G. H. K. Wachtineister, hvilkens släkt det sedan
tillhört. K:s nuv. egare (1910) är grefve Gösta
Wachtmeister.
Knylhafre 1. Knölhafre, Arrhenatherum elatius
M. & K. (Avena elatior L.), bot., ett högt, flerårigt
gräs med tufvade, glänsande glatta strån och platta,
rent gröna blad. Vippan är smal med tvåblommiga
småax af grönaktig-violettgrå färg med l borst
och oliklånga skärmfjäll. Se Hafre, sp. "995.
G. L-m.
Knüpfer, Paul, tysk operasångare, f. 1866 i Halle,
var 1887-98 anställd vid Leipzigs stadsteater och
tillhör sedan 1898 Berlins hofopera. Hans omfångsrika
och välljudande basbaryton och värdigheten i hans
föredrag ha gjort honom till främste uppbärare
af sådana roller som Wagners Landtgrefven (i
"Tannhäuser"), Gurnemanz, Hunding och Daland. Han har
medverkat vid festspelen i Baireuth och är lärare
vid musikhögskolan i Berlin. - Hans hustru Marie K.,
född Egli, i Graz, operasångerska, tillhörde
1895-99 hofoperan i Berlin och har sedan gifvit
gästspel, under senaste åren på Covent-garden-teatern
i London, där hon uppburit sådana roller
som Wagners Elsa, Eva, Sieglinde
och Venus.
E. F-t.
Knyphausen (rättare än Kniphausen),Dodo von,
riksfriherre till Innhausen och Knyphausen,
fältmarskalk i svensk tjänst, f. 22 juni 1583 i
Ost-iriesland. Efter att ha gått i krigets skola under
Morits af Oranien och som sändebud närvarit vid Karl
IX:s kröning trädde han i hansestädernas och sedan i
den 1608 bildade Evangeliska unionens tjänst och tog
verksamt del i krigshändelserna. Efter nederlaget
vid Stadtlohn 1623 beskylldes han för förräderi
och dömdes till döden, men blef snart frikänd,
hvarefter han kämpade tappert under Mansfeld, men
blef af Wallenstein tillfångatagen. Sedan kom han i
dansk krigstjänst och kort därefter i engelsk. 1629
anställdes han i svensk tjänst som
generalmajor och deltog sedan i Gustaf Adolfs tyska
fälttåg. Han intog Wolgast (1630), sökte, fast
förgäfves, öfverrumpla Greifswald och utmärkte sig
vid belägringen af Demmin (1631). I mars s. å. blef
han trots hjältemodigt försvar tillfångatagen af
Tilly i Neu-Brandenburg, men utväxlades efter en tids
förlopp. Vid Nürnberg stötte han åter till hären och
anförde vid Lützen svenskarnas andra linje. Enligt
sin vana undvikande strid, men tapper, när det
gällde, yrkade han enligt uppgift efter konungens
död på återtåg; men då han däri ej åtlyddes, bidrog
han väsentligt till slagets lyckliga utgång. Efter
att 1633 ha blifvit utnämnd till fältmarskalk förde
han jämte sin trätobroder hertig Georg af Lüneburg
befälet i nordvästra Tyskland och vann tillsammans
med denne vid Oldendorf (vid Weser) en seger öfver de
kejserlige i juni 1633. Efter en fruktlös belägring
af Hildesheim vintern 1633-34 drog han sig tillbaka
från krigsbullret, endast sökande att hämnas på
hertig Georg och att öka sina besittningar. Sedan
han åter mot slutet af 1635 med franskt understöd,
men i svenska kronans namn, uppställt en här,
stupade han vid Haselünne (i kretsen Meppen)
l jan. (g. st.) 1636. K. var en utmärkt officer,
klok och tapper, men har blifvit beskylld för
öfverdrifven försiktighet. Protestantismens sak
var han orubbligt tillgifven. - Jfr C. Sattler,
"Eeichsfreiherr Dodo zu Innhausen und Knyphausen"
(1891) och recension däraf i "Hist. tidskr." (bd 13,
1893) af P. Sondén. K:s bref till A. Oxenstierna äro
tryckta i 9:e bandet af den senares brefväxling. - En
ättling af den gamla ostfrisiska släkten, Edzard,
grefve (sedan furste) till Innhausen och Knyphausen,
f. 1827, d. 1908, innehade stora familjefideikommiss
i Hannover, kallades efter dess införlifvande med
Preussen till ärftlig medlem af preussiska herrehuset
(1867) och blef 1894 dess president. Han var äfven,
sedan 1893, i många år (konservativ) medlem af tyska
riksdagen och upphöjdes 1900 i furstligt stånd. Fr. W.
Knyppeldyna, Knyppelmaskin, Knyppelpinnar. Se
Knyppling.
Knyppling af spetsar sker medelst knyppelpinnar och
knappnålar på en knyppeldyna. Till material brukas
linne- eller bomullstråd, silke, stundom äfven
guld- eller silfvertråd. Hvarje tråd (till fina
bredare spetsar användas ofta flera hundra trådar)
är upprullad på en särskild knyppelpinne och fäst
därvid genom en åtdragen snara. Knyppelpinnarna äro
af trä och ha en längd af ungefär 10 cm. Knyppeldynan
(fig. l o. 2) består af en träcylinder, vridbar,
beklädd med stoppning och till större delen nedsänkt
i en med stoppning beklädd kullrig dyna eller i en
öppen låda. Knyppling sker i allmänhet på mönster,
ritadt och utstucket på kartong, hvilket fästes
omkring cylindern. I mönstrets hål instickas nålar,
och vid dem fästas trådarna, hvarefter knypplingen
verkställes därigenom, att pin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
