Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kutscha - Kutschin-indianer - Kutschkelied - Kutschuk Kainardji - Kutsten - Kuttenberg - Kutter 1. Skpsb. - Kutter 2. Mek - Kutterbrigg - Kutterhufvud - Kutterstagsbändning - Kutting - Kutuzov, Michail Ilarionovitj Golenistjev, furst K.-Smolenskij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kutscha, stad i kinesiska Öst-Turkestan, under
41° 37′ n. br., vid vägen från Kaschgar till Hami och
vid floden Kok-su. 14,000 inv. K. är en i både
merkantilt och militäriskt afseende viktig stad.
J. F. N.
Kutschin-indianer. Se Han-kutschin.
Kutschkelied [ko′tʃkelīd], en tysk soldatvisa, som
sjöngs under fransk-tyska kriget 1870–71 och börjar
med verserna: ”Was kraucht dort in dem busch
herum? Ich glaub’, es ist Napolium!” – Visan
författades 1870 af en soldat, Gotthelf Hoffmann,
som begagnade författarnamnet ”Füsilier
August Kutschke” och sedermera utgaf ”Kutschkes
ausgewählte gedichte” (1895) m. m.
Kutschuk Kainardji (Küčük-Kainardža),
by i norra Bulgarien, 23 km. s. ö. om Silistria,
historiskt bekant genom den fred, som Katarina II
af Ryssland där afslöt med sultan Abdu-l-Hamid
21 juli 1774. Fördraget förklarade Krim, Jedisan,
Budjuk och Kuban oafhängiga af Porten, medgaf
ryssarna fri segelfart på Svarta hafvet samt rätt att
göra föreställningar hos Porten till förmån för
Moldau och Valakiet samt för den ortodoxa kyrkan i
Konstantinopel och dess personal (om vantolkningen
häraf se Turkiet, Historia). Till Ryssland
afträddes Kinburn, Jenikale, Kertj, Azov och
Kabarda. Freden lade grund till Rysslands öfvermäktiga
ställning i sydöstra Europa.
Kutsten, jaktv., på Gottland sådan nära stranden
belägen, ur vattnet något uppskjutande, flat eller
svagt hvälfd sten, hvarpå sälar pläga gå upp för
att hvila. (Jfr Kut.) Kutstenarna utgöra goda
fångstplatser för säl, och där sådana stenar saknas,
har man stundom genom uttransporterande af lämpliga
stenar anordnat konstgjorda fångstställen.
G. G.
Kuttenberg [ko′tt-], tjech. Kutná hora,
bergsstad i Böhmen, s. ö. om Prag, vid österrikiska
nordvästbanan. 14,814 inv. (1900), mest tjecher. De
märkligaste bland stadens många monumentala
byggnader äro den vackra Barbarakyrkan (1300–1500-talet)
och det s. k. ”Wälscher hof” (1200-talet),
fordom konungaresidens och myntort, där de första
groschen-mynten uppges ha blifvit slagna. De 1237
upptäckta, fordom mycket rika silfvergrufvorna,
grunden till K:s uppblomstring, ha nyligen nedlagts.
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>