Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 295-296 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kupelwieser, Leopold - Kuper - Kupera - Kupetzky l. Kupeczky, Johann - Kupfersamterz - Kupidon - Kupjansk - Kuplett - Kupning - Kupol - Kupolgraf - Kupolhvalf - Kupolugn - Kupong

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

295

Kuper-Kupong

296

kas målningar i Invalidhuset,
i Altlerchenfelder-kirche och i
Ståthållarpalatsets mottagningssal, allt i Wien.
C. R. N.»

Kuper, målare. Se Co öp er l, sp. 686.

Kupera (fr. couper), afskära, afklippa, bryta;
taga af (i kortspel); i biljardspelet se Biljard,
sp. 380; afhugga svansen på får (emedan smuts
eljest fastnar i svansullen och förorenar ullen
äfven på kringsittande kroppsdelar) och ridhästar
(hufvudsakligen på grund af ett missriktadt mod);
(om vin) förskära (se Förskärning). – Kuperad (om en
mer eller mindre vidsträckt trakt), bruten, fylld af
omväxlande höjder och dalar.

Kupe’tzky [ko-] 1. Kupeczky, Johan n, österrikisk
målare, f. 1667 i Bösing vid Pressburg, d. 1740 i
Nurnberg, var lärjunge af Benedikt Klaus från Luzern
och af slutade sina studier i Italien. Han var en
kraftig och dugande porträttmålare, gärna anlitad
af tidens furstar och magnater. Arbeten af honom
finnas i Tysklands och Österrike-Ungerns museer.
A. L. E.

Kupf ersamterz, miner. Se L e 11 s o m i t.

Kupidön. Se Cup i d o.

Kupjansk, kretsstad i ryska guv. Charkov, vid Oskol,
biflod till Donets. 7,256 inv. (1897).
J. F. N.

Kuplett (fr. couplet, dim. af couple,
lat. copula, band), mus., mindre sångstycke
af munter, uddig karaktär och strofisk
form, användt företrädesvis i vådeviller.
A. L.*

Kupning, landtbr., odlingsåtgärd, som består
däri, att man med handredskap, årder eller
plog lägger upp matjorden till en förhöjning,
kupa, kring växande plantor. Därmed vinnes, att
rötterna få ett djupare matjordslager för sina
underjordiska delar och ökad näringsrymd. Kupning
brukas i synnerhet i fråga om potatis, hvars
afkastning därigenom ökas, på samma gång knölarna
skyddas genom den ökade jordbetäckningen.
H. J. Dft.

Kupol (af lat. cupula, liten tunna, bägare), bygnk. Se
Hvalf, sp. 1390–91.

Sektion och plan af kupolgrafven "Atreus’ skattkammare" vid Mykenai i Grekland.

Kupolgraf, arkeol., ett slags stenbyggd graf
med vanligen rund grundplan och hvälfdt tak
samt en kortare eller längre gång, ledande in
till grafkammaren. Dessa grafvar äro antingen
ingräfda i en sluttning af lös sten eller jord
eller täckta af en jordhög. Hvalfvet (kupolen)
bildas genom öfverkragning. Kupolgrafvarna äro
troligen efterbildningar efter runda hyddor. De
äldsta hittills kända kupolgrafvarna äro anträffade
på Kreta. En af dessa, funnen vid Hagia Triada
(se d. o.), bestod af en i tvärsnitt 9 m. bred,
rund kammare (grek. tholos), som varit täckt
af ett nu instörtadt, falskt hvalf, samt af en
gång (dromos). Mer än 200 skelett hittades i
grafven. Små breda koppardolkar m. m. visa, att
grafven tillhörde kopparåldern, här ungefär förra
hälften af 3:e årtusendet f. Kr. Andra kretensiska
kupolgrafvar ha upptäckts vid Hagios Onuphrios, vid
Kumasa nära Gortyna och vid Isopata. Den sistnämnda
har fyrkantig grundplan, men är täckt af ett falskt
hvalf. Mest bekant af alla kupolgrafvar torde vara
den s. k. Atreus’ skattkammare (se fig.) vid Mykenai
i Grekland. Denna, liksom öfriga kupolgrafvar på
Greklands fastland, härrör från tiden omkr. 1500
f. Kr. (se Mykenska kulturen). Den är tillverkad
af väl huggna stenar. Hvalfvet har varit rikt smyckadt
med bronsrosetter. Från kupolrummet leder en liten
gång in till den egentliga, fyrsidiga grafkammaren. Andra
grekiska kupolgrafvar äro funna vid Heraion, Vaphio,
Arkina, Pylos, Menidi, Orchomenos, Dimini
och på ön Kefallenia. Kupolgrafvar af yngre slag
känner man från Svarta hafvets norra kust och
mellersta Italien, till hvilket sistnämnda land de
kommo med etruskerna. Unga former förekomma äfven
i Mindre Asien. Redan tidigt fördes denna graftyp
från det östra Medelhafsområdet till sydvästra
Europa. Kupolgrafvar äro bekanta från Spanien
(t. ex. Almeria), Portugal (t. ex. Alcalar i Algarve),
Frankrike (Bretagne) och Brittiska öarna (t. ex. New
Grange på Irland). De tillhöra 3:e årtusendet
f. Kr. Ur kupolgrafvarna anses gånggrifterna ha
utvecklat sig.

Litt.: O. Montelius, "Orienten och Europa" (i
"Antiqvarisk tidskr. för Sverige", XIII, 1894)
och "De mykeniska kupolgrafvarna och de nordiska
gånggrifterna" (i "Fornvännen", 1909).
T. J. A.

Kupolhvalf, bygnk. Se Hvalf, sp. 1390.

Kupolugn. Se Gjutning, sp. 1231.

Kupong (fr. coupon, af couper, afklippa,
således eg. afklippt stycke), till obligationer,
aktie- eller lottbref hörande ränte- eller
vinstanvisning. Kupongerna äro tryckta på ett
särskildt ark, kupongark, hvarifrån
innehafvaren afklipper dem, den ena efter
den andra, allteftersom de förfalla. Mot deras
aflämnande utbekommer han den ränta eller den
vinstandel, som belöper sig på den tidsperiod de
representera. Obligationskupongerna äro, liksom
själfva obligationen, ställda till innehafvaren och
inlösas utan kvittering. Aktie- och lottkupongerna
däremot inlösas, först sedan de vederbörligen
kvitterats af aktie- eller lottegaren. Öfverst eller
nederst på kupongarket är tryckt en s. k. talong, som
berättigar till erhållande af ett nytt kupongark,
om det föregående tagit slut, innan ränte-
l. vinstutdelningen upphört genom obligationens
infriande eller bolagets upplösning. Äfven
bankdepositionsbevis åtföljas stundom af kuponger, mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>