Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuro-shio - Kurpinski, Karol Kasimir - Kurprins - Kurrachee - Kurra gömma - Kurrende - Kur-renska kretsen - Kurrentskrift - Kurrholmen - Kurs 1. Sjöv. - Kurs 2. Hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sund, där den delar sig. En arm följer Japans
västkust mot n. ö. och tränger genom Tsugaru-
och La Pérouse-sunden (s. och n. om Yezo) ut i
Stilla hafvet, hvarpå den försvinner i södra delen
af Ochotska hafvet. För Japans klimat är denna arm
af stor betydelse, emedan den gör detta mildare än
den midt emot liggande sibiriska kustens. Strömmens
hufvudarm åter, den egentliga K., går genom van
Diemens sund (s. om Kiu-shiu) ut i Stilla hafvet,
följer Japans kust mot n. ö. till Tokyos bredd och
vänder sig därpå mot ö. Liksom Golfströmmen stöter
samman med Labradorströmmen vid Newfoundlandsbanken,
så möter K. den kalla Kurilströmmen;
dock flyttas där beröringsstället, allt efter
årstiderna, från 38° n. br. (i febr.) till 50°
n. br. (i aug.). K. går, sedan den lämnat japanska
kusten, tvärs öfver Stilla hafvet (den kallas där
vanligen Norra pacifik-strömmen), men sänder icke
någon arm mot Norra ishafvet, såsom Golfströmmen
gör, ty på den bredd, där Atlantiska strömmen börjar
(se Golfströmmen), ligga Aleuterna, och n. om dem
höjer sig hafsbottnen raskt mot det grunda Berings
sund, hvarför en dylik ström icke kan utveckla sig
där. Ingen utlöpare från K. tränger sålunda öfver
Aleuterna. Dess hastighet är störst (2–4 sjömil i
timmen) mellan van Diemens sund och Yokohamabukten,
däremot mycket ringa längre ut i Stilla hafvet, men
efter en stark nordöstvind kan hela strömmen afstanna
för en hel dag. Dess värmehalt är på motsvarande
bredder blott hälften så stor som Golfströmmens,
och då den når fram till Amerikas kust, har vattnet
nästan alldeles svalnat. Där böjer den sig mot s. och
sammanflyter med den kalla Kaliforniska strömmen.
J. F. N.
KurpPnski, Karol Kasimir, polsk tonsättare,
f. 1785 i prov. Posen, d. 1857 i Warschau, var
1825-42 förste hofkapellmästare och direktör vid
operan därstädes. Han komponerade 26 polska operor,
3 baletter, kantater, mässor m. m.
Kurp-ins (ty. kurprinz), fordom titel på arfprinsen
i ett kurfurstendöme.
Kurrachee [karä’tji], distrikt och stad i Indien. Se
Karachi.
Kurra gömma l. Kura gömma, vanlig springlek, bestående
däri, att en deltagare (den, som "står"), efter att
blundande ha låtit de öfriga gömma sig, söker leta
reda på dessa. Kurra anses härröra från mlty. kuren,
stå på lur (jfr hty. kauern, huka).
Kurre’nde [kor-], ty. (af lat. currere, löpa),
benämning på förr i Tyskland vanliga körer af
fattiga skolgossar, som under ledning af någon
äldre skolyngling sjöngo andliga visor på gator, vid
begraf-ningar o. s. v. mot en ringa betalning. De
före-kommo här och där ända in i senare delen af
1800-talet. Kurrcndanerna buro små svarta rundkappor
och låga cylinderhattar.
Kurrenska kretsen. Se Neder-renska kretsen.
Kurre’ntskrift (af lat. cufrrens, löpande),
skrifstil.
Kurrholmen, fästningstorn på ett skär mellan
Karlskrona och Aspö, uppfördt 1861-62 till reddens
försvar. K. var rundt samt byggdt i 2 våningar och med
takbatteri; nedre våningen var anordnad för försvar
med gevär, de öfriga hade artilleribestyckning. K. är
redan utrangeradt som försvarsverk
och användes numera för varfvets räkning till
upplag af eldfarliga oljor. L. W:son M.
 |
| Korrholmen |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
