Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronologi - Kronologisk - Kronolots. Se Lots. - Kronolänsman (l. endast länsman) - Kronomagasin. Se Magasinsstaten. - Kronoman. Se Kronofartyg. - Kronomarker - Kronometer - Kronometerjournal - Kronometerreglering - Kronometervikter - Kronometri - Kronoombud - Kronopark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämda. Den absoluta kronologien för det
förhistoriska Europa är i sista hand bestämd genom
de historiska upplysningar, som vi ega från det östra
Medelhafsbäckenet, särskildt Egypten, hvars historia
går tillbaka omkr. 4000 år f. Kr. Full enighet om
den egyptiska kronologien råder emellertid icke i
fråga om detaljer förr än fr. o. m. tiden omkr. 1700
f. Kr. Beträffande den babylonisk-assyriska
kronologien är osäkerheten för de äldsta tiderna ännu
större. Den förhistoriska kronologien grundlades
genom danska, nordtyska och svenska forskares
(Thomsen, Danneil, B. E. Hildebrand) iakttagelser,
att på hvarandra följt tre olika åldrar, sten-,
brons- och järnåldern, hvardera med sitt särskilda ämne
(sten, brons och järn) som materiell grundval för
kulturen. Det kronologiska system för Egypten, som
vunnit mest erkännande, är uppställdt af historikern
E. Meyer. Med stöd af detta har A. Evans kronologiskt
bestämt de rika fynd, som gjorts på Kreta. För
Italien, Mellan- och Väst-Europa samt Nord-Europa
har O. Montelius i främsta rummet grundat den
förhistoriska kronologien.
Litt.: O. Montelius, "Tidsbestämning inom
bronsåldern" (i Vitt. hist. o. ant. akad:s handlingar,
1885). "Pre-classical chronology in Greece and Italy"
(i "Journal of the Anthropological institute",
1897), "La chronologie préhistorique en France et
en d’autres pays celtiques" ("Congrès international
d’anthropologie et d’archéologie préhistoriques", Paris
1900), "Die chronologie der ältesten bronzezeit in
Nord-Deutschland und Skandinavien" (i "Archiv für
anthropologie", s. å.), "Die typologische methode;
die älteren kulturperioden im Orient und Europa", I
(1903), "The chronology of the british bronze age"
(i "Archæologia", vol. LXI, 1908), "L’âge du bronze
en Suède" ("Congrès int. d’anthr. et d’arch. préh.",
Monaco, 1906), Ed. Meyer, "Aegyptische chronologie"
(Berlinakad:s afhandl. 1904; "Nachträge", ibid. 1907),
C. H. och H. Boyd Hawes, "Crete the forerunner
of Greece" (1909). D. Fimmen, "Zeit und dauer der
kretisch-mykenischen kultur" (s. å.), J. Déchelette,
"Manuel d’archéologie, II; Archéologie celtique ou
protohistorique I" (1910). Jfr Bronsålder, Järnålder,
Kretensisk kultur och Mykenska kulturen.
1. B-d. B-e. 2. T. J. A.
Kronologisk, som har afseende på eller hör till
kronologi (se d. o.); inrättad i öfverensstämmelse med
den ordning, i hvilken de historiska tilldragelserna
följt på hvarandra, ordnad efter tidsföljd.
Kronolots. Se Lots.
