Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 291-292 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuopio 1. Län, 2. Domsaga, 3. Härad, 4. Stad, 5. Stift, 6. Prosteri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mark. Länet har 22 ång- och 11 vattensågar. –
Samfärdseln förmedlas till väsentlig del af
de vidsträckta insjöarna, hvilka förenas genom
kanaler, bland hvilka Pielis kanaler, som förbinda
norra Karelens vattendrag med Saima, öppnades
1879. Genom länet gå Kouvola–Idensalmi–Kajana och
Nurmis–Joensuu–Sordavala järnvägar. – Handelsflottan
utgjordes 1908 af 65 ång- och 185 segelfartyg öfver 19
ton, hvilka nästan uteslutande seglade på inländska
farvatten. – Antalet jordegare utgjorde 1901 12,904
och brukningsdelarnas sammanlagda antal 29,382. Den
jordbrukande befolkningen utgjorde samma år 216,615
personer, fördelade på 42,955 hushåll, af hvilka
26,402 hade brukningsdel antingen på egen eller andras
jord. Öfriga brukningsdelar innehades af industriella
inrättningar, handlande och öfriga näringsidkare,
tjänstemän m fl. Af landtbruksbefolkningen tillhörde
89,145 personer, eller 11,554 hushåll,
jordegarklassen; 77,293 personer, eller 14,538 hushåll,
tillhörde arrendatorsklassen, och den öfriga
befolkningen kronoskogstorparnas och jordarbetarnas
dels i årstjänst, dels utan jordbruk klass. –
Af undervisningsanstalter må nämnas ett finskt
statslyceum i

Situationsplan af KUOPIO.

Joensuu samt de i staden Kuopio befintliga
läroverken (se nedan). 1909 funnos 350 fasta
folkskolor med 14,699 elever. – Läkarvården
bestrides af 6 provinsialläkare, 3 stadsläkare och
3 lasarettsläkare. Dessutom ha särskilda kommuner
anställt
egen kommunalläkare. – Utgifterna för
fattigvården på landet stego 1908 till 622,809
mark; understödstagarnas antal var 12,022. Länets
sparbanker voro 26 med 479,634 mark egna fonder och
5,346,706 mark ansvarssumma. – Sedan genom Nystadska
freden (1721) södra delen af Karelen afträdts till
Ryssland, förenades det under Sverige kvarblifna norra
Karelen jämte Savolaks med Kymmenegårds län under en
landshöfding, som residerade först i Fredrikshamn,
sedan i Villmanstrand och slutligen, efter 1743,
i Lovisa. De svårigheter, som föranleddes genom
länsresidensets aflägsenhet från de norra orterna,
afhjälptes genom Gustaf III:s 20 juni 1775 anbefallda
länsreglering, då för norra delen af Savolaks och
Karelen en särskild landshöfding förordnades med
säte i Kuopio. Genom en ny reglering af 1831 erhöll
länet sina nuv. gränser. – 2. Domsaga under Viborgs
hofrätt, utgöres af 4 tingslag och omfattar Kuopio,
Tuusniemi, Maaninka och Karttula socknar. Areal
3,029 kvkm. 40,477 inv. – 3. Härad i ofvannämnda län,
omfattar 5 länsmansdistrikt och 6 socknar. Areal 4,656
kvkm. 55,120 inv. (1908). – 4. Stad i ofvannämnda län,
sate för länets guvernör, är vackert
belägen vid Kallavesi sjö. Invid staden ligger den
höga Puijobacken, som erbjuder en storartad, ehuru
ödslig utsikt öfver talrika insjöar och skogar. Den
i Kallavesi utskjutande Väinöläudden är förskönad
genom en parkanläggning. Bland offentliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>