Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn - Kronprinsessan Margaretas vårdanstalt för tuberkulösa barn - Kronprins Gustafs haf - Kronprins Rudolfs land - Kronrand, veter. Se Hof, sp. 895. - Kronrör, bot. Se Fjärilsblomma och Sympetal. - Kronrötter - Kronslott. Se Kronstadt 1. - Kronspel. Se Brädspel. - Kronstad skans. Se Frösö skans. - Kronstadt. 1. Stad och fästning i ryska guv. S:t Petersburg - Kronstadt. 2. (Ung. Brassó) Komitat i sydligaste Siebenbürgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
900 kr. och af Stockholms stad 26,400 kr. Med det
senare anslaget är förbundet bl. a. det villkoret,
att inom sjukhuset minst 78 sängar kostnadsfritt
lämnas åt medellösa sjuka barn från Stockholms
kommun och att ytterligare minst 20 sängar upplåtas
för betalande sjuka från Stockholms stad mot en
afgift icke öfverstigande den, som för vård i
allmänt rum erlägges å kommunens egna sjukhus (nu
75 öre per dag). Kapitaltillgången vid 1909 års slut
utgjorde 1,870,905 kr. 42 öre, hvari sjukhusbyggnaden
beräknades till 624,256 kr. 84 öre och inventarier
till 50,000 kr. - För Kronprinsessan Lovisas förening
för barnasjukvård äro stadgar utfärdade 9 maj 1908,
och för vårdanstalten har styrelsen 12 april 1907
fastställt ordningsstadgar.
J. M-r.
Kronprinsessan Margaretas vårdanstalt för tuberkulösa barn
(se fig.), belägen 3 km. från Kullsvedens station å
Södra Dalarnas järnväg, mellan Säter
och Hedemora, 148 m. ö. h., omgärdad af barr- och
löfskog i n., ö. och v. samt med öppen utsikt mot
s. öfver Hedemoradalen, upprättades af direktör Claes
Virgin 1908 genom medel från tre industrilotterier
och genom afkastning af "Majblomman" i Stockholm
och afser vård åt 78 tuberkulösa barn tillhörande
Stockholms stad, hvars hälsovårdsnämnd bidrager
till upprätthållande af anstalten. Denna började
sin verksamhet 20 juni 1909 och har betingat en
anläggningskostnad af omkr. 260,000 kr., däri
inberäkuadt en landtgård på 30 har. Verksamheten
bedrifves af en förening med ofvanstående namn, och
stadgarna äro stadfästa af öfverståthållarämbetet
29 dec. 1909. Enhvar, som till föreningen inbetalar
antingen en gång för alla 50 kr. eller årligen 2
kr., är medlem af föreningen. Styrelsen består af
5 ledamöter med 2 suppleanter, och räkenskaperna
revideras årligen af 2 revisorer. Medlemsantalet vid
1910 års slut var 1,706. Varder föreningen upplöst,
skola alla dess tillgångar tillfalla Stockholms stad.
C. V-n.
[Bild utan text]
Kronprins Gustafs haf, ett efter numera konung Gustaf
V uppkalladt arktiskt haf, 78-79° n. br. och 95-105
v. lgd.
Kronprins Rudolfs land, nordligaste ön i ögruppen
Frans Josefs land (se d. o.).
Kronrand, veter. Se Hof, sp. 895.
Kronrör, bot. Se Fjärilsblomma och Sympetal.
Kronrötter pläga de rötter kallas, som hos säd
och en del andra odlade växter utskjuta från en
led strax under jordytan, till skillnad från
de från fröet utväxande frörötterna.
H. J. Dft.
Kronslott. Se Kronstadt 1.
Kronspel. Se Brädspel.
Kronstad skans. Se Frösö skans.
Kronstadt. 1. Stad och fästning i ryska
guv. S:t Petersburg, på östra ändan af ön Kotlin
(fi. Retusaari), 9 km. från Finska vikens norra, 6 km
från dess södra strand och 25 km. från Petersburg,
midtför Nevas mynning, hvilken K. fullständigt
behärskar. 59,525 inv. (1897). Staden är Petersburgs
förmur från sjösidan, ryska rikets viktigaste
sjöfästning och förnämsta krigshamn äfvensom station
för ryska östersjöflottan. Inloppet till Petersburg
n. om ön Kotlin är h. o. h. spärradt för fartyg med
mer än 4,5 m. djupgående genom en sandförsänkning,
som sträcker sig ända till Lissi nos på fastlandet;
men på Totlebens inrådan har där till hindrande af
mera grundgående fartygs förbipasserande byggts
en linje af 7 pansarbatterier, hvarjämte till
skydd för ön där anlagts 2 nya sjöfort, af hvilka
det ena, fort Obrutjev, är 6,4 km. aflägset från
staden. Det södra egentliga inloppet är genom en
sandbank inskränkt till en tätt intill K. förande
smal ränna, som före 1855 skyddades af de nära ön
grupperade trevånings granitforten Paul, Alexander,
Kronslott, Peter och Mensjikov, men enligt Totlebens
förslag byggdes sedermera 4 bepansrade jordbatterier
samt fort Konstantin. K:s landbefästning består
af två rader åt v. framskjutna, ön afskärande
jordverk samt fort Katarina på den smala västra
spetsen. På stadens södra sida ligga tre hamnar:
västerut handelshamnen, som kan rymma 1,000 fartyg,
bredvid denna en hamn, som hufvudsakligen begagnas
för reparation och utrustning af fartyg, samt
österut krigshamnen, omgifven af en hamnarm. Staden,
som är regelbundet byggd, indelas i kommendants-
och amiralitetsstaden, har ett stort antal kyrkor
och läroanstalter (gymnasier, marin-, ingenjörs-
och styrmansskolor), observatorium, marinhospital,
arsenaler och krigsförrådshus af alla slag, kaserner,
dockor, skeppsvarf, maskinfabriker m. m. Invånarnas
antal växlar betydligt efter årstiderna, emedan en
del af befolkningen lämnar staden om vintern. Sedan
en 7 m. djup kanal gräfts (1875-89) mellan K. och
Petersburg, är sjöfarten på K. obetydlig; med
hufvudstaden står K. i förbindelse medelst ångbåtar,
så att den förr lifliga trafiken på isen är inskränkt
till den allra kallaste vintertiden, då ej isbrytaren
kan forcera isen. - Sedan Nöteborg (1702) och Nyen
(1703) intagits af ryssarna, började dessa befästa
Retusaari. I juli 1704 landsatte v. amiral de Prou
med svenska flottan af Maijdel öfverlåtna 1,000 man,
som slogo 500 i två skansar liggande ryssar samt togo
deras artilleri. 26 jan. 1705 marscherade öfverste
Armfelt med 1,000 man öfver isen till Retusaari och
stack i brand det nyanlagda varfvet och i hamnen
liggande krigsfartyg, men intet försök gjordes
mot det på en närliggande holme uppförda fästet
Kronslott. 7 juli s. å. gjorde amiral Anckarstierna
ett misslyckadt landstigningsförsök på Retusaari,
och ett andra försök, som denne, efter att ha härför
från Reval fått låna 1,000 man under öfverste Nieroth,
gjorde 15 i s. m., rönte samma öde, och sedermera fick
K:s anläggning fortgå ostörd af svenskarna. Under
Krimkriget uppträdde i maj 1855 en engelsk-fransk
flotta utanför staden, men af stod från hvarje försök
att angripa fästningen. - 2. (Ung. Brassó) Komitat
i sydligaste Siebenbürgen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