Kronolänsman (l. endast länsman) är en till
kronofogdens biträde tillsatt tjänsteman,
hvadan han i tjänsten står ej blott under K. M:ts
befallningshafvandes, utan äfven under kronofogdens
lydnad. För kompetens till länsmanstjänst fordras
akademisk-juridisk examen eller för länsstyrelsen
aflagd särskild "länsmansexamen". Länsmän tillsättas
af K. M:ts befallningshafvande och ha för sin
tjänstgöring hvar sitt distrikt anvisadt. Denna
tjänstgöring, som är bestämd genom instr. 10
nov. 1855, består hufvudsakligen i att ha tillsyn
öfver allmän ordning och säkerhet, att kronans egendom
rätteligen brukas och allmänna besvär riktigt
utgöras, att häradshäktena hållas i ordning, att
verkställa häktning och biträda vid fångars forsling
m. m. Med uppbörd af medel må länsman dock ej befatta
sig utan order från K. M:ts befallningshafvande eller
kronofogde. Af folket kallas kronolänsmannen
flerstädes kommissarie och kronobefallningsman. (Om
järnvägslänsman se d. o.) Länsmän omtalas
redan i landskapslagarna och hade på dessas
tid en vidsträcktare myndighet i Svealand än
i Götaland. Motsvarande tjänstemän kallades då
äfven konungssoknare och sysslomän. (Jfr Bryte.)
Th. R. (S. B.)
Kronomagasin. Se Magasinsstaten.
Kronoman. Se Kronofartyg.
Kronomarker, kam., förr en vanlig benämning på de
vidsträckta öde trakterna i norra Sverige. Sedan
afvittrings- och storskiftesverken börjat, räknades
de afvittrade och skiftade skogsvidderna icke
längre till kronomarkerna, som därefter omfattade de
s. k. "kronans oafvittrade skogar och jordarealer".
Kbg.
Kronometer (af grek. chro’nos, tid, och me’tron,
mått), ett slags ur (se d. o.).
Kronometerjournal, dagbok för kronometeriakttagelser. Se vidare Ur.
Kronometerreglering, bestämmande af en kronometers
stånd och dragning Se vidare Ur.
Krcnometervikter, koefficienter, som ange kronometrars relativa värden.
Kronometri (se Kronometer), metod för pröfning af precisionskronometrar.
Kronoombud, den person, som å tjänstens vägnar eller
på grund af särskildt förordnande har att bevaka
kronans rätt vid förrättningar eller i rättegångar.
Kronopark, skogsområde, till hvilket staten har
både egande- och nyttjanderätt och som står under
skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Under
medeltiden förekommo inga närmare bestämmelser
ang. skogarna. Först genom Gustaf I:s bref till
norrlänningarna 20 april 1542 uttalades den
allmänna grundsats, att "alla sådana egor, som
obyggda ligga, höra Gud, Konungen och Sveriges
krona till". Genom resolution 30 maj 1638 ställdes
kronoparkerna under riksjägmästarens förvaltning,
och sedan detta ämbete genom k. resolution 14
aug. 1692 blifvit afskaffadt, uppdrogs tillsynen
öfver kronoparkerna åt landshöfdingarna samt
jägerifiskaler och öfriga vid skogsstaten anställda
tjänstemän. Enligt skogsordningen 12 dec. 1734 skulle
årligen för hvarje härad väljas två uppsyningsmän,
för biträde vid vården af kronoparkerna, hvarjämte
häradsrätterna voro skyldiga att hvart annat eller
hvart tredje år besiktiga desamma. Genom k. instr. för
öfverhofjägmästaren 4 jan. 1780 blefvo kronoparkerna
ställda under dennes öfverinseende, hvilket fortfor,
intill dess genom k. br. 16 mars 1824 förordnades,
att inseendet öfver förvaltningen af de kronoparker,
som komme att för statens räkning bibehållas,
skulle tillhöra K. M:ts befallningshafvande. Sedan
Rikets ständer vid 1856–58 års riksdag förklarat,
att vården af statens skogar fordrade inrättande
af en särskild skogsstyrelse i hufvudstaden, blef
en sådan styrelse jämlikt k. beslut 21 jan. 1859
tillsatt. Denna styrelse, hvilken numera, sedan
äfven statens utarrenderade egendomar fr. o. m. 1883
blifvit ställda under dess förvaltning, benämnes
Domänstyrelsen, tillkommer att som öfverstyrelse
ordna och öfvervaka skogshushållningen å kronoparkerna
(k. förordn. ang. hushållningen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
